Nej, det är inte "att bara gå" när man har viktväst på sig. Det är en del man behöver hålla koll på så man inte skadar sig.
Mina morgonpromenader med viktvästen är inte alltid guld & gröna skogar som vissa verkar tro. En morgon ville jag bara sjunka ihop och lägga mig ner. Kroppen strejka medan knoppen försökte peppa. Det gick inte. Hur mycket jag än försökte att öka tempot, så tog de stopp. Små sköldpaddesteg tog mig framåt. Jag var så hungrig att jag hade ont i magen, men inte ens de hjälpte. Hemskt var det.
Men detta är viktigt för mig att känna och uppleva. För att jag kommer jobba med så många olika människor sen. Genom att ha förståelse, vilket jag tror man får främst från erfarenheter och lite kunskap såklart, så kommer jag också kunna möta människor med övervikt på bästa sätt. Det vore ju helkonstigt om jag skulle sitta och säga "Ja jag förstår hur du känner" och sedan trycka ett träningsschema i ansiktet på dom som innebär 1mil löpning varje dag. Typ. Det funkar inte så. För såhär är det, ju mer förstådda människor känner sig, desto mer öppnar dom sig och får förtroende. Vilket är precis det jag vill. För att, ju mer som kommer ut i ord & tårar som tankar, rädslor, känslor, funderingar, tvivel mm desto mer inre stress försvinner. När stressen minskar så börjar kroppen jobba med en istället för mot en, dvs vi får resultat fysiskt som psykiskt.
(notera att jag skrev "VI får resultat..". Jag kommer aldrig tillåta att någon känner sig ensam. Då har jag failat fett mycket. Tillsammans är det som gäller.)

I onsdags ökade jag till 8kg+ i min viktväst. När jag lyfter den där hemma så känns den astung. Jag kan faktiskt inte låta bli att bli lite imponerad över mig själv som orkar släpa runt på de där. För de är fan tungt för mig och som jag kämpar. Jag kom på mig själv flera gånger med att gå lätt framåtlutad och jobbade då med överkroppen istället för med underkroppen. Inte bra. Varje gång jag kom på mig själv så sträckte jag på mig och genast blev det tyngre och tempot sänktes automatiskt. ​​​Jag insåg ganska snabbt att jag inte kan pinna på i vanligt tempo och bibehålla en bra hållning.
Då de känns bra och stabilt i både knän och höfter så blir det fullt fokus på hållningen nu, så får tempot bli vad de blir helt enkelt. Tänker inte lägga på vikter förrän allt känns hundra.

​​Jag får trixa, pilla och fixa. Sänka tempot, öka rundan, sänka rundan, andas, slappna av i överkroppen, tänka på fotisättningen, andas, jobba med höfterna och benen, tänka på att inte dra bak axlarna så muskler i skulder/nacke inte blir överspända, andas, sträcka på mig, ha koll på bålen, inte pressa magen mot västen, andas, höja blicken en aning, andas, andas. ANDAS. Lägger mycket fokus på andningen. Extra skönt är det nu när hösten är kommen. Luften är så frisk, jag älskar det och suger verkligen in så mycket jag bara kan.

Det är så mycket som går hand i hand när det kommer till ens hälsa i helhet. Innan du googlar och diagnoserar dig själv​​ halvt döende så stanna upp, andas och ta en ordentlig titt på allt omkring dig. Är du där du vill vara?
Att jobba med sig själv är en livslång process. Därför gäller att verkligen ta det lugnt, inte stressa, lyssna på dig själv, andas som fan och inte va så hård mot dig själv. (förutom i gymmet, där är det warriorface ON)

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Så glad. Asså på riktigt så så sååå glad. 

Moi, Emmaklemma har fått jobb hos Blekinge Idrottsförbund. Jag kommer att jobba heltid som föreläsare inom idrottsnutrition för ungdomar från 12 år och uppåt.
Jag kommer inte stå 8-17 och babbla haha. Det ligger mycket pill & fix med upplägg bakom, med att hela tiden hänga med i allt nytt som händer och att hela tiden ligga steget före.

Jag har ju verkligen skickat iväg tusen mail till hela Blekinge. Ibland har jag inte ens vetat om jag skickat till rätt person men då avslutat med ett "Om ni inte är rätt person, vill ni vara vänlig att vidarebefodra detta till lämplig..." blabla. På så vis hamnar förhoppningsvis mitt mail i rätt händer till slut. Och så även i detta fallet. Jag hade skickat till någon helt åt tjottahejti haha. Som sedan hade vidarebefodrat det till rätt person som svara mig med ett "Hej Emma, vill du ringa mig på ....". And so I did. V39 då jag ska till Blekinge nästa gång ska jag träffa dom för att skriva papper, kolla på upplägg och gå igenom andra roligheter. 

Detta är så sjukt roligt för mig. Jag känner mig alldeles ivrig för att totalt grotta ner mig i detta. Sitta och fila på upplägg, jobba tätt ihop med människor som brinner för samma som mig och som har grym kunskap, läsa på och vidareutbilda mig. Bara grejen att jobba med människor som är på samma plan som mig och som vill samma som mig är HELT GALET BRA. Fasiken vad jag längtar. Jag är helt uppspelt nu.
Väntan som blir när man skickat dessa tusen mail och innan man får svar, är inte jättelätt kan jag meddela. ​Varje gång jag fått mail har jag slängt mig över mobilen. Klart jag velat ha jobb direkt, fast o klart liksom. Men vägen dit kan vara lite krokig och det gäller att ha is i magen under denna väntan. Lita på dig själv, det du gör och din kunskap. O du, kom ihåg att andas. Superviktigt. 

Vad hände med de andra jobben då?
Well. de jag hade telefonintervju med, de fick jag inte. Jag har ju ingen direkt PT-utbildning och de önska dom. Men dom sa däremot att jag skulle höra av mig om de är så att jag utbildar mig till PT. Good to know!
De andra företaget jag skulle träffa, han blev sjuk så jag ska träffa dom v39. Detta är som hälsocoach. Jag tänker träffa honom och se vad han säger och har tänkt sig. Kanske kan jag köra några klienter några kvällar i veckan. Jag får se. 


Innan kunde jag tänka "Okej, nu går allt sådär asbra... något kommer ju fucka ur snart" o blivit helt skeptisk, känner du igen dig? För så är det, allt är inte en dans på rosor hela tiden. Men genom att vara öppen och ha en positiv inställning, så är det lättare att möta hinderna när dom väl dyker upp. För de kommer dom göra så länge du lever. Allt beror på dig och hur du ser på saker & ting. Ta allt som de kommer, lev i nuet och var glad vetja. 

Ska fira med ett ordentligt rövpass. Ha de haj!

Likes

Comments

Vafalls? Har nog haft feber sen typ i torsdags tror jag. Det förklarar ju varför jag verkligen inte känt för att dra till gymmet. Men det är så sjukt, när jag inte är så pepp så lyckas jag på nå jädra höger att dra av helt sjuka pass. Det är därför jag alltid drar till gymmet när jag ska. Märker väldigt fort om kroppen fortfarande strejkar, typ ett-två set in i första övningen. O då går jag hem. Men torsdag, fredag och lördagspassen blev sjukt grymma. Först igår jag fatta, ba "Jag har nog feber höhöö höö". Jag som aldrig blir sjuk.

Nåväl, from imorgon börjar jag ett lite nytt upplägg av träningen. Har kört ganska mycket högreps o superset. Nu blir de fokus, dvs 8-10 reps och tyngre. Jag kunde såklart inte riktigt hålla mig från att börja så jag tjuvstartade lite i fredags och igår. VILKEN KÄNSKA att få lyfta tungt. Asså jag ville gråta lite haha. I marklyften, bara slänga på litta vikter och känna hur stabil bålen är och bara dra upp skiten. Så jävla härligt. Totalt köra slut på sig själv under en timme. För att resterande 23 timmar av dygnet vila, äta och återhämta sig. Jag älskar det verkligen. 

Jag kommer också att öka min cardio på morgonen lite. Enbart för att my fat ass älskar att äta. Lite för mycket ibland. Och jag behöver inte lägga på mig massa onödig fettvikt känner jag.

Kosten ser likadan ut förutom att jag har ökat intaget kolhydrater i målen innan träning och efter träning.

Är fett pepp kan jag säga. Så jäkla roligt.

Likes

Comments

Igår sa jag upp mig från jobbet. Vilken frihetskänsla.
Jag har alltid lämnat mina jobb med flaggan i topp för det känns bäst i hjärtat för mig. Men nu, kan jag ställa till med rummel och rabalder vilket jag tänker göra. Varför? För att så som dom beter sig, så är dom inte värda min flagga.

Lite som jag snubblat in på tidigare så är min chef och hennes chef under all kritik. Ingen koll. Min chef är yngre än mig och jag märker tydligt hur hon totalt håller sig innanför boxen. Kan inte tänka själv. Lyssnar inte. Känner inget medlidande och har ingen förståelse. Tar inte hand om sin personal för fem öre.

Jag sa till henne "Det är pinsamt att jobba för er. Ni har ingen koll och företagen där ute pratar skit om er. Dessutom är ni som arbetsgivare totalt värdelösa. Så som ni behandlar er personal är under all kritik. Det är de sämsta ledarskapet jag någonsin varit med om. Så tänker jag inte ha det för jag förtjänar mer."

Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker och tänker, och det vet hon om. Frågar hon varför jag sa upp mig så får hon också räkna med svaret. Jag har blivit " det svarta fåret" eftersom jag är den enda som säger ifrån. Dom andra bara håller käft och går med på de ena efter de andra. Deras eget val.
Jag står för allt jag skriver så inget "passa munnen Emma" här inte.

Igår körde jag axlar. Jag kom till gymmet vid 14.30 tiden, bästa tiden. Efter lunchrush och innan eftermiddagsrush. Vi var bara tre pers i hela gymmet haha. Det känns idag, lite tungt att lyfta armarna. Men go känsla.
Idag står det vila på schemat. Jag ska på en föreläsning ikväll, 18-20.30 som handlar om personligt ledarskap. Ska bli sjukt roligt och intressant. Det är grymma Torkild Sköld som håller i den. Hans kunskap är MAMA MIA! Jag älskar verkligen att lyssna på människor som har mer kunskap än mig. Jag sitter tyst som en liten mus med öppen mun och ögonen uppspärrade. 100% fokuserad och suger in allt jag hör.

Kom ihåg att alltid stå upp för dig själv och vad du tycker & tänker. Och du, om du inte tagit reda på dina rättigheter på din arbetsplats, GÖR DET och låt inte din chef köra över dig. För de kommer dom göra på ett eller annat sätt så länge du inte sätter ner foten. Tänk på dig själv först. Alltid!

Likes

Comments

Huuuaah! Papperna påskrivna och nycklarna ligger i mina händer den 15 November. Fasiken vad bra det känns. Bara det lätta kvar- jobb.

En tvåa på 60kvm ca 15min utanför Karlskrona blev idag min from den 15 November. Ett tills vidare kontrakt, så himla bra. Det var stora rum och ett gammaldags mysigt kök. 300m till bussen som går in till Kna. Nära natur och affär. Kommer bli bra detta.

Jag har sökt ganska många lägenheter i hela Blekinge. Skulle kolla på en i Lyckeby men fick reda på att de inte va ett bra område så tackade nej till den. Skickade även ett intresse på en i Karlshamn som jag var och kollade på igår, men ville inte ha den. Fick ett svar idag från en annan, etta inne i centrala Kna. Men nä, redan skrivit på papperna på den andra ju :D Även en lägenhet som låg lite mer ut på vischan fick jag också svar från idag, men nej.

Varit en bra helg i övrigt. Ätit massa god mat, varit på fika hos Frida & Johan, myst framför kamin, skrattat massa och bara varit. Ibland känns det som jag tas till ställen och med människor där tiden bara står stilla. Förstår du vad jag menar? Mobilen och allt socialt existerar inte för du är så uppslukad i nuet. Det är helt fantastiskt. Sen när en tar upp mobilen och femtioelva notiser syns på skärmen så ba, nää, vill inte. Så lägger man ner den igen, inte än.

Körde från Blekinge vid 11 för de företaget jag skulle träffa kl.13, han blev sjuk så vi ska ta de v39 istället. I skrivande stund är jag på bussen på väg upp till Göteborg igen. Tre dagars jobb väntar, 08.30-14.00, lagom tid.

Allt löser sig. Men du måste jobba för det. 

Likes

Comments