23.29 stod klockan på när jag kollade på den för sista gången igårkväll. Verkligen inte van vid att gå och lägga mig så sent på vardagar när jag ska jobba dagen efter. Men ibland prioriterar man annat, då kan det bli så. Men fett okej. Jag är fan glad.

Fem timmar senare ringde klockan. Morgonwalk stod överst på dagens hittepå. Bara gå upp, klä på och bege sig. Hjärnkontoret var redan inställd på det så då går det inte att somna om. Sjukt go start på dagen. Lite kyligt var det allt, men så fort jag fått upp tempot blev det skönt. Gluffsa i mig min gröt på mindre än 5min när jag kom in. När det går så fort, då är jag hungrig. Då hinner inte ens jag njuta av maten som jag annars är expert på.

Jobb och plugg hele dagen idag. På lunchen blev det baksida lår/rumpa. Blir ju alltid sådär halvdant när man är på nya gym tycker jag. Inte alls så hårt som jag brukar. Men det var jag redan inställd på, så det var lugnt mentalt. Ställde in mig på något lättare vikter och mer kontakt och svid. Fan så go känsla att jag nästan gråter. Bara bränner till och jag får den där minen. Ni som vet ni vet.

Skånedags över helgen. Tiden i Skåne går alltid så sjukt fort och jag hinner aldrig träffa alla jag vill träffa. Jag måste prioritera och vad som Alltid, varje gång står överst på listan är mina brorsdöttrar. Fasters älskade prinsessor är alltid så saknade <3
Midsommar kommer spenderas med hela familjen+ respektive inne hos min faster med övrig släkt. Så himla roligt. Vi håller traditionerna i liv och det byggs midsommarstång, kransar, dansas runt stången, leker lekar, äter den vanliga midsommarmaten, musik & dans, glass & jordgubbar och en livlig ljudnivå. Skratt i mängder och bara massa bus.

Hoppas ni får en härlig midsommar, för det ska jag ha!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

"Det är socker i frukt så det vill jag inte äta". Alla får självklart resonera hur dom vill, men jag tycker det är så otroligt synd om du väljer bort frukt pga att det innehåller socker.

Det är socker i frukt, men naturligt sådant. Det är inget tillsatt socker, inga andra ämnen som är tillagda. Det är rent och något som inte är farligt. Allt är relativt, äter du hundratjugoen frukter om dagen så är det inte så bra. Men det är precis som med all annan mat, ät med måtta. Det berömda svenska ordet "lagom".

Jag har fått en del kommentarer om all frukt jag äter. De lyder bla;
"Jag önskar jag också kunde äta så mycket frukt som du gör"
"Är det verkligen bra att du äter så mycket frukt, och postar det? Tänker du på vad du ger för bild till andra?"
"Det är ju jättemycket socker i frukt, är det verkligen bra att äta så mycket?"
"Såg gott ut, men kanske lite väl mycket eller?"
"Jag ska bli som du. Jag ska också äta så mycket frukt för det är fan gott"


Detta är skitroligt tycker jag. Alla människor tänker, tycker och resonerar så olika. Att ha en egen åsikt, våga står för den och framföra den tycker jag är grymt roligt. Det ger mig en chans att se på saker & ting från ett annat håll än mitt eget. När du håller på med träning, kost och allt som hör därtill så måste du vara beredd på att folk kommer ifrågasätta och även ha så sjukt mycket olika synpunkter. Jag är beredd, alla dagar i veckan. Jag vet vad jag gör och jag vet vilken kunskap jag bär på. Jag ser, lyssnar & lär från de som sitter på mer kunskap än mig. Jag kan långt ifrån allt. Om det är någon fråga jag får som jag känner mig osäker på så tar jag reda på det. På så sätt utvecklas jag, vilket jag älskar.

Om det är något jag vill förmedla så är det vikten av att sträva efter balans. Inte bara när det gäller kosten, utan generellt. Sätta både långsiktiga och kortsiktiga mål. Det är en lång väg att vandra om du inte är där och du måste vara beredd på att göra uppoffringar. Men det är så värt det.

Men såhär, min kost och hela mitt tänk kring mat och allt som hör därtill är 80/20 eller 90/10.
80-90% bra och näringsrik mat.
20-10% vad jag vill. Behöver inte nödvändigtvis vara gotte. Ibland blir jag sugen på tex. massa frukt.
Det är inte varje dag jag äter berg med frukt. Långt ifrån. När jag äter så mycket frukt som jag gör emellanåt, så går det under de 20-10%. Det är då jag står som ett barn i affären och väljer & vrakar bland de jag ska unna mig.

Jag vet att det är många tjejer som utesluter frukt pga att de innehåller socker. Jag tycker detta är otroligt synd då du går miste om nyttiga vitaminer men framförallt hur gott det är. Plus, det är inte så förbaskat mycket socker i en frukt.
MEN. Om ditt sötsug triggas av frukt och du vet med dig att du får en jädra kamp kommande dagar, ja då får du ju själv avgöra om du är beredd att ta den kampen eller inte. Men där har jag all förståelse för om du utesluter frukt. För ett enormt sötsug kan vara ett helvete om inte hjärnkontoret samarbetar. Mitt sötsug triggas enormt mycket av dadlar som innehåller naturligt socker. Ibland gör jag ju RAWfoodbollar med dadlar i. Jag får ett helvete dagen efter. Men av vanlig frukt är det inga som helst problem.

Torkad frukt är jag inte så mycket för, förutom när det gäller annanas. Älskar annanas i all form. Men när jag köper det, så köper jag alltid bara max en näve. För det räcker så. Fort som fan åker det ner i magen och förbaskat gott är det.
Det är mycket högre kolhydratsmängd och sockermängd i torkad frukt. Jag tycker självklart att du ska äta det du tycker om, men med måtta. (Kcalinnehåll tittar inte jag på längre. Det säger mig ingenting om ett livsmedel. Jag kollar på allt annat)

Torkad mango (100g)
315 kcal
71g kolhydrater
62g socker
3g protein
1g fett

Färsk mango (100g)
59 kcal
12g kolhydrater
3g socker
1g protein
1g fett

Likes

Comments

Man kan ju tro att det bara handlar om rumpan då jag skriver mycket om rompestumpen. Men nej! Jag ska heller inte tävla. Så, fick vi de avklarat.

Igår på gymmet, mitt under en övning så snegla jag i spegeln för att se så tekniken satt där. Då såg jag det. Det som är ett av mina fysiska mål med träningen, bygga baksida lår. Jag börja nästan böla så glad jag blev att jag tappa fokus i nå sekund.

Passet som är baksida lår/rumpa på torsdagar totalt dödar jag mig själv. Det är noga planerat med vilodag+påfyllningsmål dagen innan. Med otroligt mycket kolhydrater. Jag hamnar alltid på över minst 1000kcal pga allt bröd jag äter haha 🙈 Men sen blir ju passet också till 99% av alla gånger, hysteriskt bra med en träningsvärk som håller i sig 3-4 dagar efteråt.

Ett annat fysiskt mål med min träning, är att bygga en X-form. Som ett timglas ungefär. Lite tajtare midja och bredare över axlarna och rumpan. Fantastiskt fint tycker jag.

Att bygga muskler tar tid. Så jävla lång tid. Tålamod är fan A och O. Jag har fått frågan om att ta något som "ger mig en ordentlig push". Nej tack! Inget olagligt skit här inte. Ren och MYCKET mat, hård träning, mycket vila och mental träning. De fyra benen. Det är det som gäller om man vill uppnå resultat. Inget annat jävla dattande.

Det absolut största målet som jag haft har varit att hitta BALANS. Ett psykiskt mål som nu är uppnått och det vilar en otroligt fin inre ro i denne själ. Tränar men lyssnar på kroppen och dess signalerar, äter bra mat som ger mig något tillbaka, äter gotte när jag känner för det och det är oftast inga problem med att "bara ta en" nuförtiden (ibland spårar det ju haha), vilar när jag känner att jag behöver, stressar inte, knoppen får sitt, självkänslan är otroligt bra, är glad som fan och jag älskar mitt liv. Jag vettesjutton vart jag är på väg, men jag vet iaf en sak... det är att jag är på jävligt rätt spår. Jag följer mitt hjärta och min magkänsla. Jag gör vad jag vill.

Likes

Comments

High carb day efter high carb HELG (vecka🙈) 🤔 Känns sådär haha. Men! Det är bara att äta och vara glad.

Benpass på schemat idag. Mina ben känns inte redo efter torsdagens pass. Fortfarande träningsvärk i baksida lår. Tur fokuset ligger på framsida lår idag.

De starka tabletterna och salvan har hjälpt här under helgen och alla utslag är mer eller mindre borta. Jag vill gråta så glad jag är. Fem veckors ståhej med skiten. Men när jag tänker efter, ändå 29 år och aldrig någonsin fått något sånt här. Det finns dom som har det värre och har allergier som gör att de måste utesluta massor ur kosten och de som är extremt känsliga som hela tiden måste tänka efter före. Jag ska va rätt glad ändå känner jag. Fast jag har fan inte varit tuff emellanåt. Mest frustrerad har jag blivit över att sömnen blivit lidande. Just för att den är så otroligt viktig för återhämtning. Så när jag vaknat varannan timme och kliat sönder mig själv har jag blivit tokig. Tårar har kommit och jag har bara velat ringa mamma. Ja, jag är en riktig mammagris. Mammor är bäst! Dom kan och vet allt. Så är det bara! Även om jag vetat att hon inte kunnat göra något, så är ändå hennes röst lugnande.

Jag hoppas nu att detta ska hålla sig borta. Jag kommer va uppmärksam och ännu tydligare med att skriva ner exakt allt jag äter och när. Återbesöket till hudmottagningen är Mån den 3 Juli. Då kommer jag få svar på alla prover som tagits. Jag är duktigt nyfiken kan jag säga. Jag vet att en del av er också är det, så jag kommer skriva här när jag varit där :)

Jag är inte någonstans ute efter massa "tyck synd om mig". Anledningen att jag skriver om det är för att det har förvånat mig så mycket eftersom jag aldrig fått något sånt här innan. Också för att saker & ting kan hända alla och det är inget att skämmas över. Vafan, livet är som det är ju. Sharing is caring 🤗

En ganska fluffyform men vettni, kroppen känns ändå stark. Har ju tankat ordentligt med bra energi under hela helgen. Ja, under hela förra veckan skulle jag säga haha. Nu back to basic med kosten. Droppa lite vätska.

Likes

Comments

Tack för alla fina hälsningar kring mina utslag. Som vägrar ge med sig. Ni är fantastiska!

Denna veckan har jag varit helt tom på energi. Den starkare kortisonen jag fick i Måndags satte verkligen spår efter sig. Jag som annars har bra hållning, har bara sjunkit ihop till en hösäck. Inte orkat hålla mig uppe. Inte haft någon motivation till att plugga överhuvudtaget eller ta tag i andra saker. Inte sovit om nätterna för jag kliat sönder mig själv.

Däremot, någonstans inom mig har jag funnit ork och motivation till träningen. Fått till riktigt bra pass faktiskt. Träningsvärk i baksida lår sen i torsdags. Ryggpasset, som jag normalt tycker är svårt att få kontakt i, känner jag av idag.

Har varit galet hungrig denna tiden också. Ingen aning om vad det beror på. Men jag har faktiskt "passat på" att äta. Mycket. Men då ren mat eftersom jag fortfarande väntar på provsvaren. Så det har blivit mycket frukt, extra gröt, gjort bananpannkakor på rena ingredienser, extra mycket potatis/ris osv.

Igår fick jag åka tillbaka till hudmottagningen då utslagen inte blivit bättre, utan sämre. Flera läkare va inne och kollade på mig. Jag var så trött på det så den här gången strunta jag i när dom vände och vred på mig till höger o vänster. Fick nu den starkaste typen av kortison, den starkaste salvan och ännu ett annat piller att ta på kvällen.

Jag hoppas nu verkligen att detta ska hjälpa. Så jag kan få tillbaka min galna energi och motivation till allt som just nu ligger på vänt. Samtidigt som jag längtar till att få tillbaka energin och hugga tag i alla bollarna igen, så är det inget jag stressar upp mig för. Ibland kommer livet emellan. Då får man ta det för vad det är, va positiv och fortsätta kämpa! Inte va så hård mot sig själv.

Ta hand om er!

Likes

Comments

Jaha, hur går det med mina utslag? Vad händer? Vad är det? Vad har jag reagerat på? Vad säger läkarna?

Idag Måndag kl.09.00 var jag på hudmottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus. När jag klev av vagnen tänkte jag hur sjutton ska jag hitta här. Tur jag har en halvtimme tillgodo just pga att inte behöva stressa. Började traska åt ett håll och fick syn på en skylt "Gröna stråket 8-16" och tänkte perfekt, det var ju till Gröna stråket 16 jag ska.

När jag kommer in och har tagit en köplapp hinner jag inte ens sätta mig ner förrän det är min tur. Plockar fram mitt körkort och går fram till receptionen. Jag möts av en väldigt oengagerad tjej som dessutom sitter med världens urringning som inte går att missa. Det blev ett Wooohww!!!, inte riktigt beredd på det haha. Jag lämnar fram mitt körkort och kliar mig sedan omedvetet i håret och tittar bort, tänker att det där ser bara väldigt olämpligt ut.

Jag tänker att jag hinner gå på toaletten då klockan bara är 08.45 men när jag kommer ut står en sköterska redo och säger "Är det möjligvis Emma Persson?". På vägen till mitt rum småpratar vi och hon ställer bland annat den klassika frågan om det var svårt att hitta hit. Jag börjar babbla men hon nickar bara lite lätt, nog inte var beredd på min pratkvarn. När vi kommer in på rummet ber hon mig ta av mig byxorna och vänta på sängen innan hon stänger dörren om mig. Där sitter jag halvnäck. dinglar med benen och undrar vad sjutton detta är för något.

Jag hoppar till lite då det knackas på dörren och in kommer en liten, nätt brunhårig tjej som presenterar sig samtidigt som hon tar en stol och sätter sig framför mig. Hon frågar hur jag mår och jag börjar berätta hela historian, från början till nu. Med korsade ben sitter hon och antecknar samtidigt som hon fliker in med en o annan fråga. Hon reser sig sedan och går och ska prata med sin kollega.
Några minuter senare kommer min läkare in och med sig har hon tre killar som alla presenterar sig som hudspecialister. Såklart ska dessa jävlar vara hur snygga som helst också. Alla tre, vafan? De vänder och vrider på mig, drar upp min tröja både fram och bak, drar ut trosorna där bak och står och granskar mig från topp till tå. Det kommer in ytterliggare en läkare och de är nu fem stycken som står och kollar på mig och pratar i termer jag inte begriper. Tur en inte skäms över sin kropp.

En av läkare säger plötsligt att de vill ta tre olika hudprover på mig. Direkt dyker de upp bilder i mitt huvud hur man skrapar bort hud och mina tårar kommer. Jag kan inte hålla inne dom och känner mig så liten i den stunden. Som en liten flicka haha. Den ena sköterskan försäkrar mig om att jag kommer få lokalbedövning och att de inte är någon fara. Snyftandes la jag mig på mage på sängen och tårarna fortsatte att rinna. De stack till på två olika ställen på benen och ett på rumpan. Sedan tog de lite kort medan bedövningen skulle gå in. När de tog proverna så kändes de inte något på benen men på rumpan gjorde de fantamig. Jag fick mer bedövning direkt.
Sköterskan som sedan plåstra om mig var hur gullig som helst. Medan hon var ute och hämtade nya förband så lyfte jag på ena benet för att se hur de såg ut. De skulle jag inte gjort. Fy fan vad räligt och en rysning gick genom hela kroppen. Fan öppna köttsår.

Omplåstrad, påklädd och tårarna torkade blev jag ivägskickad för ännu mer provtagningar. Här gick det fort och jag fick bara vänta 5min innan det var min tur. Sköterskan plocka ihop alla sju(??????) rör som behövdes och satte sedan ett spänne runt min överarm. Ådrorna dök upp direkt och hon stack in nålen och fyllde alla sju rören. Det gick fort och har aldrig varit något jag har problem med. Innan jag fick gå skulle jag lämna ett urinprov också. Jajjemen, här testa dom fantamig allt på en o samma gång.

Så, vad händer nu då?
Well, jag har fått en tid för återbesök om exakt 4 veckor. Tills dess ska jag ta en ännu starkare kortison och en ännu starkare salva. Jag måste även sluta med all form av kosttillskott. Så inga vitaminer, proteinpulver, nocco eller ZMA på iaf 4 veckor. Så får vi se vad proverna säger.
Alltså 4 veckor totalt clean. Utan kossttillskott, utan godis och grejs, utan mejeriprodukter och utan gluten. Spännande!

Likes

Comments