Nu har jag äntligen semester vilket är hur mysigt som helst! På tisdag far jag till Ystad och kommer vara där ett tag medans mitt hjärta är hemma och inte fått semester än. Men på måndag kommer han hit efter jobbet så vi får mysa lite innan jag åker på tisdag. Haha vet inte hur de ska gå då jag är så himla kel sjuk av mig. Kommer förmodligen sakna ihjäl mig men det löser sig nog! Skönt att få komma ut lite på semester!♡♡

Likes

Comments

Ibland orkar jag inte vara alla till lags. Vissa dagar orkar jag inte gå upp ur sängen, inte för att jag inte vill utan för att jag inte kan. För jag lider utav ångest, sån där ångest som kommer och går i perioder och som du inte riktigt kan sätta fingret på varför du har den. Jag har känt av och lidit utav ångest sedan 2013 och jag kan med handen på hjärtat säga att det är ett rent helvete som jag inte önskar någon människa. Det är som en strid med dej själv hela tiden, som du aldrig vet när det ska ta slut.

Jag behöver dig att veta de här oavsett vem du är, en gammal vän, ny vän, familj, vänner ja er alla! För att jag har dagar då jag hatar mig själv mer än något annat. Jag vill att du ska vara medveten om att jag är en känslig person som gråter väldigt ofta. Jag vill att du ska vara medveten om att jag kan ställa in våra planer i sista minuten pga en panikångestattack. Jag vill att du ska vara medveten om att min kropp ibland är min värsta fiende. Jag vill att du ska vara medveten om att min ångest gör mig galen och oavsett hur nära vi är så svarar/säger jag inte alltid sanningen om hur jag mår. Jag vill att du ska veta att när jag berättar för dig om något förflutet snälla förstå då att de kan tagit all kraft jag hade för att ta chansen till att få dig till att förstå. För om du inte är medveten om det här så kanske du inte orkar med mig och jag behöver dig till att orka med mig för annars orkar jag inte med mig själv.


Likes

Comments

Efter många om och men så känner jag mig redo att börja blogga lite smått igen men förvänta er inte det bästa, massa inspo bilder och texter om min vardag utan som dom flesta vet så skriver jag för det mesta om tankar och psykisk ohälsa. INTE för att få uppmärksamhet och medkänsla utan för att det är så otroligt viktigt att prata om samtidigt som jag kan få er som lider utav psykisk ohälsa att känna att ni inte är ensamma och att det finns möjligheter till det bättre! Jag vet inte vad ni vill att jag ska skriva om men de jag märker att flest vill läsa om är just om psykisk ohälsa men har ni andra förslag så kom gärna med dom!

Jag tycker att jag ni förtjänar en ursäkt över varför jag varit borta så länge och det är helt enkelt för att jag inte mått bra alls, rent utav skit och gått igenom en väldigt tuff period i mitt liv. Men jag har jobbat på det, kommit ut mer, fått nya vänner och ny umgängeskrets och jag mår så himla mycket bättre, bättre än vad jag gjort på flera år! Det har jag ingen annan än mina fina vänner, familj och professionell hjälp att tacka för! Jag vet inte vad jag skulle gjort utan dom, tack!

Men nu är jag på banan igen och redo att äntligen få vara mig själv och vara med folk som får mig att må bra! Liten uppdatering förtjänar ni ju också. Snart sommarlov och sen börjar gymnasietiden! Jag har kommit in preliminärt på vård och omsorgs programmet på plusgymnasiet i Skövde vilket är super kul och jag hoppas verkligen att jag kommer in! Mitt mål är ju att få bli socionom och jobba med barn och ungdomar som har det jobbigt och som inte mår bra. Jag har fått reda på att jag blir faster i Oktober. Jag har blivit förälskad på nytt och just nu kunde jag verkligen inte vara lyckligare än vad jag är med honom. Har som sagt fått nya vänner och dom är verkligen guldvärda! Jag tror aldrig jag passat så bra ihop med nån på så kort tid som jag gör med dom! Världens finaste verkligen! Finns mycket att skriva om men tror det får räcka så just nu. Kommer testa detta med inlägg om min vardag men vi får se hur många som vill läsa om det.

Likes

Comments

För 5 månader sen

Livet går upp och ner... Tänker väldigt mycket och hur jag mådde innan jag träffade *****. Jag var en liten fågel med skadade vingar och ville inte riktigt försöka flyga utan var beredd på att gå istället. Orkade inte mycket, skolan tog kål på mig och var väldigt trött och dyster. Hade precis gått vidare efter ett sårat och skadat "förhållande". Ville inte ha kille för dom är bara elaka mot en o behandlar en illa ändå. Behövde bara min Max och Carl dom tog hand om mig och var o är som mina bröder det räckte liksom jag behövde ingen kille. Det skulle ändå bara såra mig. Jag klarar mig själv. Jag var så himla inställd på att jag inte skulle ha någon kille dom var ändå inget o ha, man kan inte lita på dom och dom gör en bara illa. 😖

Men så från ingenstans så skrev ***** till mig och försökte väl ragga på mig haha. Och han lyckades ju på nåt sätt men jag var inte lätt först. Sen var vi på G och 1 månad efter det så blev vi tillsammans. Det har tagit långt tid för mig att lita på honom, han har inte gjort något fel utan det är jag som inte kunnat lita på killar för jag tror dom ska såra mig och jag vågade först inte komma för nära honom. Tänkte att han kommer ändå såra mig så ingen ide jag fäster mig för mycket för honom det kommer ju inte hålla ändå liksom. 😢

Men nu står vi här och är kärare än någonsin! ***** har fått mig att lita på honom och inse att alla killar är inte som mitt ex. Alla killar skiter inte i sin tjej, vissa tar faktiskt hand om henne och sätter henne framför sig själv! ❤

Han är den killen jag vill skaffa hus, familj och hund med och gifta mig med men vi har saker som vi måste jobba på och både jag och ***** har saker vi måste jobba på själva och det måste ske en förändring snart! Vissa grejer tycker jag inte är okej som han gör och han vet om de men det är något han får tänka och jobba på precis som jag får.

När tjejer skriver till ***** och så vill jag bara gömma mig och det är nån reflex i mig efter mitt ex som gör att jag "drar mig ur". Jag låter tjejen ta plats och gömmer mig undan, upptäcker fel på mig och vackra saker på henne. Ser mig som värdelös och henne som fantastisk, Vågar inte lägga mig i deras relation, får för mig att dom har en "affär" och fortfarande gillar varandra. Att jag är 3 hjulet som står i vägen för deras kärlek. Tänker på deras förhållande och hur det såg ut, det kanske var bättre än vårat för hon är ju bättre än mig. Att det är bättre om jag försvinner och låter han leva singel livet, supa med vänner o ha kul och att jag går tillbaka till mitt ex eller nån utav dom andra idioterna som skada mig, börja supa o röka igen eftersom det var mitt sätt att dränka mina sorger och försöka få uppmärksamhet ännu en gång. Min enda vän som säger till mig att inte göra såhär mot mig själv "du vet bättre! Det finns bättre! Du förtjänar bättre Melinda!" Jag ville aldrig lyssna, ville inte förstå. Jag har ju blivit lärd att jag inte förtjänar bättre och att jag inte är värt ett skit. Spelar ju ingen roll om jag skar mig eller svälte mig skulle ju aldrig bli lika snygg som hans andra tjejer. Mer misslyckad kunde man ju inte bli. (vet att det här låter helt sjukt men så skulle jag tänkt för ca 10 månader sen. Och kommer upp som en reflex när jag tänker ***** med nån annan).

Hade jag träffat mitt ex för 7 månader sen så hade jag varit livrädd o fått ångest.

Skulle jag träffa honom imorron skulle jag nog hälsat och pratat med honom. Vi skulle pratat om livet precis som vanliga "kompisar".

Det är som jag inte minns allt han gjort mot mig när vi träffas. Har liksom förträngt det. Det kommer upp när jag tänker på det alldeles för mycket eller när nån påminner mig.

***** är det bästa som hänt mig och älskar honom mer än allt! ❤

Det här skrev jag för 5 månader sen och det sårar mig att läsa, att läsa att jag faktiskt hade rätt men att jag inte ville inse det. Att mina tankar om hur de kanske var var sant och att jag faktiskt inte räckte till. Det sårar mig. Att inse att jag är på ruta 1 igen, en fågel med skadade armar som är beredd att gå istället för att flyga. En fågel som försöker hänga ikapp dom andra för att inte tänka på vad de var som skadade hennes vingar. Men denna fågel har kompisar som väljer att gå med den istället för att flyga och hon vet att de finns andra killar som skulle göra vad som helst för henne. För det gör dom redan. Men att också se att jag inte behöver göra massa skit för att få uppmärksamhet utan att jag faktiskt får det ändå de känns så bra! Det var inte jag som förlorade på att gå ur de där förhållandet, de var han o de inser han nog tillslut. För jag är vinnaren, jag är kämpen och ingen kan slå ner mig! Jag klarar allt och lite till på min egen hand för det har jag alltid gjort. Jag behöver ingen nedvärderande kille, jag behöver bara mig själv och alla andra som bryr sig om mig. Tack, tack för att du äntligen lämnade mig. Hahah happy new year som min tjejkompis säger! New year, new life. Såå klysigt men det är vad jag kommer leva efter nu och jag älskar mig själv för det! ❤ Till ALLA er som finns där för mig just nu: Tack! Jag behöver er mer än någonsin och ni är guldvärda påriktigt! Ni är bäst! Mina finaste vänner, bästa föräldrarna, syskon! Jag älskar er! ❤


Likes

Comments

Jag har i mitt liv fått lära mig utav människor runt om mig att mina ord spelar någon roll. Jag vill och kan så himla mycket så jag kommer få genomföra grejer för jag är värd det. Men det har tagit sin vändning.


Jag hade 1 gång en helt otrolig kvinna i mitt liv som berättade för mig att jag hade räddat livet på en utav mina bästa vänner och att jag kunde göra sån himla skillnad för människor, jag förstod inte det innan hon sa de till mig. Jag trodde bara att det var så man gjorde och såg ingen större del i det. Men nu förstår jag vad hon menade och jag är så glad över att hon fick mig att förstå det. Jag hoppas att hon vet och förstår att det är henne jag skriver om och att hon alltid kommer finnas i mina tankar, om hon ens läser detta. Hon och mina föräldrar fick mig att förstå att jag kunde göra skillnad och dom gjorde skillnad för mig.

Men jag kan inte längre göra någon skillnad, jag ser det inte längre. Folk har gått emot mig, kört över mig, använt mig som en slag påse och jag vågar inte längre göra min röst hörd. Jag vågar inte göra skillnad längre. Jag vågar inte vara mig själv för jag är inte värd det.

Om ni alla bara kunde lyssna på mig och höra om mina erfarenheter så hade ni kanske förstått mig och vetat vad jag gått igenom men ni vill inte lyssna ni är kvar i era fördomar och egoistiska bubbla. Och det är försent för jag orkar inte längre, jag orkar inte vara alla till lags, jag orkar inte säga till när det hänt något fel. Jag orkar inte bli misstrodd längre. Det är bättre att bara vara tyst. Jag vill inte säga min åsikt för jag orkar inte vara stark längre. Jag har tappat det. Jag har gått från att ibland inte må så bra till att jag mår inte bra alls och för att vara Melinda Dackestål så är det ett väldigt stort och jobbigt erkännande.

Min familj och pojkvän gör allt för mig men när dom är borta så har jag ingen. Jag har under ca 5 månader försökt skaffa nya vänner men det ar inte funkat många gånger pga min panikångest. Jag vet inte vad jag ska göra längre, jag försöker intala mig själv att jag inte gjort något fel men det går inte längre. Det är jag som är problemet. Varje utomstående vuxen jag går till och pratar om mina problem till får mig att känna mig som ett psyko. Att det är fel att ha panikångest och att det är ingen ide att komma till dom för jag får ingen hjälp. Jag förstår inte vad jag gjort för att förtjäna det här. Jag har hjälpt alla som har eller haft problem i min omgivning och inte tänkt på mig själv för de är de jag brinner för, att hjälpa andra. Men nu vet jag inte längre vad jag ska göra. Vad är det som gör att alla hatar mig så mycket. Vad är de som gör att jag sitter just nu hemma o gråter och inte vill gå till skolan. 

Jag känner mig som ett hjälplöst psyko och jag vet inte vart jag ska vända mig för jag litar inte på någon längre. Jag vet att de inte är smart att blogga och skriva ut sånt här men jag känner att jag inte har något annat val längre. Om jag kan nå ut till 1 av alla er så är jag glad om jag kan få 1 av er att inte känna er ensamma så är jag glad för det här är ett rent helvete. Det känns som att man går runt och är en tickande bomb, man nervärderar sig själv och förstår inte hur nån i sin omgivning ens orkar med en och det kommer dom säkert inte tillslut.


Jag mår inte bra förlåt, förlåt för att ni trodde mer om mig förlåt!

Likes

Comments

Sitter på landvetter och väntar på vårat flyg. När vi kom hit va vårat flyg inställt så efter många om o men så får vi ta olika flyg så jag, Carl, Max o Simon åker själva så möts vi alla i stuttgart sen. Lite läskigt kanske med tanke på att vi ska byta plan i frankfurt men de löser vi. Detta kommer bli så sjukt roligt trots att jag kommer sakna alla där hemma❤❤ Så nu sitter vi bara på Max och äter lite💘

Likes

Comments

Jobbig dag idag men trotts allt så känner jag mig så jävla stark i mig själv. Trots hur många människor de finns som är avundsjuka o vill bryta ner mig så tänker jag inte låta er göra det. Haha känner mig så jävla stark ikväll och stolt över mig själv, fyfan vad jag är grym! ​Liten klapp på axeln till mig själv för att jag orkar stå på mig mot er som inte lägger er energi på annat än att försöka psyka mig. Skratt retande men jaja Hahaha så är de.

Likes

Comments

Vissa dagar känner man bara att allt känns totalt skit, idag är en sån dag. Då alla elaka tankar tar över, kinderna blir allt mer fyllda med tårar och livet känns orättvist. Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Kommer människor någonsin se den fina personen jag faktiskt är? Sluta döma mig och lära känna mig på riktigt? Alla fördomar och avundsjuka från alla tynger ner än. Känns så jävla orättvist rent ut sagt! Du känner inte mig, du vet inte vad jag har gått igenom. Du har ingen som helst rätt att se ner på mig och behandla mig såhär. Vet att alla säger att jag inte ska lägga ner tid och energi på dig men jag tycker att det är för jävligt efter det du gjort mot mig och hur du betet o beter dig mot mig och många andra att ingen ställer dig mot vägen och säger till dig att det här verkligen inte är okej känns totalt jävla skit faktiskt! Du tar sån jävla energi från mig. Får ont i magen när jag tänker på dig och vad du sa till mig. En sida av mig vill bara ställa sig och skrika på dig och berätta hur jävla fel det är att behandla människor så du gör men sen säger min andra sida till mig att det är ingen ide, du kommer ändå inte förstå för hur ska du kunna förstå? Du dömer ju folk utan att ens känna dom och säger att jag tycker illa om dig trots de att jag inte kände något alls för dig eftersom jag inte kände dig. Orkar inte och vill inte lägga ner mer tid o energi på dig.

Min morfar lärde alltid mig att dom som är elaka och inte kan bete sig mot andra gör bara bort sig och biter bara sig själva i rumpan. Han var smart min morfar tar mycket lärdom från honom. Han hade försvarat mig det vet jag. Han var en fin och bra man!



Likes

Comments

Det här med gymnasieval känns så otroligt roligt men såååå himla svårt. På 15-16 år så ska jag planera min framtid och jag vet knappt vad jag ska göra imorron. Det är jättesvårt det här. Men jag tror inte att det kommer som en överaskning för dom i min närhet att jag skulle vilja gå fordon men pendlar självklart mellan andra också som frisör, jordbruk och undersköterska. Detta är jättesvårt.

Vuxna i min närhet uppmuntrar ju mig till att gå barn och omsorg men efter att praoat på dagis 2ggr så känner jag att jag inte skulle orka med det på något sätt.

Fordon ligger mig ju varmt om hjärtat då min familj är stora bil o motor fantaster, vissa familjer gillar sport t.ex och min familj gillar fordon helt enkelt. Det har ju varit min uppväxt och både mina föräldrar och bror jobbar inom fordon.

Min syster jobbar inom ålderomsorg vilket jag kanske skulle kunna göra men skulle nog helst vilja bli undersköterska o jobba på sjukhus.

Jordbruk skulle jag nog också kunna jobba med då jag älskar djur och köra traktor o ta hand om går'n är ju inte heller fel.

Frisör skulle jag också kunna jobba med då jag älskar skönhet och hår. Känns som ett roligt jobb.

Det är så himla svårt det här hörrni men jag ska ju prata med SYV nu när jag börjar 9an och prata om allt det här vilket jag tror kommer hjälpa mig väldigt mycket.

Likes

Comments