View tracker

Jag & Noah sitter och myser framför tv! Mindre mysigt är att jag sitter med feber och migrän... Men de går över! Iaf det är många som undrar om Noahs pappa och det är ett väldigt känsligt ämne och pratar inte om honom eller med honom. Han valde att inte vara delaktig och det är helt okej med mig för han gav mig min livs kärlek. Och det finns verkligen inget värre än när man alltid får frågan " vem är pappan då?" Det är inte "hur mår du och hur känner du inför detta" utan de är direkt frågan om pappan. Och jag förstår folks nyfikenhet men när folk inte kan acceptera att man inte vill prata om de och fortsätter tjata om det. Eller allra värst är ju folk man inte umgåtts med överhuvudtaget helt plötsligt "åh vi måste träffas någon dag måste få träffa Noah". Och sen jag blev gravid/fick Noah har jag märkt allt mer & mer vilka som är ens äkta vänner för många utav mina vänner tog avstånd för man va helt plötsligt inte lika rolig längre.
Men hur som helst även om pappan inte är delaktig och man inte har kvar så många vänner är Noah det absolut bästa som hänt mig, älskar hur han på morgonen väcker mig med att prata med sig själv och skrattar! Han har verkligen gett mig en annan syn på livet och han förgyller mitt liv
🌸

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 680 readers

Likes

Comments

View tracker

Min förlossning är vad man skulle kalla för en lyxförlossning.. Allting började lite smått med sammandragningar den 9 juli på kvällen men det var bara ett falskt alarm och allting avtog. Dagen därpå den 10de så började det komma mer värkar och blev allt tätare och tätare, men vi skulle stanna hemma tills jag inte klarade av det mer. Och för att dra ut så mkt på tiden sov jag (försökte) och rörde mig väldigt mycket men var femte minut var jag tvungen att lägga mig i fosterställning för det gjorde lite ont. Runt 7 tiden på kvällen så blev det allt starkare, och kände att nånting va på gång men för att dra ut på tiden ännu mer ställer jag mig och lagar middag till familjen, men jag hann aldrig äta innan vi va tvungna att åka in. Då var klockan runt 9 halv 10 på kvällen, så jag och mamma åkte in till östra med värkar varannan minut ungefär. När vi väl kommer in ringer vi till min farmor som skulle följa med. Och så kommer de in 10 olika barnmorskor och ger mig värmekudde och lyssnar på Noahs hjärtljud men eftersom han var så livlig i magen hade dom svårt att hitta de. Efter någon timma eller två så sa dom "vi tror inte du kommer få bebis närmsta dagarna så vi kommer skicka hem dig med några värktabletter" men det vägrade jag, för jag visste att han va på väg. Och eftersom jag totalt vägrade så fick jag stanna en natt på BB sa dom. Och de gick jag med på. Uppe på BB så gav dom mig en sömntablett och en morfin spruta för att jag skulle kunna få vila och för att de skulle lätta smärtan. Och de funkade i ungefär 1 timma sen vaknade jag igen utav att jag hade ont och blödde. Mamma låg och sov men väckte henne och sa att jag blöder jätte mycket men hon sa i sömnen "de är sånt som händer" och fortsatte sova... Så då försökte jag vila en stund till men efter en halvtimma kom de mer blod och jag blev orolig och gick till barnmorskorna som satt och drack kaffe ... Då va kl 4. Barnmorskan gjorde en undersökning för att se hur många cm jag va öppen (va inte öppen nånting när jag kom in) och på bara 1-2 timmar hade jag öppnat mig helt vilket är väldigt snabbt. Så de va bara att väcka mamma och ringa farmor och säga att hon skulle komma igen (bara 1 person som får stanna kvar på BB så hon åkte hem och skulle sova). Men allt är ju inte så som på film att vattnet går och en bebis kommer 1 sekund efter, de är faktiskt inte så vanligt att vattnet går utan man spräcker helt enkelt hinnan med en lång nål så forsar vattnet ut. Så från kl 4 på morgonen va det ganska segt dom gjorde andra undersökningar, men dom spräckte hinnan runt 6 på morgonen och jag hade beställt att jag skulle ha ryggmärgsbedövning men allt var redan för sent hann inte med den innan jag känner att hans huvud trycks ner vid bäckenbotten. Kl 7 började krystvärkarna och då kom de in 8 barnmorskor för allting gick så snabbt och dom sa att jag hade en krystvärk på mig annars fick de bli drastiska åtgärder! För mig kändes det som att jag låg där i två timmar men det tog endast 27 minuter att få ut honom utav någon som helst bedövning också! Och det är ovanligt snabbt speciellt när han va så stor. Han vägde 4288 gram och va 53 cm lång och kom på så kort tid och dessutom på exakt beräknat datum! Vilket heller inte är så vanligt, och hade jag gått över tiden hade han vart närmare runt 5 kilo.. Jag va extremt pigg efter förlossningen och ville helst ut och röra på mig, och den frukosten man fick det va absolut det godaste jag någonsin ätit även om det bara va två mackor och jordgubbssaft, svårt att förstå menmen så är det. De va la de om min förlossning vad jag kommer ihåg iaf 😋

  • 1092 readers

Likes

Comments

View tracker

Jag & nois vaknade för drygt en timma sedan (som vi inte skulle utan hade ställt alarm på halv 9 men ingen vaknade 😂) vilket är hur skönt som helst! Då många andra alltid sagt att man inte kommer få sova så mycket, men Noah äter sista gången runt 10-12 rapar han och sen sover han hela natten fram till halv 10 (oftast). Och han har aldrig vaknat på natten och gallskrikit utan han ligger oftast och pratar och skrattar när han vaknat. Och han är väldigt lugn och snäll! Haft en väldigt tur med graviditet och förlossning och med Noah. Ska berätta mer om förlossningen senare samt graviditeten men nu ska vi upp och göra oss redo 😋

  • 1099 readers

Likes

Comments

Tänkte börja med att berätta vem jag är, jag heter melanie och är en ungmamma vad man skulle säga i dagens samhälle. Jag har en son som idag är 3 månader som heter Noah. Tänkte att de kunde vara skönt att ha en blogg till att skriva av sig om hur det är att vara mamma i min ålder och framförallt ensamstående och mitt tänkande och mående över detta. Jag mår idag väldigt bra och har gjort det ett bra tag nu. Jag fick reda på att jag va var gravid den 6 februari och var redan i vecka 20 (4 månaden) och enligt Sveriges lagar angående abort så får man inte göra abort om man är över vecka 18 om man inte går igenom socialen. Vilket jag inte kände för att göra. Skulle jag göra abort skulle jag vara tvungen att föda ut honom död. Alltså sätter dom igång en förlossning. Och får ALLTID frågan "men hur kunde du inte märka att du inte va gravid" jo för jag var väldigt stressad över skolan åt inte riktigt och mådde allmänt dålig som dom flesta gör i denna åldern. Och gick ner väldigt mycket i vikt så att jag var gravid fanns inte på världskartan för mig. Men det var bara att stå för konsekvenserna och göra det bästa utav situationen! Min mamma var ju inte glad DÅ men är idag en stolt mormor som hon brukar säga. Menmen inget att göra åt saken som sagt, för idag ångrar jag ingeting jag har aldrig varit lycklig fören jag fick känna en sån stark kärlek för Noah och han har verkligen förgyllt mitt liv!

Det var bara en liten del utav vad som händer/hänt i mitt liv dom senaste månaderna

  • 1101 readers

Likes

Comments