Header

Jag fick ännu ett sammanbrott denna morgonen. Ett sådant då jag ligger i sängen och gråter samtidigt som jag skriver i min dagbok om hur jävligt det är i världen. Förtvivlan över så mycket. Sexslaveri, olja, uppvärmningen av jorden och att ingen lyssnar. Jag känner mig ensam i de här. Så jag tänkte skriva ett inlägg för er som, precis som jag vill åstadkomma något av betydelse. Som tror att man kan förändra världen, om så bara en liten del. Jag tror att man har större chans att göra det om man utbildar sig. Men till vad? Det finns massvis att välja mellan, många är ingenjörsutbildningar och kräver att man gått teknik eller natur men man kan även gå ett tekniskt basår. Andra är mer inriktade åt samhällshållet, tex miljövetare.

Att läsa ett tekniskt basår låter kanske skit jobbigt och dötrist men det håller jag på att göra nu och jag skulle verkligen rekommendera det över att försöka läsa upp kurserna själv. Man får dels ett ”test år” som gör att man kommer in i att plugga på högskolan samtidigt som man får mer hjälp och stöd än ifall man hade läst upp kurserna. Det låter kanske kämpigt men det är kul faktiskt, man måste bara vara motiverad att lägga ner energin och ta det på allvar. Ett basår kan man läsa på nästan alla ställen, ibland är det så att läser man det tekniska basåret på en viss skola får en del av klassen garantiplats till högskolans ingenjörsutbildningar efter att man klarat det. I Borås är det så.

Här har jag listat några miljö-relaterade utbildningar i olika städer beroende på vad man är sugen på, klicka på de understrukna namnen på utbildningarna för att komma till sidan där du kan läsa mer om utbildningen och vad den innebär.

Stockholm

Stockholm universitet:

Miljövetenskap

Marin biologi, för er som blev lika förfärade som jag när ni läste detta inlägget: Havet.

Behörighet för båda: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (naturvetenskapligt basår för dig som inte gick natur)

KTH

Energi och miljö, civilingenjör

Behörighet: Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1 (tekniskt basår för dig som inte läste teknik)

Göteborg

Göteborgs universitet:

Miljövetenskap med inriktning naturvetenskap , kandidat.

Behörighet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (naturvetenskapligt basår för er som inte gick natur)

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

Behörighet: Samhällskunskap A, Naturkunskap B /Fysik A och Kemi A, Engelska 6, Matematik 3b/3c. (har du inte någon av kurserna kan du läsa upp de)

Geovetenskap

Behörighet: Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4 (tekniskt basår för dig som inte läste teknik)

Marinvetenskap, kandidat. För er som blev lika förfärade som jag när ni läste detta inlägget Havet.

Behörighet: Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 (naturvetenskapligt basår för er som inte gick natur)

Uppsala

Uppsala universitet:

Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik

Behörighet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (tekniskt basår)

Miljövetenskap

Behörighet: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Borås

Borås universitet:

Kemiingenjör, tillämpad bioteknink

Kemi kan man läsa ifall man vill sätta sig in i tex miljövänligt bränsle, vatten och luft rening mm.

Behörighet: Kemi 1, Matematik 3c, Fysik 1a/1b1 + 1b2. (tekniskt basår, går man det tekniska basåret i Borås har man chansen till en garanti plats på ingenjörsutbildningarna)

Textilingenjör Ifall du, precis som jag är intresserad av mode men även miljö så kan man kombinera sina två intressen genom att gå textilingenjör.

Behörighet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. (läs upp eller låg tekniskt basår förberedande för textilingenjör, så får du garanti plats på textilingenjörsprogrammet)

Växjö

Linneuniversitetet:

Miljöteknik - inriktning hållbar utveckling

Behörighet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. (tekniskt basår)

Maskinteknik - inriktning produktutveckling.

Visste du att vi kommer behöva uppfinna maskiner som suger ut koldioxiden ur atmosfären för att förhindra att temperaturen här på jorden ökar? Eller att vi kommer vara tvungna att utveckla höghastighets tåg och miljövänligare flygplan. Känner du dig manad för en utmaning så läs maskinteknik!

Behörighet: Fysik 2, Matematik 3c. (läs upp ellert tekniskt basår)

Energi och miljö , högskoleingenjör

Behörighet: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. (tekniskt basår)

Lund

Lunds universitet:

Naturvetenskapligt kandidatprogram - miljövetenskap.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 1a/1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 4 (naturvetenskapligt basår)

Malmö

Malmö Högskola:

Miljövetarprogrammet - människa, miljö och samhälle.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A

Umeå

Umeå universitet:

Kandidatprogram i biologi och geovetenskap

Behörighet: Biologi 2, Fysik 1, Kemi 1, Matematik 3c (naturvetenskapligt basår)

Kandidatprogrammet i miljö - och hälsoskydd

Behörighet: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 (alternativt Biologi 1 + Kemi 1), Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Luleå

Luleå tekniska universitet:

Civilingenjör Hållbar energiteknik

Va med och utveckla framtidens sätt att tillveka el. Så som solpaneler och vinkraft. Teknisk behörighet

Högskoleingenjör Elkraftteknik

Teknisk behörighet

Civilingenjör maskinteknik

Visste du att vi kommer behöva uppfinna maskiner som suger ut koldioxiden ur atmosfären för att förhindra att temperaturen här på jorden ökar? Eller att vi kommer vara tvungna utveckla höghastighets tåg och miljövänligare flygplan. Känner du dig manad för en utmaning så läs maskinteknik! Teknisk behörighet


Där har du några utbildningar som kan passa dig som ser en framtid där du hjälper till att förbättra miljön. Sedan kan man ju, oavsett vad man utbildar sig till, inrikta sig på miljö. Läser man tex byggteknik kan man inrikta sig på att bygga på ett sett som gynnar ekologiskt mångfald i städer, läser man marknadsföring man man rikta in sig på att marknadsföra och profilera nya uppfinningar och företag etc.

Nu är det ju söka-in-på-skola tider så passa på innan den 18 April! Education is key så kom igång och utbilda dig till någon som kan rädda världen! Om alla räddar en liten del var så kanske vi fixar det.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Jag skulle vilja lyfta fram ytterligare ett positivt initiativ och där ALLA, vartenda människa, kan hjälpa till utan att behöva säga upp sig från jobbet och ge sig ut och volontärarbeta. Initiativet heter ECOSIA och det är en sökmotor. Man använder det på samma sätt som man använder andra sökmotorer, tex google men skillnaden är att för varje sökning planterar de ett träd.

Okej, de låter ju lite för bra för att vara sant tänker ni. Men såhär fungerar det:

Man söker någonting tex ”jeans for woman” och så precis som på andra sökmotorer kommer det först upp, oftast tre, annonser och för varje sådan annons drar de in pengar. 80% av deras vinst går till att plantera träd på ställen som Madagaskar, Peru och Indonesien där regnskogen blivit skövlad.

Det fungerar exakt likadant som vilken annan sökmotor som helst men ifall ni, som min pojkvän sa att "google är bättre" utan att ens ha testat att göra samma sökning på ECOSIA så får ni skämmas. Gör ECOSIA till eran startsida och klickar ni uppe i hörnet på de tre sträcken så kan ni ladda ner så att ni får den som eran huvudsakliga sökmotor även när ni slickar i ett nytt fönster. På telefonen kan ni ladda ner deras app och använda! Skulle ni inte få de resultatet ni önskar så gå in på google och sök men för varje liten sökning som tex hur man tillagar lax eller vart man kan hitta secondhand i Göteborg så fungerar ECOSIA lika bra som google och du har planterat ett träd och hjälper regnskogen att återhämta sig.

Kan man inte göra denna lilla lilla ”uppoffring” för att värna om miljön är man fan dum.


Här är en länk som räknar ut hur mycket koldioxid du släpper ut under en flyg- eller bil resa och hur många träd du måste plantera för att jämna ut ditt utsläpp. Klicka på länken -> CO2 Calculator

Tänk så bra att ha ECOSIA då!!

Klicka på bilden för att komma till den riktiga sidan och klicka på de tre strecken i hörnet för att ladda ner programmet så du kan använda den som huvudsaklig sökmotor.

Klicka på playknappen för att se en video om ECOSIA

De här är bilder tagna från deras hemsida för att visa er hur det ser ut, gå in och klicka runt själva. Educate your self!

Likes

Comments

Jag tycker att det pratas ganska lite om flygets påverkan på miljön. Största anledningen till det antar jag är för att folkmassan inte vill låtsas om det. Man vill inte ha dåligt samvete över sin charterresa som man är så välförtjänt av. Eller så tycker har man inte tid att sitta på tåget i sex timmar utan tar hellre flyget genom Sverige. Ledsen men det är dags att krypa ur sitt lilla hål och göra ett aktivt val. Ta tåget istället för flyget!

KTH och Chalmers har gett ut en ny rapport där de forskat om hur stor klimatpåverkan flygandet i Sverige har. Den skiljer sig från andra rapporter då den räknar med, inte bara tanken som görs i Sverige, utan även de som görs ifall flyget mellanlandar och även andra utsläpp som bidrar till klimatpåverkan. Med detta som bakgrund menar klimatforskaren Jonas Åkerman i en intervju med svt att flygresandet vi svenskar gör per år släpper ut lika mycket som allt bilresande släpper ut på ett år och det innebär en stor klimatpåverkan som ni säker förstår. Något som måste göras något åt! Svaret är tåg. SJ skriver på sin hemsida att de "köper 100 % förnybar el från vatten och vind till att driva tågen, och alla resor med SJ är sedan 1994 märkta med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval".

Ni kanske tänker att det är krångligt att åka tåg? Att det mest är försenat hela tiden? Anledningen till det är att vi i Sverige inte satsar tillräckligt på våra tåg. Hade fler valt att åka och hade fler ställt krav på att det skulle vara bra standard och att man skulle bygga ut nätverket så hade man gjort det. Jag säger det ännu en gång, det är vi konsumenter som bestämmer. Efterfrågan ökas = produktionen (i detta tall av bra järnvägar) ökas för att det är bra för ekonomin. Sj har dessutom som mål att 2020 ska deras punktlighet uppnå 95% av deras resor, så tillsammans med andra aktörer jobbar de med att göra järnvägarna bättre! I Sverige är det enkelt att boka via SJs hemsida eller i appen. Göteborg - Sthlm finns ju MTR express också. Har man framförhållning kan man boka tågresor jättebilligt! Ska man åka långt så funkar nattåg jätte bra, jag personligen har åkt Växjö - Åre säkert sex gånger och det har vart jättesmidigt och skönt varje gång.

Sen finns det ett stort problem här i Sverige som jag inte tror att så många Söder om Umeå vet om, men det är nämligen så att det går inget snabbtåg längre norr ut i Sverige än till Umeå. Det går ett inlandsspår som är avsett för godståg men ingenting som man som privatperson kan ta. Det KAN inte bara vara jag som tycker att det är helt sjukt. Städerna vid kustbandet är dessutom medelstora städer som Skellefteå, Piteå och Luleå och man kan inte komma dit på annat sätt än via flyg, buss eller bil. De vill bygga en järnvägsstäcka och initiativet kallas för Norrbottniabanan men den har inte fått stöd av regeringen förrän nu. 2018 ska bygget påbörjas men det är oklart när det ska stå klart, man väntar på besked från internationella transpotsplanen som ska presenteras 2018. Jag tycker att det är sjukt att inte hela Sverige är sammankopplat via en järnväg och att det inte är någon mer de norr om Umeå som bryr sig. Men nu vet 3o personer till söder om Umeå, education is key, jippi :)

Anyyywayy de va en parantes för de som inte visste. Tillbaka till det jag skrev om.

Till skillnad från flyg så har man ofta större plats på tåget, man kan ha med sig hur mycket bagage man vill utan att behöva betala övervikt. Det tar längre tid men tågen har ofta wifi så att man kan jobba eller göra det man förmodligen ändå lägger flera timmar på per dag, att slösurfa på Instagram.

Så hur mycket bidrar din resa till Åre via flyg i jämförelse med tåget? Det har en organisation som heter Protect our winters (gå in och kika på deras hemsida, följ dem på instagram och på fb!!) räknat på och här ser ni en pedagogisk bild som Siri Eskilsson gjort som beskriver detta:

Siffrorna avser koldioxidutsläpp per person för en resa mellan Stockholm och Åre. De har utgått från att det är fyra personer i bilen och använt data från SJ.

Jag vill även säga att man kan faktiska tåget genom Europa väldigt enkelt. Att boka det är inte heller speciellt svårt. Via hemsidan tågbokningen.se kan ni ringa till en resebyrå som hjälper till att boka de tåg du behöver för att komma fram och tillbaka till tillexempel Paris, Rom, och Amsterdam för 3000 - 4000 kr. De vanligaste länderna är bland annat Tyskland, Ungern, Spanien och Schweiz. Gå in och kolla så får ni se själva!

Det tar ju som sagt mer tid och är man själv så är det kanske inte det absolut roligaste men åker man med någon eller några så kan man se det som en en del av resan, och så får man ju se mer än t.ex bara Rom.

Likes

Comments

Jag vill uppmärksamma ett svenskt företag som jag tycker är så jäkla bra. Det är så inspirerande att se företag bli framgångsrika just för att de brinner för miljön. Jag har ju skrivit innan om hur plast påverkar miljön och haven och hur viktigt det är att källsortera. Men det ultimata vore ju ifall man slapp källsortera plasten över huvud taget. Fact: det konsumerats årligen 3,6 miljarder tandborstar i världen, 2 miljarder slängs och hamnar i våra hav eller på giftiga soptippar. Det svenska företaget Humble Brush såg detta problemet och har med hjälp av tandläkare tagit fram en tandborste som är av biologiskt nedbrytbar bambu. Bambu är så miljövänligt det blir eftersom det växer snabbt, det är ett gräs och inte ett träd så de fortsätter att växa efter skörd och de är dessutom naturligt anti-baktriell så det behövs inget gödsel eller bekämpningsmedel vid odlingen.

Humble Brush har även en organisation som heter Humble Smile Foundation och jobbar för att barn världen över ska slippa lida av munsjukdomar. Så för varje tandborste de säljer skänker de en tandborste eller motsvarade munhygien-artiklar till behövande barn.

Det är vi konsumenter som styr marknaden och det är marknaden som styr världens utveckling. Det är ingen potatis i vita huset som kommer att förändra världen, det är vi. Med varje litet miljövänligt val så förbättrar vi världen.

Humble brush finns att köpa på apoteket, det finns även på en del Ica butiker och i hälsobutiker.

Likes

Comments

Vad vi stoppar i oss är en konstant debatt och jag är inte speciellt intresserad av att ge mig in i den för mycket egentligen, men jag tänker skriva ett inlägg med syfte att försöka reda ut lite fakta och påståenden. Sedan gör man vad man vill med informationen.

Ämnet är kött. Som många andra har jag sett dokumentären ”Cowspiracy” (finns på Netflix). Den handlar om hur köttindustrin påverkar miljön och hur miljöorganisationer i USA och resten av världen inte verkar vilja prata om det. Den har fått stor respons som både kritiserar och prisar den. Jag vill försöka reda ut lite kring dokumentären och svara på frågan: Hur relevant är den för oss här i Sverige?

En ko som lever hela sitt liv på gräs och hö, som ger oss mjölk beroende på tillgång, och som sedan slaktas när den är gammal tillhör det naturliga kretsloppet och är därför helt ofarlig. Kornas naturliga föda är gräs och i Sverige, där det är svårt att odla, är gräs det vi har mest av. När ett djur omvandlar föda som vi inte kan äta till något vi kan äta är det positivt. Problemen kommer när man gör om ett naturligt kretslopp till ett industriellt och ger djuren mat som vi människor hade kunnat äta oss mätta på från första början. Detta är väldigt energislösande då en ko måste äta mycket mer energi än vad den kan ge och det är här problemen börjar.

”Cowspiracy” baseras på läget i USA. Som allting annat på den sidan av Atlanten sker uppfödande av kor i gigantiska skalor. Korna tar stor plats och betar på mark som hade kunnat användas för att gro grödor som vi människor hade kunnat äta. Gräset, som är kornas främsta föda, räcker inte till och bönderna måste då ge dem foder bestående av ingredienser vi kan äta. Ni ser, hur stor skillnad det är mellan det naturliga kretsloppet och det industriella.

Så länge är jag med.

Men, dokumentären är fullspäckad med siffror som har blivit ifrågasatta. De menar t.ex att köttindustrin står för 51 % av alla växthusgasutsläpp, men den faktan kommer från en rapport som har blivit mycket kritiserad. Bland annat räknar de in den koldioxid korna andas ut under sin livstid, vilket inte är helt rätt eftersom det tillhör det naturliga kretsloppet och bidrar alltså inte till växthuseffekten. Man räknar även med metanutsläppen som är en värre växthusgas (jämfört med koldioxoid), men man nämner däremot inte att metan bryts ned fortare. Informationen om hur mycket köttindustrin bidrar till växthuseffekten varierar någonstans mellan 15- 20%, men kommer inte upp i 51% . 15-20% är fortfarande väldigt mycket, det kan vi komma överens om. Det är dessutom onödiga 15-20% som vi kan bli av med ifall alla åt minde kött så den industriella produktionen inte behövdes. Men hur mycket är det i Sverige?

Sverige är ett land med stor area, det är kallt stora delar utav året och det är inte så mycket som växer här som vi kan äta utan hjälp av genmodifiering. Det som trivs bäst är skog och gräs. Vi vet ju att träd tar upp koldioxid och gör det till syre så de vore ju mest miljövänligt att bara ha skog överallt. Men ifall det bara hade varit skog hade mångfalden av djur och andra växter än gran minskat drastiskt och det vill vi ju inte heller. Där kommer korna in, de hjälper oss hålla landskapen öppna och de kan också omvandla saker vi inte kan äta, till sånt vi kan äta.

Siffrorna på hur mycket Sveriges köttindustri och jordbruk står för vad gällande de totala utsläppen varierar även dom väldigt mycket. Men någonstans kring 10% och detta beror till stor del på att det går åt så mycket mark att odla foder (inte själva kon alltså). Vi importerar även foder från andra länder så vi bidrar även med utsläpp utanför Sverige.

Om efterfrågan vore mindre skulle inte den industriella produktionen behövts och djuren hade då ätit det som de är gjorda till att äta. Enligt jordbruksverket är utsläppen i Sverige per person och år ca åtta ton. Två av dessa åtta beräknas vara maten vi äter och kött som livsmedelsgrupp har störst miljöpåverkan . Per Holmgren som skrivit böcker och föreläst om klimatpåverkan i 20 år citeras i en krönika där han säger att han brukar ”översätta de 87 kilo kött per person och år vi konsumerar i Sverige till fyra kossor. Kossa 1 gör nytta, kossa 2 är neutral medan kossa 3 och 4 bara bidrar till klimat- och miljöproblemen”. Med den bakgrunden är ju slutsatsen simpel:

Alla i Sverige måste alltså äta hälften så mycket kött!

Men!! Jag ska även ta in en ytterligare aspekt på det hela. Även om kon från Sverige har större miljöpåverkan sett till utsläppen av metan, lustgas och platsen den tar så betyder det inte att en vegetarisk diet baserad på livsmedel från länder där besprutningsmedel och konserveringsmedel är mer miljövänlig. Då flyttas bara problemen till en annan kontinent. Det är många sorters besprutningsmedel som inte är tillåtna i Sverige men som använts på mat som vi importerar. Så läs på förpackningarna vart maten kommer ifrån. Står det att sparrisarna är odlade i Chile så skippa dem, de växer i Sverige på sommaren så ät dem då! Har du stor frys så hamstra svenska råvaror på sommaren som hallon, svamp och sparris och frys in så du kan använda dem på vintern med. Har man inte så stor frys så måste man försöka äta säsongsbaserat. Det innebär kanske att det blir mer kött på vintern för oss här i Sverige, men då kan man kompensera med mer vegetariskt på sommaren.

Sammanfattningsvis är min tolkning på kött-debatten att för att vara så miljövänlig som möjligt borde man:

  • Äta vegetariskt minst 3 dagar i veckan.
  • ALLTID köpa så lokalt och säsongsbaserat som möjligt. Svenskt så långt det går, speciellt kött.
  • Välj Europeiskt ifall det inte finns ett svenskt alternativ på grönsakerna. Och klart så mycket ekologiskt och kravmärkt som det går.

Har du valt att vara vegetarian/vegan så TACK för att du tar på dig ansvaret för både dig själv och människan som lever i förnekelse om att köttätandet inte är ett problem. Är du som mig, en som strävar efter att vara en ”lagom- person” men samtidigt tänker dra ditt strå till stacken: lägg om din diet till vegetariskt fyra dagar i veckan.

Jag kommer lägga upp recept från mina vegetariska/veganska favoriter i framtiden och dela gärna med er av era.


Naturskyddsföreningen har granskat några påståenden från ”Cowspiracy”, här är ett direkt urklipp:

”Djurhållning har orsakat 91 procent av skövlingen av Amazonas”.

Förmodligen sant, även om det är svårt att ange en exakt siffra. Andra källor pratar om 65–80 procent, men utan tvekan har expansionen av nötkött varit den främsta orsaken till skövlingen.

”Djurhållning är den största orsaken till skövling av regnskog”.

Nej, stämmer inte i dag. Köttindustrins expansion i Amazonas har, enligt brasilianska siffror, stannat av. I stället drivs skövlingen av regnskogar av palmoljans framfart i Malaysia och Indonesien.

”1 000 liter vatten krävs för att göra en liter mjölk”.

Ja, så ser det globala vatten­fotavtrycket ut för en liter mjölk. 863 av dessa litrar är dock nederbörd som faller på odlingen av foder.

”Vegankost ger hälften så mycket växthusgaser”.

Nja. De flesta studier kommer fram till att blandkost har större klimatpåverkan än vegankost, såvida man inte äter mycket växthusodlade grönsaker som sallad, gurka, tomat samt frukt och bär. Förädlade grönsaker har också stor påverkan. Baljväxter har låg påverkan.

Likes

Comments

Vi människor består av 60% vatten. Utan vatten så dör vi på tre dagar. Utan vatten dör allt. Som tur är bor vi på en planet som till 71 % är täckt av just detta livsviktiga. Haven är hem åt miljontals olika djur och växter och det är våran grundläggande källa till liv. Men trots det har vi i princip fram tills nu inte brytt oss om haven eller det som lever där. Man har trott att havet är oändligt och ingenting som vi gör här på land påverkar de där nere på djupet. En klassiskt ”det man inte ser finns inte” - attityd. Men nu ser man. Det har tagit ett tag och havet har gjort sitt bästa för att stå emot, men nu ser man.

Plast, olja, koldioxid, besprutningsmedel och industriell fiskeindustri, detta är en del av det som gör att haven håller på att dö. Jag skrev i ett tidigare inlägg att en småhuvudval hade hittats strandad på Norges kust. När man skar upp magen upptäckte man att valen hade magen full av plast. Kadavret tyder på att den lidit mycket och att det förmodligen var anledningen till att den hade strandat. Vi vet mycket väl att plasten vi använder hamnar i haven men vi struntar i det, för det är inte vi som har 30 plastpåsar i magen. 2010 var det en oljerigg i Mexikanska golfen som sprängdes, en händelse som de flesta nog känner igen. Det var en gigantisk katastrof, hundratals miljoner liter olja läckte ut i golfen och rapporter visar att 32 % av skrattmåsarna i området dog, vilket är mer än 700 000 individer. Man vet fortfarande inte vilka de långsiktiga konsekvenser detta kommer få, men man har kunnat se att bland annat reproduktionsförmågan hos organismer i området försämrats. Mississippifloden var på 50 talet glasklar och full av liv. Nu är den brun och både växter & djur i och vid kanterna av den är döda. Allt på grund av de industriella odlingar i södra USA. I området odlas bland annat en tredjedel av all majs som finns i världen. Dessa plantor besprutas flitigt och besprutningsmedlet spolas sedan ner i Mississippifloden och ut i Mexikanska golfen.

Vidare till det industriella över-fisket. Det är konstigt, men jag visste inte över huvud taget att det var ett sånt enormt och AKUT problem. På grund av överfisket finns bara 5% av alla tonfisk som fanns 1950 kvar, 5% av torsken och bara 10% av all haj finns kvar. Haj? Tänker man, det är väl inte så vanligt att man äter, och de är väl dessutom så stora att man kan kalasa på en haj ett bra tag. Men nej, det är hajfenorna man tar. Man skär alltså bort fenorna på hajarna, precis som man skär bort nosen på noshörningar och sen så bara dumpar man hajen i havet igen, fortfarande levande men utan fenor så de sjunker ner till botten och dör. De är som i en jävla skräckfilm. Detta är inte bara fruktansvärt barbariskt utan de skapar ett hål som hela ekosystemet påverkas av. Hajen har en viktig roll för ekosystemet så som vargarna har en viktig roll på land. Vi fiskar även enorma mängder Menhaden fisk för att kunna göra fiskolja och omega-3 piller. Detta är ett stort problem eftersom Menhaden är jätte viktig för havet och agerar som havets lever, de städar upp och är basen i matkedjan för andra fiskar. När Manhaden försvinner kommer inte havet vara samma ekosystem längre. Och de värsta: Vi behöver egentligen inte ta fiskarna, utan omega-3 som utvinns ur Manhaden kommer från växterna de äter och inte själva fisken.

Fun fact: 2012 tog den Australienska regeringen ett beslut att skydda havsmiljön inkluderat delar av det stora barriärrevet, men 2014 valdes en regering som tog bort detta skyddet. Hälften av detta gigantiska och livsviktiga korallrevet har nu dött p.g.a att vi har fiskat upp fisken som levde där. Utan fisken kan inte korallen leva och utan korallen kan inte fisken leva. Korallreven förser havet med syre och när korallen dör blir det syrebrist. Dessa tusentals arter som levde där för inte länge sedan har dött ut och ett gigantiskt hål i havets ekosystem har bildats.

Enligt WWF har hälften av allt liv i havet dött de senaste 50 åren. Och det verkar inte störa oss så himla mycket. Hade hälften av allt liv på land dött är jag ganska säker på att de flesta hade vetat det. Faktum är att det hade inte funnits någonting på jorden utan havet, de organismer som lever där är det viktigaste vi har och vi måste rädda det. Annars spelar ingenting annat någon roll.

Det bästa med havet är att de har en förmåga att återhämta sig. Organisationen "Mission Blue" arbetar för att hotade ekosystem i havet ska bli statligt skyddade, precis så som nationalparker fungerar på land. De kallar dessa ställen för Hope Spots. Ett exempel på där detta har fungerat är i Cabo Pomo (Mexico) som för 100 år sedan var en levande fiskeby. Sedan kom turisterna, sportfiskarna och till slut de industriella fiskarna. Runt 1980 hade så mycket fisk tagits att det inte fanns några kvar. Men 1997 tog folket som bor där tillbaka området och gjorde det till ett Hope Spot så att ingen kunde komma och fiska där. På bara 20 år, sedan de började skydda området, har ekosystemet och fiskarna kommit tillbaka.


Så, vad kan man göra?

Utbilda dig och din omgivning!

  1. Se avsnittet med Dr, Sylvia Earle på Ted talkts (helt gratis) där hon pratar om sin organisation "Mission Blue".
  2. Se filmen "Mission Blue" på Netflix och prata med folk runt omkring dig om hur det ligger till.
  3. Engagera dig i organisationer som Mission blue, skänk pengar eller utbilda dig i den riktningen för att kunna hjälpa till.
  4. Torsken och tonfisken är som sagt starkt hotade (något som jag inte visste innan jag såg Misson Blue). Detta är fisk som de flesta äter då och då. Jämför det med att äta isbjörn eller tiger. Hade du gjort det? Laxen är däremot livskraftig så ät den istället.
  5. Sluta med omega-3 och omega-6 tabletterna som är gjorda av fisk. Det finns tabletter som utvinns ur alger som du kan köpa här och som skonar havens fiskbestånd. Omega-3 och omega-6 kan man dessutom få i sig naturligt från växtriket genom att äta nötter. De återfinns också i många olika oljor.
  6. Köp mat från Sverige!! Här är inte de farliga besprutningsmedel som förstör haven tillåtna och vi odlar inte i de gigantiska skalor som det görs i t.ex USA.
  7. Återvinn din plast.

Här ser ni bilder på hur mycket tonfisk som säljs varje dag på marknader i Japan. Dessa tonfiskar är inte tillräckligt stora för att ha blivit könsmogna. Populationen har alltså ingen chans fylla de hålet som bildas när fiskarna fiskas upp.

Och här ser ni skillnaden på hur ett korallrev ska se up och hur det inte ska se ut. Det som alltså en gång har varit ett färgglatt och livfullt paradis är nu bara en ruin, en fossil.

Likes

Comments

Jag fick precis en newsflash om att de hade hittat en strandad val på Norges kust som hade magen full av plast. Närmare 30 plastpåsar, ser ni??? Där hamnade några av alla de du köper varje gång du handlar.

Idag tänker jag prata om källsortering .

För det första så hoppas jag att du källsorterar maten. För du vet väl att maten vi slänger blir till miljövänligt drivmedel för bilar? 1000 bananskal kan göras om till biogas för att driva en personbil 100 km.

Har du inte möjlighet att källsortera erat matavfall? Hör av dig till kommunen och kräv att du vill källsortera. Kommunen kan till och med sälja skräpet och tjäna pengar på skiten. Annars så kan man ha kompost hemma ifall man har trädgård. Bor du i en lägenhet och är osäker på om det finns möjligheter i din kommun så fråga hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Detta är superviktigt, slängs det i restavfall så eldas det upp. Mat binder koldioxid och eldas den upp så frigörs koldioxiden, och vi vet ju alla att det är väldigt dåligt.

Restavfall

Restavfallet är det som blir över när du har källsorterat. Ju mer du källsorterar desto mindre restavfall = bra för miljön. Det man gör med restavfallet är att man förbränner det. Detta är skadligt för miljön då de gifta kemikalierna och koldioxid sprids i luften, det är dessutom energiineffektivt då det tar mer energi att tillverka ny plast än vad det gör att förbränna det. Fakta är att ca 75 % av innehållet i soppåsar kan återvinnas eller återanvändas.

Det som får slängas här är sånt som kuvert, nylonstrumpor, bindor och blöjor.

Smidigt att källsortera

Den största orsaken till att man inte källsorterar tänker jag är att man tycket att det är krångligt. Plasten är kanske kladdigt och yoghurtpaketen är någon slags hybrid mellan papper och plast.

  1. Plast har den här finurliga egenskapen att den är vattentålig. Skölj ur plastpåsen eller plastfoliet och släng det i plaståtervinningen i stället för restavfallet.
  2. Yogurtpaketen har oftast någon beskrivning på hur du ska återvinna de. Tex att man ska slänga korken i plast och paketet i kartong, då är det det som gäller. Skölj även ur detta så luktar det inte surt efter någon dag.

Vart återvinner man?

Här är en länk för att få reda på din närmaste återvinningsstation:

http://www.ftiab.se/173.html

Vad kan man återvinna?

Här är en länk där du kan skriva in det du är osäker på om du kan återvinna eller inte:

http://atervinningsbar.se


Något som faktiskt kan hjälpa dig

Mitt absolut bästa tips är att ha all återvinning under diskhon istället för att ha plast och kartong i en skrubb någonstans som man inte orkar gå till. Det är gigantisk skillnad, och jag blir glad varje gång jag öppnar dörren för att slänga någonting (det är inte så svårt att göra mig glad) men det är sååå smidigt! Och för att göra det så lättåtkomligt och smidigt som möjligt så rekommenderar jag att ha utdragningslådor.

Har man ett Ikea kök är det super enkelt.

1. De har redan färdigbyggda utdragningsluckor i alla möjliga storlekar och har du ett Ikea kök hittar du garanterat en som passar.

2. Här är en direktlänk till Ikeas utdragninngsluckor

3. Vi fick modda om våran lucka lite eftersom vårat kök är tillräckligt gammalt för att det inte skulle sitta hål exakt där man önskade. Jag skulle säga att även om man inte har ett Ikea kök så kan man trixa med de tills det passar, en skruvdragare och en såg kan vara bra då. Det kan även vara ett problem med vattnet till diskon. Vi struntade i listen längst bak och sågade så att lådan gick att skjuta in.

4. Har man inget av dehär problemen kan man köpa anpassade återvinningskärl men vi använde de vi hade innan. Jag skulle rekommenderar att ha ” mjuk” förvaring för plasten och kartongerna speciellt ifall ni har ett rör att ta hänsyn till. Såhär ser vårat ut:

Före

Efter

Det är så smidigt och så mycket enklare. Det tog någon timme och det är verkligen värt det!

Se vilken skillnad det är, förut hade vi fullt med restavfall men nu är den helt tom. Just för att man slänger allt där det ska vara direkt. Men vill även påminna att det räcker inte bara att källsortera utan vi måste även försöka minska avfallet, köp tex grönsaker som inte har plast runt sig.

Likes

Comments

Jag såg en dokumentär på svt som gav mig hopp. Vilket helt ärligt behövs i dessa Trump(na).. hehe, tider. För att citera dokumentären, ”När politiker inte kan komma överens är det marknaden som får styra utvecklingen”

Detta gör mig lugn att höra när det dessutom meddelas att solenergi nu för första gången är billigare än att producera energi från kol och olja. Det gör att investerare investerar i miljövänlig energi och oljeländer som Abu Dhabi är till och med intresserade av att producera solenergi istället för fossil. Och det är faktiskt ganska brådskande då deras olja snart kommer ta slut och de kommer vara tvungna att gå över till en annan energikälla så förhoppningsvis sker det ganska fort. Kina har varit ledande i utvecklingen då deras problem med luftföroreningar är väldigt allvarliga och i Indien stoppades planer på ett kolkraftverk eftersom de var billigare med solsceller.

I 80 procent av världen kommer det snart vara billigare att producera solenergi är att producera fossin energi. Italien, Australien, Chile, Jordanien är några länder som redan nått brytpunkten för solenergi och det är nu billigare att köpa förnybar energi än fossil.

Se dokumentären Det våras för solen på svt själv och tillåt dig att känna lite hopp!

Jag har energibolaget Telge energi som bara levererar grön energi, vinsterna går dessutom till att ”barnsäkra planeten” så att våra barn ska få en justare framtid. Men det finns massa andra som också producerar miljövänlig el och det kostar alltså inte mkt mer än el från kol och fossil. Så se till och byt! Googla ”gröna energibolag” så kan du hitta något som passar dig.

Likes

Comments

Många vet att det är dåligt med plast. Man vet att det är dåligt men vet kanske inte riktigt varför det är miljöfarligt. Den huvudsakliga anledningen är att det tar väldigt lång tid för jorden att bryta ner. Flera hundra år. Sedan är plasten behandlad med miljöfarliga ämnen som plasten ”svettas ut” med tiden.

Det moderna samhället är beroende av plast, tex sjukvården. Men de stora problemen kommer från ”kortlivad plast”. Alltså plast som bara används ett litet tag för att sedan slängas, tex våran helt absurda konsumtion av plastpåsar. Eldas det upp så sprids de farliga kemikalierna i luften annars så sprids påsarna på land eller i vatten. Där de antingen tar flera hundra år för att förmultna eller täpper igen och orsakar översvämningar eller skadar djuren .

Plast i hemmet

Hur många känner igen den här bilden?

Ersätt plastpåsarna!

Det är hur enkelt som helst och 100 gånger smidigare. Svaret är kassar som du kan använda mer än en gång. De säljs ofta kassar på tex ica som är rejäla och utav återvunnen plast. Jag använder tygkassar eftersom jag helt plötsligt hade 6 stycken hemma utan att ha köpt en enda. Ska man köpa dem ska de ju såklart vara av ekologiskt bomull. Kostar typ 50 kr.

Ta även med dig en när du ska shoppa på stan och i stället för att ha varenda plagg i varsin påse så har du allt i en och samma. Jag lovar, varje gång jag säger att ”det behövs ingen påse jag har en” svarar expediten glatt: ”Bra! Mindre plast här i världen!”

Nackdelar med plastpåsar:

  1. Du måste köpa dem frekvent
  2. De går inte packa så tungt
  3. De går sönder om det råkar vara ett hörn på ett mjölkpaket i direktkontakt med plaståsen.
  4. Obekväma att bära
  5. Du har tillslut 100 plastpåsar som du inte använder upp (eftersom du källsorterar så bra)

Föredelar med tygkassar:

  1. Du köper dem en gång
  2. De klarar att bära tungt
  3. De går inte sönder (i normala fall)
  4. Bekväma att bär tungt i, bara att hänga dom över axeln.
  5. Du behöver aldrig mer än 5 stycken

Sen ska man ju komma ihåg dem med, men ge det en vecka så sitter rutinen!.


Den här bilden då? Hur många känner igen sig?

Vad är grejen med att man ska lägga alla grönsakerna i individuella plastpåsar, som om de blev dåliga av att röra varandra?? Mitt tips är att man tar en liten papperspåse (som alla blommaffärer har) och lägger allt i samma! Bara positiva saker kommer från detta tex att tomaterna inte mosas när man råkar ställa ett mjölkpaket på dem.

Detta är förstås smidigast om du handlar med "självscanning". Gör du inte det, försök återanvända de plastpåsar du har. En plastpåse du haft äpplen i en gång kan gott användas när du köper fler nästa gång!

Likes

Comments

Jag tänker börja med ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Kläder är mitt största intresse, kläder som i att designa och sy, hantverket, materialet och på sättet man kan använda kläder som ett sätt att uttrycka sig själv. INTE kläder som i masskonsumtion, ”fast fashion” och trender.

För ett år sedan såg jag dokumentären ”The True Cost" som finns att se på Netflix. Den förändrade helt mitt sätt att tänka på modeindustrin och konsumtion över lag. Ifall ni nu blir obekväma och vill sluta läsa, tro mig, det är inte jobbigt att se den. Jag vet hur ni känner, ”vad jobbigt att ändra på de tankesätt man har, och börja tänka på vad och hur mkt man shoppar. Nä, man kommer bara se dokumentären och sen ha dåligt samvete istället för att faktiskt göra någonting åt det”. Nej, så är det inte. Man bara slutar konsumera, punkt slut. Och det är ingen jobbig känsla. Man känner sig rent av befriad.

Alla vet redan hur dåligt masskonsumtion av s.k ”fast fashion” är för miljön och hur människor lider som resultat. Så istället för att framstå som ignorant och rent av dum så råder jag alla att se den här dokumentären och blir motiverade till att göra någonting åt det.

The True Cost" Klicka på länken så kommer ni till deras hemsida där ni kan hyra filmen. Den finns också på Netflix ifall ni har det.

Så, var shoppar man fairtrade och ekologiska kläder? Här nedan ser ni märken och hemsidor som säljer både till killar och tjejer. Men annars så är det bara att googla runt lite, det finns massor.

  • Här är en artikel där det listas 35 olika företag som säljer fairtrade kläder: http://www.thegoodtrade.com/features/fair-trade-clothing
  • Knowledgecotton Apparel. Här är länken till deras hemsida men de har massor med återförsäljare som tex MQ. https://knowledgecottonapparel.com
  • Asos har även en ekologisk sida.
  • I grund och botten handlar det helt enkelt om att shoppa mindre. Sträva efter att shoppa tidlösa plagg du kan ha länge och läs på lapparna vart plagget kommer från. Shoppa secondhand och sy om kläder som inte passar. Kan du inte göra det själv så lämna in det till en sömmerska.

En annan sak man kan göra är att fråga var lädret i de plagg & accessoarer du köper kommer från. Vi borde efterfråga läder från Europa där processen är kontrollerad av EU’s lagar och allra helst från Sverige, såklart.

Återvinn!

  • Lämna in kläderna du inte använder till secondhand butiker såsom Myrorna, Röda korset, Erikshjälpen. Sedan finns det säkert lokala secondhandbutiker inte allt för långt från där du bor.
  • I Göteborg finns det insamlings ställen för textilier även vid återvinningsstationerna. Kolla med din kommun ifall de har någon särskilt ställe där de samlar in textilier.


Not-very-fun-facts (som ni mkt bekvämare får reda på genom att kolla på filmen)

  • Arbetsförhållandena i Bangladesh (där de mesta av våra kläder tillverkas) är horribla. Arbetarna betalar, på riktigt, med sina liv för att vi ska betala så lite som möjligt. 2013 rasade en fabrik samman och ca 1000 människor dog. Detta är bara en av flertalet liknande katastrofer som ägde rum 2013. Samma år gjorde de största modekoncernerna rekordvinster.
  • De 4 miljoner kvinnorna (ja, det är mest kvinnor) som jobbar i dessa fabriker utsätts för olika giftiga ämnen och extrem värme samtidigt som de jobbar med en lön på mindre än 30 kronor om dagen. De har dessutom absolut ingen möjlighet att påverka situationerna i fabrikerna.
  • Människorna som bor i de områden i Indien där genmodifierad och besprutad bomull odlas blir förgiftade, lika så blir miljön. Hela ekosystem dör ut, missbildningar på foster och ökad cancer är bara några konsekvenser.
  • 2014 mättes det att genomsnittet av textilier som svenskar köper är 13.1 kg per person. 8 av dessa 13kg slängs i soporna. 2-3 procent av svenskars utsläpp av växthusgaser kommer från textilier. (Snittet för en amerikan är 37 kilo, så har du en amerikansk bekant, berätta detta för dem). Det mesta av detta avfall tar lång tid för jorden att bryta ner eller i värsta fall, bryts inte ner över huvud taget. Soptipparna med kläder som vi slänger idag kommer finnas kvar i 200 år om vi inte gör något. Under tiden producerar dessa soptippar farliga gaser som förstör miljön.
  • Kanpur är en stad i Indien som ligger längs floden Ganges. Denna flod fungerar som en livlina för norra Indien och det är dessutom Hinduernas heligaste flod. Kanpur har blivit huvudstad för billigt läder i Indien och varje dag spolar läderfabrikerna ut över 50 miljoner ton förgiftat vatten i floden. Flodvattnet används sedan för att vattna odlingar och även som dricksvatten. Detta innehåller krom vilket angriper levern hos de som får i sig det, direkt eller indirekt.
  • Enligt ”The True Cost” är modeindustrin den industri som, efter oljeindustrin, förgiftar miljön mest. Dels p.g.a utsugandet av naturens resurser, vatten och land som används för att odla t.ex bomull, men även alla kemikalier man använder för att bespruta och behandla materialen.


Likes

Comments