Så länge jag kan minnas har jag alltid varit den som hälsat på de människorna jag umgås med, familjen och vännerna. De ggr dom åker till mig oavsett vart jag bott är lätt räknade. Slottsbron, forshaga, Deje, Malsjö eller Petersburg är tydligen för långt bort för att kunna åka till och detta stör mig! Varför ska JAG alltid vara den som åker, släpper allt och gör de möjligt att träffas?

Jag blir så besviken och spec på Mina närmaste, får alltid höra om vad synd det är om andra för att dom är ensamma osv men hallå jag har för fan svart bälte i att sitta själv och pussla ihop vardagen själv.
Sambon då? Jo 2 dagar i veckan å han vill ändå aldrig va med på mitt, ja men när jag levde med pappan till barnen då? Samma där även om han kom hem varje kväll så var jag alltid själv, ensam pga extra jobb, möten eller nån utekväll med grabbarna.
Jag vet att jag har ett val - ja att åka å hälsa på nån för att bjuda hem nån de hjälper inte ändå!!

Nej jag har kommit till den punkten då jag inte längre tänker krusa någon, tänker inte vara ensam om att vårda Mina relationer utan kan inte de andra lägga manken till då kan de fan e mig kvitta för de handlar enbart om prioriteringar och vilja!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • 47 readers

Likes

Comments

Jo men precis som de låter så går dagarna och veckorna i en rusande fart. Barnen har jag varannan vecka och det är veckan med dom jag faktiskt lever. Kan låta klyschigt men dom är mitt liv och de dagar dom är hos sin pappa så går jag som i en dvala bara.
Vi har börjat "prata" om vart barnen ska bo när de e skoldags men Sanna mina ord de kommer bli krångel! Jag önskar verkligen de gick att lösa utan vårdadstvist men just nu känns de omöjligt.

Vad de kommer till magen så är jag just nu eller ska jag säga fortfarande inne i ett skov lr hur jag ska beskriva de, har i upp i mot 2 månader varit konstant dålig av både smärtor och diarréer. Jag springer på toaletten alltifrån fem till tio gånger per natt och då går jag alltihopa räknar morgonen från ca fyra så alltifrån elva på kvällen fram till fyra så är det fem till tio toalettbesök vilket förutom är jätte jobbigt så stör min sömn och göra att vardagen efteråt blir det jätte jobbig. Magen är svullen och nu när svullnaden ska har lagt sig efter bukplastiken inser jag vilket dåligt jobb kirurgen gjort. Jag fick göra ett T-snitt eftersom jag hade jättemycket överskottshud men ändå har jag en påse av lös hud ovanför naveln vilket gör mig jättebesviken. Har jag genomgått dessa månader av smärtor och infektioner dagliga omläggningar för att fortfarande ha överskottshud kvar? Vad gör man då? Torsby har ännu en gång visat dåligt intresse för att ställa tillrätta ett dåligt resultat och jag vet inte vart jag ska vända mig.

Allt annat i livet är okej så länge man inte tänker efter, mycket funderingar kring bostad, barnen, skola det här med magen, ekonomin, förhållande och allt annat som ingår i vardagen. Jag vet att min sambo jobbar i Norge just på grund av att det är bättre betalt och arbetstiderna passar honom bättre men jag skulle göra vad som helst för du har en sambo som kom hem på kvällen för det var det är jag sökte ett förhållande någon att dela vardagen med. Är det förstort krav? Ja men då kanske det är lika bra att leva själv för det är ungefär så jag känner just nu jag är själv i allt.

  • 71 readers

Likes

Comments

Bästa och enda bra med dagen är att jag hämtade hem mina barn, jag är evigt tacksam för att jag har dessa 2 livliga, fulländade och perfekta mini människor i mitt liv!

Annars en dag full av tjafs, massa tankar kring framtiden och de faktum att jag inte har nån att dela dom med.

Jag vet inte vad jag vill längre, jag vill tydligen ha mer än de som kan erbjudas och vad fan gör man då? Ska jag nöja mig med typ ingenting?

  • 83 readers

Likes

Comments

Idag kan jag inte lämna huset, magen är katastrofalt dålig och jag har sprungit på toa sen 02.30 i natt! Så som magsjuka ungefär fast detta är min vardag bara de att idag går de inte över! Jag som skulle till Bubbu & Nino jag skulle ha städat, handlat och massa annat men får antagligen pendla mellan soffan och toaletten fuck my life just nu. Så vad gör man då Torsby sjukhus skiter totalt i Att jag inte kan leva ett normalt liv vid 29 års ålder. Jag tycker inte att jag ska behöva vara rädd för att göra ner mig bland folk eller ute endast för att de inte har kompetens nogtill att fixa problemet.
Jävla DS operation!

  • 117 readers

Likes

Comments

Barnen vaknade vid 05.30 och sen dess har de varit full fart. Vi har plockat undan lite, sett på tv och gjort en snuskig upptäckt i en burk med havregryn 😱
Kidsen leker hund lr liknande runt mig och vi ska senare in till Säffle för att handla lite innan vi får besök.
Känns som en helt okey dag!

  • 104 readers

Likes

Comments

Nja snarare "ligga mitt på barnens golv på en "spjälsängsmadrass" endast för att testa om Wilma sover längre än till 05!
Blir ganska drygt med tanke på att jag springer på toa säkert 4ggr (de e ändå en bra natt) mellan 00-04 pga magen!
Dock finns de mysfaktor i detta då jag får somna till ljudet av deras andetag ❤

  • 103 readers

Likes

Comments

Helgen har spenderats på bästa sätt, ja faktum är att jag är nöjd med den och de är inte allt för vanligt!
I torsdags hämtade jag hem barnen (vi tar alltid helg på torsdagar då T kommer hem då) Innan vi rullade hemåt var de dags för 80års kalas hos barnens farfar och jag är evigt tacksam till Barbro och Göran för att jag fortfarande får vara delaktig i familjen ❤
Väl hemma kom Tony och vi myste resten av kvällen, glömde by the way att berätta att världens bästa x (barnens pappa) beställde en ny telefon till mig och förlängde mitt abonnemang - super tack!


Fredagen var vi ute en del, åkte å handlade och bara umgicks, barnen la sig och då hände de! - Jag trodde jag skulle dö! Fick en sån jäkla kramp i området kring hjärtat och vi ringde ambulans. Dom tog EKG här hemma men kunde inte se nått avvikande utan jag gick å la mig. Grejen är den att dom frågade om jag var stressad, hade ångest osv?! Å nej ingen ångest, men stress då? Asså inte den där stressen där man ska hinna hämta barn på dagis å laga middag innan fotbollsträning och ridskolor men jag är ständigt stressad över allt som komma skall i mitt liv! Djupare saker än ett tidspressad schema. Jag oroar mig mkt för hur framtiden blir om jag tex inte pressar mig själv och mitt mående till Max för att göra de bästa för andra.

Hur som helst så gick de bra men mitt i att jag trodde jag skulle dö så skriker jag till Tony "jag har inte tid att dö nu, jag vill inte dö! Jag är inte ens 30 och har
Massa mer att ge livet och vem ska ta hand om barnen"
Där fick jag upp ögonen för allt jag faktiskt är och gör, asså ingen kan göra de jag gör med och för min familj bättre än mig och vem skulle sköta allt mitt?

Jag bestämde mig för att försöka göra de bästa Av allt och detta drog igång redan på lördagen.
Hade sovit Max 4 timmar osammanhängande men jag skulle göra nått kul å bra för kidsen så vi packade med allt vi behövde och åkte till mariebergsskogen. Barnen hade super kul och jag och Tony njöt till fullo av detta.
En för jävla bra dag var de!
Men då kom söndagen å där är vi nu, varit vaken sen 04 men ville göra nått för familjen så vi åkte till barnens mormor, fikade och barnen trivdes precis som vanligt. Hem för att göra pannkakor som Freja hade beställt redan i torsdags och sen ut en sväng.
Ja helgen har gått snabbt men de har varit en bra sådan och jag tror mina barn håller med.

Tony har åkt till grannlandet på jobb och barnen sover, denna mamman som är övertrött ser alla måsten och lan därför inte gå att lägga sig.

Min mage har dessutom spökat hela helgen och förutom smärtan så har snittet blivit fucked up igen! Trött så in i helvete på detta men ska de få förstöra?
Hell no!


  • 103 readers

Likes

Comments

Igår tog jag mig en roadtrip till lillasyrran m familj, visste redan innan att natten skulle bli sisådär då min mage har gjort uppror i veckor nu. Kl 02.30 i natt började den krångla och jag smög mig upp för att inte väcka resten av huset och framförallt bebisen på 4månader. Där startade min dag och sen dess har jag flitigt använt deras toa, vid 05 hade jag fortfarande inte slutat springa på Toa men var nöjd över att ingen av de andra var vakna då mina toabesök sätter sina spår och ger en inte alls så frän doft i typ hela huset, där hör jag hur någon är vaken och går in just på toan! Fan oxå jag skäms ihjäl!
Kl är nu 06,05 och jag har säkerligen varit på toa runt 5 ggr sen 02 och har ett par timmar kvar innan jag ens vågar planera annat...
Så vad utlöste detta då? För mkt fett? Nej utan svaret blir som alltid - ingenting som ska Kinna ge dess problem!
Trött och skäms ihjäl får jag helt enkelt förklara varför syrrans hus luktar bajamaja när dom
Stiger upp!

Likes

Comments

Orkar inte ens blogg haha, blev bakfull redan under tiden jag drack och det är vanligt efter överviktsoperationer och jävligt drygt!!

Fortsättning på DS historierna kommer under morgondagen

Likes

Comments

Hade skrivit ett långt inlägg när telefonen blev knäpp å allt e borta så håll till godo, de kommer ett till så fort jag hinner

Likes

Comments