En av de roligaste dagarna i mitt liv var min möhippa.
En lördag i maj kidnappade damerna på bilden nedan mig för ett äventyr. Det hela började i Mora för att sedan bära vidare mot Rättvik samt Valbo där jag fick skämma ut mig. Efter det lurade de iväg mig till Stockholm där en massa vänner väntade med bubbel, mat, spel, skratt och you name it, för att sedan lura på mig en kaptenshatt för 24h på det böljande blå. Jag varvade dagen med skratt och tårar (hej blödig tjej!). Jag var så förbluffad över att dessa tjejer känner mig så väl (okej efter typ 15år vet jag att de känner mig) och att det var en fest som handlade om mig och det jag tycker om. I vanliga fall så tycker jag inte om att vara i centrum, men så var inte fallet denna dag. Jag njöt! Allt var så himla roligt! Återigen slänger jag ur mig ordet tacksam, men satan i gatan vad tacksam jag är för mina vänner.

Mina tjejer och jag under min möhippa. Skepp ohoj!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

De tre männen - Finns det något jag är mer tacksam för? De är tokiga, snälla, smarta, starka, fantastiska, gör mig stundtals gråhårig, och en massa andra braiga saker som får hjärtat att växa och dunka frenetiskt.
Efter en helg i Sälen med dem känner jag mig fylld på energi och så otroligt glad. Tänk att en liten minisemester några mil bort kan göra så mycket. Att få komma ifrån vardagen och spendera dagarna i backen, äta god mat, dansa till Valle och bara njuta av varandras sällskap. Tacksamhet var det ja. En stor dos.

Likes

Comments

Igår fyllde lillprinsen Filip 1 år. Hipp hipp hurra! Självklart firades det rejält med paket, tårta och härliga barn och vuxna hemma hos Anton och Annika. Trevligt trevligt.

Som så många gånger innan, då det hänt stora event i ens liv, inser jag hur svårt jag har att greppa att tiden går så pass fort som den gör. Känns som att det var förra veckan Annika var gravid, och jag hade två små toddlare som rände runt här hemma. Innan jag fick barn kändes åren så långsamma - nu går de i en rasande fart. Rätt som det är så sitter man väl i en gungstol i Spanien - pensionär osv.

Likes

Comments

Så var julen över för denna gång. Som så många år innan så firar vi två jular. En med min familj, och en med Markus.

Först blev det en vända till Ängelholm för att fira med klanen Carlsson. Skåne bjöd på bowling, sju kusiner som pratar tre olika dialekter (tänk er kaoset), lilla julafton, galet hetsigt julklappsspel, och en hel del rödvin och emotionella ballader på youtube.

Den andra julen spenderades i Leksand med klanen Syrén. Vi kickade igång det med uppesittarkväll där jag kammade hem hela 100:-, det blev ett besök i kyrkan där Sigrid till stor del stod för underhållningen, vi pulsade upp för ett berg i kolmörker med tre barn och tre hundar, tomten kom på besök, vi spelade hockey inomhus och körde en lugnare version av julklappsspelet. På juldagen fick jag även umgås lite med tjejerna vilket resulterade i surr inpå småtimmarna. Helt i min smak.

Tänk vilken tur vi har som har så fina familjer och vänner. Hade inte kunnat önska en finare jul.

Likes

Comments

Väskorna håller på att packas av en gråhårig mamma, grabbarna härjar över hela huset och julstressen är sådär lagomt kaotisk. Så fort vi är färdig med alla bestyr åker vi till Leksand för att fira jul med klanen Syrén. M jobbar som en tok och får möta upp oss där ikväll - standard. Jag hoppas att den där julfriden som jag har hört så mycket om ska infinna sig lagom till middagen. Alternativt blir det väl på juldagen.

Likes

Comments

Nu är det äntligen helt klart. Hallelujah! 1/1-18 börjar jag jobba 80% istället för 100%. Efter ett otroligt stressigt år så känner jag att nästa år kommer att börja på ett bra sätt, lite lugnare och framförallt jag får mer tid med pojkarna. Vissa veckor har det känts som att jag knappt har sett dem... Nu blir det andra bullar(!). Beroende på vilken jobbvecka det är så har jag tre eller fyra tidiga dagar i veckan istället för en. Så skönt!

Detta firade vi självklart med att titta på Herkules samtidigt som vi gottade i oss glögg och lussebullar. Juligt värre.

Likes

Comments

Idag hade två små nissar och deras klasskamrater luciatåg inne i skogen utanför vårat hus. Att det var tokmysigt är en underdrift.

Mängder av marschaller och brasor lyste upp en liten lucia-oas där barnen sjöng med både styrka och inlevelse för oss vuxna. Efteråt stod vi alla runt brasorna och pratade, mumsade på fika och lekte i snön innan vi traskade den 50m långa upplysta vägen hemåt igen.

Nu sussar de tre männen sött, medan en annan tvättar, packar och donar inför morgondagen. 05:20 ringer klockan för jobb, och direkt efter jobbet styr vi kosan ner mot Ängelholm. Jul med Carlssons står på agendan denna helg!

Likes

Comments

Att vara ensam hemma hör inte till vanligheten. En ovanlig lyx. Jag har passat på och ätit mat som pojkarna inte tycker om, tittat på romantiska komedier, tvättat, städat, tränat och badat bubbelbad(!!!).

Anledning till ensamheten är att Markus och pojkarna for till Leksand igår för att umgås med farmor, träna hockey och gå på Jultinget. I eftermiddag styr dock Markus skutan hitåt medan pojkarna får sova kvar. Ikväll vankas det julmiddag/fest med fina vänner i Orsa. Vi har laddat för denna kväll i flera veckor, så jag hoppas på succé.

Dags att fara ner på stan!

Likes

Comments

Så var det dags att lämna den gamla bloggen bakom sig och få en ny början här. Bloggandet har funnits med mig i över 10år, ändå har det sista året ekat skrämmande tomt. Energin, tiden och lusten har inte funnits där. Förut har jag haft ett behov av att skriva av mig - se orden svart på vitt. Det behovet fanns inte under 365 dagar - give or take. Året har varit stressigt, fullspäckat, fantastiskt, roligt, utmattande, och återigen stressande.


Ett år har gått, och om några veckor börjar ett nytt år. 2018. Livet ser lite annorlunda ut nu. Jag är gift, pojkarna har börjat skolan, och jag har efter ett år av konstant stress beslutat mig för att ta hand om mig själv lite mer. Lyssna på kropp och knopp, och inte endast koppla på tunnelseendet och köra. Det kommer antagligen bli ett ganska så intressant år. Så - Nu kör vi!


Likes

Comments