Header

Jag har fått nog. Nog av människor. Nog av maktlöshet.
För två dagar sedan fick jag se en bara några månader gammal bild på min lillasyster och det är det första jag har sett av henne på över två år. Det kändes som att se någon som man trott varit död helt plötsligt visar sig vara livs levande.
Hon såg så mycket äldre ut, det var knappt så att jag kände igen henne.
Jag minns inte när jag senast grät så mycket. Det kändes som att gigantiska väggar pressades mot mig från alla olika håll. Maktlösheten över de saker som pågår runt omkring en. Paniken över den tid som gått som man aldrig kommer få tillbaka, allt man missat.
Jag vet inte ens var hon är nånstans eller hur hon mår. Hennes pappa gör sitt bästa för att gömma undan henne, och tydligen så verkar han ha all rätt att göra det också. Man vädjar till de som man vet har stått henne nära, men de kan inte ens bevärdiga en med ett svar. Bara gud vet vad den här mannen har sagt till dessa människor. Vad för skit han kan ha sagt om oss som faktiskt har lett till att de väljer att hålla honom ryggen.

Jag tänker att vettiga människor ser honom för vad han egentligen är. Att de ser igenom hans manipulativa bullshit. Oturligt nog så är min lillasyster omringad av idioter. Min sorg förvandlas till raseri och kämpaglöd, men släcks väldigt snabbt när jag möts av denna vägg av ignorans. Ingen kan hjälpa oss med detta. Jag har insett det. Soc kan inte hjälpa oss, min lillasysters andra familj vill inte hjälpa oss. De vet exakt hur allting är, men väljer ändå att se åt ett annat håll. Hennes pappa springer för sitt liv, och släpar henne gladeligen efter sig. Och jag kan inte göra mer än att hopplöst se på. Jag har kommit till den insikten hundratals gånger, det gör lika ont varje gång, men även fast vi konstant får bakslag på allt så kommer jag inte ge mig fören jag ligger kall och begraven. Hur många år det än tar.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Vi är inne på fredag igen, men helgen började egentligen redan igår!
Har haft en ganska slapp vecka faktiskt. Skippade föreläsningen i tisdags så det blev tyvärr bara ett tillfälle den här gången. Det känns ju lite dumt egentligen när det bara är två föreläsningar i veckan, men nu när vi har Gabor så är det lätt att bara känna att det inte är någon idé.
Han kanske inte är en dålig föreläsare för alla, men jag har verkligen extremt svårt för hans sätt och hänger aldrig riktigt med. Tappar lätt fokus och driftar iväg. Riktigt tråkigt är det faktiskt. Jag vill ju lära mig och jag vill ju förstå, men då måste jag ha det på ett visst sätt, och om det inte är så då kommer det bli lite svårare för mig. Igår satt jag verkligen och försökte fokusera som fan, men när han snackar om allt från Terminator till nunnor så blir jag lost alltså. Zonar ut totalt. Men jag är glad att jag gick i alla fall, och får helt enkelt läsa igenom Jonnas 40 anteckningar istället, plus kurslitteraturen.

Veckan har annars varit fin faktiskt. Jag, Jonna och Emil har gett oss ut på upptäcktsfärd, Vi har kollat igenom nästan hela säsong 1 av Skam på en kväll. Jag har haft en sån där härligt kliché-ig tjejkväll med fina brudar och sedan Pole igår kväll.
Jag älskar verkligen Pole Dance. Det är svårt, det är roligt och det är givande, och igår hade jag ett sånt där tillfälle då jag kände att jag fick lite mer kläm på allt. Fick mer kontakt med kroppen och slutade tänka så jävla mycket. Kan inte påstå att det ser superbra ut ännu, men vi är trots allt bara inne i fjärde veckan. Huvudsaken är att jag känner mig mer bekväm, och jag trivs verkligen som bäst när jag får kämpa med något nytt.

Lite bilder från veckan. Ikväll kommer David hit och spenderar ännu en lugn helg med mig. Nästa vecka är det löning och då jävlar är det slut på fattigdomen, då blir det weekend i Stockholm!

Likes

Comments

Det känns som att massa bitar faller på plats nu.
1. Jag har kommit igång med chatten och sitter numera själv, om än inte bäst i världshistorien på att lösa alla andras problem, men jag börjar bli bekväm.
2. Jag har fått en plats på Polemiks redaktion och har numera titeln Webbredaktör! Inom två veckor ska vi sitta ned och få mer info, och jag är superpepp på att få vara med på detta.
3. Jag får även vara med och jobba på SACO-mässan i Stockholm som är om två veckor, vilket jag även ser extremt mycket fram emot.

Ska jag äntligen kunna spara lite pengar nu? Jag hoppas det. Försöker se allt extrajobb nu som sparpengar.
Ni som känner mig vet hur dålig jag är när det kommer till min ekonomi, men jag hoppas att det är nu man ska växa upp och tillslut lära sig! Ge mig en eller två månader att komma in i det bara så ska jag bli kung på det.

Annars så är David här nu i några dagar. Han kom redan igår kväll och ska stanna till på söndag! Livet är bra, och det har det fan varit ett tag nu. Snälla låt det fortsätta så.

Såhääääär kul är livet.

Likes

Comments

Så kom dagen tillslut som vi väntat på så länge! Enda sedan Johanna berättade att tacksittningen skulle kombineras med Halloween på Kåren så har vi varit så taggade!
Det blev verkligen lyckat och precis så kul som jag tänkte. Jag och resten av tacksittningsgruppen spenderade dagen åt att vara på Trossen och pynta inför kvällen och sedan var det bara att göra sig i ordning inför kvällen.
HM levererade ju snygga kostymer i år för en billig peng, så jag körde på Cirkusdirektör.
Verkligen ett stort tack till alla som både var med och fixade och till de som helt enkelt bara kom och gjorde en bra kväll. Johanna ska ha extra cred som toastmaster och big boss över allt! Fantastiskt jobb, och jag är så glad att jag fick vara med och hjälpa till.

Älskar att alla var så jävla satsiga med sina utklädnader också! Så sjukt kul och så fint gäng!

Likes

Comments

Blir så trött när det blir såna här glapp i uppdaterandet, för jag orkar ju aldrig riktigt ta igen det jag missar. Det händer för mycket saker och jag blandar ihop dagarna. Men eftersom att det än så länge bara är onsdag på denna nya vecka så kan jag i alla fall ta igen de senaste två dagarna.

Måndagen är kanske inte jätteintressant dock. Låg i sängen med David tills han skulle tillbaka till Stockholm och sedan middag och film med Jonna och Emil.

Tisdagen däremot var jag först en liten latis som skippade föreläsningen. Åkte istället hem till Jossan och satt med lite andra bruds och förberedde inför tacksittningen på fredag. Så jäkla megapepp man är på den. Halloween är det också så vi alla ska vara utklädda till max!
Sedan hade jag faktiskt ett möte med Satu Moberg från skolan om ett jobb! Ska bli så jäkla skönt att tjäna in lite extrapengar. Så jag är numera chattoperatör för studenter och blivande studenter på Högskolan i Gävle! Ska bli både intressant och givande! Sen hatar man ju inte att vara tjejen med koll heller. Det är verkligen så jävla bra att högskolan gör såhär och ger en jobbchanser. Rejäl tumme upp på det! Nu hoppas jag även att jag ska få chansen att vara med och jobba på mässan i Stockholm som är senare denna månad också.
Hur som helst så drog jag sedan tillbaka till Jossan för att fortsätta förbereda och sedan till Adde för middag och häng.

Idag ska jag och Jonna till skolan för att fotograferas inför kataloger och sådant... tror jag. Vi fick ut ett mail om att studenter behövdes, och eftersom att ingen verkade svara första gången så kände vi, när de väl frågade andra gången, att ja okej då, man kan väl vara en bror och ställa upp. Att bli fotad i pressad miljö är ju alltid kul...
Men ja hörrni, är ju bara att uppleva allt eller hur! Försöker ju verkligen säga ja till allt, och det blir man definitivt rikare på skulle jag säga. Även fast det är 100% risk att jag kommer titta på dessa bilder sen och vilja spy, men varför inte va. Det är kul att vara med. Faktiskt.

Såhär kul är det.

Likes

Comments

Jävlar vad det känns som att jag varit borta länge nu! Känns nästan lite skönt att komma hem till det vanliga livet. Fick en liten flashback när jag jobbade på Arlanda idag och kände nog mest bara att Nja, vill jag verkligen tillbaka till detta?
Träffade dock extremt mycket fint folk som jag inte sett på länge, så det var kul! Men hade glömt bort hur illa jag tycker om sånt här jobb. Skulle egentligen endast stå och dela ut Vouchers, vilket är lättförtjänta pengar i sig, men sen tror ju kunder att man är pesten som bara vill lura på dem en massa grejer. Det är en rabattkupong! TA DEN BARA.
My god vad svårt det ska vara. Jag ska inte döda dig liksom.

Men nu sitter jag på tåget här i alla fall. Ska hem till min katt och min hemtenta och fina vänner. Det känns nog bra ändå. Riktigt bra!

Två bilder från helgen som var! Jessicas 25års firande och så riktigt bra ljus så kände mig extra fab!

Likes

Comments

Sitter i skrivande stund på en buss påväg till Karlstad. Jessica fyllde 25 igår så nu ska jag ner och fira tösabiten och få se hennes ”nya” stad!
Martin skulle hem till Karlskoga i helgen, så vi tog hans bil direkt efter föreläsningen, så då behövde jag bara ta buss vidare därifrån! Mycket smidigt måste jag säga!

Annars så har det som vanligt blivit ett stort glapp sen senast jag skrev. Ingen superkoll på vad som hänt, men vi är mitt uppe i en hemtenta nu som jag försökt sätta igång med. Som vanligt är frågorna extremt breda och diffusa, men det är tur att man har vänner som känner sig lika vilsna!
Jag har hur som helst en vecka på mig till, så behöver inte lägga mig ned och gråta ännu.

Jag ska även jobba på måndag! Har lite extrajobb på Arlanda lite då och då nu, så det ska bli kul (att få in lite extra pengar). Kommer dock se David ovanligt lite denna vecka, men sånt är livet ibland. Ser fram emot en mysig helg med Jessica och vad Karlstad har att erbjuda!

Likes

Comments

Dagen D! Vi fick äntligen inviga våra ovar idag. Det är ju något man längtat efter redan sen innan man började studera. Hade ju som sagt aldrig haft en tanke förut på att plugga, men har alltid tyckt att det skulle kunna vara värt bara för att få ha en overall, haha!
Helt rätt anledning för att börja plugga, eller hur? Men näej hörrni, vad livet ser annorlunda ut idag! Fantastiskt är det också. Fantastiskt bra.

Med dessa fina människor kan man ta sig igenom allt!

Likes

Comments

Lite saker som vi gjorde på våran introduktion igår som jag, som ändå älskar att skriva, aldrig stött på förut.

Vi testade på något som kallas flödesskrivande. Vi fick alltså olika "triggers" som var menade att få oss att börja skriva. Våran lärare bad oss t ex att tänka på en plats i våra liv. Vilken som helst. Det finns absolut inga rätt och fel, bara en plats som på något sätt gjort ett avtryck i ens liv, viktigt som oviktigt. Sedan fick vi välja ut en av de platserna, och helt enkelt skriva tills han sa stopp. Man fick tvinga sig själv att hålla i gång pennan eller fingrarna i några minuter och bara skriva. Inte tänka på om meningarna stämmer ihop, eller om det är snyggt skrivet eller vad som. Utan bara skriva. Allt som kommer upp i huvudet. Det finns inga rätt och fel, ingen som kommer att ifrågasätta vad du skrivit eller ens läsa det.

Sätt en timer på fem minuter, och släpp aldrig pennan eller sluta aldrig knappa på tangenterna. Man vet aldrig vad man kan få ut av att, ursäkta uttrycket, bara bajsa ur sig allt som ploppar upp i huvudet. Mitt i allt det där bedrövliga kan det finnas en mening som sticker ut lite extra, som väger lite tyngre, ett textparti med lite extra energi. Sedan kunde man utgå från den meningen och skriva en helt ny text. Behöver varken vara sanning eller lögn, bara man skriver.

Det som fastnade mest efter denna övning var att man kanske inte alltid kommer sätta den där första meningen. När vi satt i salen och fick stryka under den delen i våran text som stack ut mest så var det i stort sett aldrig den allra första meningen. Utan den där perfekta starten fanns längre in i texten, gömt nånstans i mitten bland allt det andra som inte var så vettigt. Och jag har alltid tänkt på det, hur svårt det kan vara ibland att bara starta, för att den första meningen alltid ska vara så jävla svår. Då var detta en superbra övning för det. Egentligen bara en superbra övning överlag för att släppa på spärrarna! Och om man inte vill ta ett minne kan man sätta på en låt och skriva samtidigt som man lyssnar på den. Musik påverkar mitt sätt att skriva jättemycket, och det var också sjukt intressant att komma till den insikten.
Se vad man kan åstadkomma egentligen, hur djupt man kan gå pga några "triggers". Ska definitivt göra detta mer hemma. För ibland känner man sig bara så låst, och om du tycker att det är svårt att hitta på egna saker, be en vän hjälpa dig med ett ämne. Det kan vara allt från en plats eller ett klädesplagg från barndomen, så som vi använde, eller kanske ett roligt tillfälle i ditt liv, eller dina favoritsaker med sommaren. Allt är tillåtet och inget är fel eller dåligt. Kör bara!

Jag ska dela med mig av en av de texter jag skrev på lektionen så får ni se hur jäkla konstigt det kan se ut. Sedan kommer jag att feta den meningen jag valde att dela med mig av som den som det var lite extra tryck i. Jag valde Ursvik som min plats:

Tryggheten. Vacker lägenhet. Parkettgolv, kakel i badrummet. Balkong, solljus, inga persienner. David, Dennis. Livet på nytt. Köket som knappt används, direkt insyn och nakna grannar. Mys i soffan, bästa soffan, favoritsoffan. Grå soffa, perfekta gråa färgen. Livet, mitt nya liv, mitt bästa liv, mitt eget liv. Får göra vad jag vill, rör mig som jag vill.

Som ni ser så spottar jag basically bara ur mig allt som Ursvik får mig att känna. Skitkonstig text, rörig, men mitt i allt detta så hittade jag en del som hade kunnat vara början på något intressant.

Likes

Comments

Man kanske ska ta tag i livet lite. Har varit lite dött på pluggfronten den senaste veckan. Det känns som att jag har vandrat i en dimma. Dagarna flyter ihop. Helg existerar inte riktigt längre, alla dagar är söndagar och det bara regnar och regnar.
Men livet är ändå mysigt. Lite för mysigt ibland kanske. David var här i hela fem dagar, jag har umgåtts mycket med mina fina vänner, men jag har samtidigt haft svårt att sova, kämpat mig upp vid elva som om klockan vore sju, låtit de där gråa molnen linda sig runt mig som en filt.

Men igår hade jag äntligen lite skola. Vi hade våran introduktion till Professionellt skrivande.
Jag har valt så rätt. Hela nästa termin ska vi ha Kreativt Skrivande och det låter helt jävla fantastiskt i mina öron. Våran lärare berättade även att vi kommer att gå igenom Copywriting och Digital Marknadsföring (YES!), och han pratade om Var texten finns egentligen? Det kanske låter lite flummigt, men det är så jäkla intressant alltihopa. Det var så mycket han sa som man kunde relatera till, och för första gången på länge så kände jag att jag har funnit något som verkligen passar mig. Något som jag faktiskt skulle kunna göra något av. Att även fast jag ofta känner att skrivandet kanske inte är det jag är bäst på, även fast jag gillar det mest, så finns det andra saker som intresserar mig också, som att hantera texter eller att ja, nu jobba som Copywriter eller inom digital marknadsföring.

Jag älskade när han berättade om den Lilla redaktören som vi alla har sittandes på våran axel. Som sitter och kritiserar det vi skriver. Som sitter och säger "Tror du att du ska bli författare eller?". Jag kände igen mig så himla mycket där. Han pratade om hur vi måste släppa kontrollen. Att skriva handlar om att frigöra sig själv.
Detta kommer bli riktigt bra. Jag längtar efter detta, efter det här livet.

Likes

Comments

Instagram@mintsten