Contains affiliate links

Är det någon som tänkt på vad det var man lekte med när man var mindre? Vilka leksaker fanns då? Vad lekte vi med? När slutade man leka med leksaker då?

Jag satt och fundera på det, och tänkt på det mycket sen jag skaffa barn. Barnen idag leker inte alls lika mycket med leksaker, och gör dem det så är det inte långvarigt. Jag har tänkt på det, mina tjejer har nog ingenting som de riktigt fastnat för. Det älskar såklart allt från barbie, dockor till pyssel. Men det är inget specifikt som dem verkligen gör dagligen. Jag som liten älskade att leka med dockor, mina dockor var mina barn och varje dag lekte jag med dem. såg till så de mådde bra, jag gick verkligen in för det där. Samma som jag älskade att leka med kök. Ja, jag kunde stänga in mig på rummet en hel kväll bara för att få leka med köket och dockorna.
Samtidigt älskade jag att bygga lego. Väldigt mycket kunde man göra med dem. Men jag byggde också lego för att kunna leka med de som ett "dockhus".
Idag är det så uppgraderat med leksakerna, såklart både bra och dåligt. Som duplo lego idag älskar jag, för de har så mycket nya saker samtidigt som det är det vanliga gamla duplo. Älskar att de finns olika set med duplo där det är glass lego, mat lego osv. Det är kul, speciellt för de små. Samtidigt som mycket utav leksakerna idag kostar både mycket och har en dålig kvalité. Jag har en känsla av att leksakerna idag inte alls är lika hållbara som när jag var barn. Jag har en docka som mina barn leker med idag, den fick jag när jag var 4 år. Den hänger kvar trots allt jag gjort med Den, men deras dockor som de fått under åren är faktiskt ganska slitna eller så lossnar ben eller armar. Hur upplever ni leksakerna idag? eller är det bara jag som har barn som kanske leker väldigt våldsamt.

Nu har alla barnen fyllt år, men hur som helst. Jag har besökt en sida som jag önska jag visste om tidigare. Det är en väldigt enkel sida. Du väljer vilken ålder du leker till sen kommer de upp. Och de har otroligt mycket saker. Vissa saker känner jag faktiskt igen, fast en uppgraderad version. Jag gillar sidan jätte mycket, besök http://abcleksaker.se/
de har inte enbart leksaker där är även annat relaterat till barn. Och jag såg hur mycket dem hade till 1 åringar. Vi hade problem med att köpa något till lilla grodan när vi skulle köpa present, men här hittade jag en hel del bra saker. Jag älskar ju leksaker i trä nu mera. Fråga mig inte varför, men jag tycker det är finare och fräschare. Som sagt besök abcleksaker om ni vill kolla på saker till barnen enkelt. Dom har allt från 0år-8+.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

så stora dem blivit. Jag blir så blödig.
mina fantastiska barn!

Likes

Comments

Gårdagen började med inskolning på lilla grodan. Hon var så trött redan efter en timme. Det har verkligen tagit på henne.. Men de gick bra. Hon åt även där för första gången. jätte duktig.

sen fortsatte jag med körlektion, sen ner till stadsparken där barnen och agge var. sen bestämde vi spontant en fondue kväll tillsammans så trevligt så.

Jag är mer utav den trötta sorten idag. livet är för mycket just nu. lämning på skola nu, sen lämning på förskola, inskolning sen ska jag själv till skolan och sen hem igen.

Likes

Comments

Igår på storasyster Mileys födelsedag var det dags för inskolning för vår lilla tjej. Det gick bra, och idag var vi där ännu en stund. Det gick super även idag. imorgon är det också en dag, på denna förskolan har man inskolning i 1 vecka när de börjar såhär små. Så tar man det sakta men säkert fram. Imorgon ska hon äta lunch med dem, även jag ska vara med. J var med igår på inskolningen, sen tar jag över resten utav dagarna.
Jag missar rätt mycket utav min skola, men jag får göra det hemifrån tills allt är på sin plats helt enkelt.

Det är jobbigt det ska jag inte förneka. Min minsta börjar liksom förskolan, det känns i hjärtat. rätt mycket. Men så är det, och jag har försökt ändra mitt schema så gott det går, så iallafall två dagar i veckan kan jag vara hemma med grodan!♡

Likes

Comments

Det var dags för en ny telefon. Min iPhone 7 gick vidare. Jag älskar den, jag älskar iPhone i sig. Men dom blir också väldigt långtråkiga i längden. Och jag vet att 8an kommer släppas i slutet på september men jag väntar inte. Utan satsar på Samsungs s8+ och testar deras finesser. Och än är jag nöjd. Den är dock lite stor, men den är rätt enkel att hålla i. Samt att skärmen är sådär lagom skön. Dock kommer vi till det här med skal. Samsung har aldrig lika mycket på marknaden som iPhone har. Och det suger. Men det är vad det är. välkomnar iallafall min nya familjemedlem.

Likes

Comments

Igår blev min älskade Miley 5 hela år. I fem år har hon funnits i mitt liv och förgyllt min tillvaro. Bästa 5 åringen i världen. Såklart startade vi dagen med sång och frukost på sängen. samtidigt fick hon öppna två presenter. Den sista öppnades när stora syster Haley kommit från skolan. Hon var så nöjd. Vi avslutade med restaurang besök och även mormor och morfar tog sig in för att vara med älsklingen på hennes dag. Tänk att min Buddha är 5 år. Vart tog tiden vägen? Hon är en alldeles egen sort. Hon kan få det hon vill, vare sig med hjälp eller utan.
Jag älskar dig min skatt. tusen gånger om.

Likes

Comments

Plastikkirurgi snackas det mycket om i dagens samhälle. Vår vardag kretsar också mycket kring ideal nu mera. Det snackas mycket om kroppar, hur man ska se ut, vad man ska väga osv. Det skrivs mycket i tidningar, på sociala medier hur man ska vara. Och jag kan känna att det går till överdrift. Samtidigt som att det finns folk som snackar om att det enbart är trafik och olycksfallsskadade som bör få göra plastikkirurgi, även där tycker jag det är fel. Men att plastikkirurgi finns är bra, att det är ett alternativ för de som faktiskt blivit drabbad av något eller varit med i olycka. Det är häftigt att det faktiskt finns något som kan förändra en människas ansikte eller kropp. Jag tycker det är coolt i sig att det finns människor som är så pass duktiga och kan de här sakerna med plastikkirurgi.

Jag är varken för eller mot det. Jag anser att människor själva bör få bestämma vad de vill göra med sitt utseende, sin kropp osv. Men jag är absolut för när det gäller att det finns som ett alternativ. Sen att det finns människor som opererar sig överallt och dessutom ser värre ut efter alla operationer än innan är en annan sak. Men det är fortfarande en smaksak. Och fortfarande människans egna val. Jag tycker inte bara trafik och olycksfallsskadade ska ha möjligheterna till plastikkirurgi, man får inte glömma att alla människor ser olika ut och det finns vissa som absolut inte trivs med sina kroppar osv. Sen tycker jag dock det är helt galet att sociala medier och tidningar berättar för världen hur det är man ska se ut. Jag är inte för att man gör reklam med smala tjejer, stora bröst, stor rumpa och helt perfekt tight kropp. Det är för bra för att vara sant, när de görs sån reklam vill alla se ut sådär. Och så ska de inte behöva vara.

Jag själv som tre barnsmamma har genom gått plastikkirurg. För snart fyra år sedan opererade jag mina bröst. Och även om det kostade mycket pengar är det pengar jag aldrig någonsin ångrat. Därav känner jag också att det inte alltid är en nackdel med plastikkirurgi. Efter att du varit gravid och burit barn i flera månader, ammat och din kropp fått arbeta som tusan så älskar jag tanken av att just plastikkirurgi fick mig att älska mig själv igen. Jag har även några gånger sprutat i Fillers i mina läppar. Inget ingrepp på de viset, men de räknas nu mera också som plastikkirurgi om jag förstått de rätt. Jag tycker det är snyggt, därav gör jag det. Det handlar inte om att mina läppar är för små egentligen, utan mer att jag kan justera om jag nu vill det. Gräsen går där du sätter den.
Alla bestämmer vi själva, över oss själva.

Men man ska vara otroligt noga med var man går, priset är inte alltid det som avgör. Att titta runt är ett alternativ. Besök, ring och prata med personal. Ställ frågor. Alerisplastikkirurgi är en bra plats för er som går i tankarna. Jag har kollat runt lite, enkel sida. Och de bästa är att dem faktiskt finns Stockholm, Malmö och Uppsala. Perfekt för mig som bor i Skåne. Jag var faktiskt redan igår runt på internet och sökte runt. Sugen på en ny operation. Men det är ju inte bara att göra det. På Aleris sida kan man hitta priser, hur en operation går till och även ställa frågor online. Det är faktiskt jätte bra. Ibland vill man kanske inte ringa och prata med någon direkt, man kanske vill kolla runt men undrar om något.

Likes

Comments

Vi hade en fantastisk dag igår. En hel dag på Bakken. Det var en super dag, vädret var ändå hyfsat mycket på vår sida. Det regnade rejält en kort stund. Men det blev fint. Maten var god, sällskapet var bra och barnen var nöjda! Som sagt dagen blev lyckad.
Stora töserna stack till mormor och morfar igår kväll efter att vi kommit hem.
Jag njöt i soffan en stund, Zoey somna ganska kort efter. Och nu sitter jag på jobb, jobbar 12 timmars pass idag, haft fullt upp hela morgonen då jag varit ensam.
Idag jobbar jag sista passet som månads anställd. Nästa vecka är jag tim igen. Och nu ska jag börja sätta mig bakom skolbänken igen. Har börjat sen förra veckan, men nu har jag jobbat, haft barn på sommarlov men nu ska även den sista och minsta skolas in imorgon. Längtar lika mycket som jag inte längtar. Det är ångest framkallande lite..

Likes

Comments

Tänk att min dotter blivit så stor. Igår började hon ettan. Det är näst intill ofattbart att hon är 7 år. Och går i ettan. Hur?
Hon var lagom stolt, men blyg.
De hade start på skolgården, alla klasser. Tyvärr missade jag nästan hela processen då miley skulle till dagis. Hon var också så stolt. Nu är de äldst på förskolan. Och förstår ni att hon om ett år börjar förskoleklassen? Hon kommer gå med sin storasyster. Helt galet.
Vi invigde vardagen med ett besök på Malmöfestivalen med vår agge och hennes.
Grodan stannade hos sin pappa. Vi åt, köpte med oss en hel del gottis hem. Synd vädret aldrig är pålitligt så man står och äter i ösregn, samtidigt som vi hetsäter för att vi ska slippa käka vatten...
men annars hade vi trevligt. Synd att festivalen blir mindre och mindre för varje år som går.

Ja vi köpte med oss gottis hem...

Nu i skrivande stund är jag påväg till Lund. Jobbar 14-22 idag. Ska jobba helgen också men jobbar endast söndag, och kör då ett 12 timmars pass.
Imorgon ska vi iväg till grannarna och njuta av livet lite. Ja, som sagt livet rullar på. Och jag är rätt nöjd med hur livet är. Och ska nu plugga lite medan jag jobbar..

Badade grodan imorse, klippte naglar, körde inpackning då ungen har enormt mycket hår. Ja, hon fick spaa lite imorse. Är förälskad i henne. Och hon blir bara mer och mer lik miley.

Likes

Comments

Det finns saker jag öppnat mig väldigt mycket om här på bloggen, saker som jag känner, tänker och ibland varit med om. Sen har vi saker jag inte alls velat dela med mig utav. Jag har skrivit inlägget flera gånger man aldrig vågat publicera. Och det är för att jag antagligen inte varit redo. För att jag vill visa respekt till människor.
Men någonstans i mig vill jag prata om det, berätta det, komma ut och prata om det.


Jag kan bara prata för mig själv nu. Och det är det jag tänker göra. Som liten hade jag inte en perfekt uppväxt, långt ifrån. Där och då tyckte jag att uppväxten var hur bra som helst, i min värld som ett litet barn var den mer eller mindre perfekt. Hur skulle jag veta? Hur skulle jag förstå att uppväxten egentligen var rent åt skogen.
Uppväxten var inte alltid skit såhär i efterhand. Men nu när jag suttit och tänkt tillbaka så inser jag att mycket stod fel till. Saker och ting gick inte rätt till helt enkelt.
Jag minns dagar jag kom hem från skolan, gick i lågstadiet, jag gick kanske i 3an om jag inte minns fel. Jag kom hem, fick syn på min mamma i sitt värsta tillstånd, hon var arg, ledsen och ganska påverkad av alkohol. Jag minns att hon hade bråkat med "pappa", och jag kommer ihåg att självskadebeteende fanns väldigt mycket i min uppväxt. Och jag lovar, där och då trodde jag att jag skulle förlora min mamma. Jag minns att jag hörde hennes musik, högt. Vardagsrummet var rent mörkt. Hon satt på golvet i vardagsrummet, grät, tittade på mig och jag såg bara blod. Jag gick in på mitt rum, stängde dörren. Hörde fortfarande musiken. Jag kände för första gången hur mitt bröst verkligen värkte. Jag tänkte bara på vad som skulle hända om jag förlorade min mamma. Jag minns att jag hade i huvudet hela tiden, "ikväll kommer jag förlora min mamma, hon kommer att dö..."
Det ekade så i mitt huvud.. Jag ville inte gå ut från mitt rum den eftermiddagen, jag ville men jag var rädd för att möta något jag inte ville. Jag minns att "pappa" satt på ovanvåningen, vid datorn. Oberörd. Han var van vid dessa bråk, som alltid spårade ur. Nu i efterhand tror jag att det var första gången i mitt liv som jag kände ångest. Jag visste inte vad ångest var då, men idag när jag vet kan jag relatera till känslan jag hade då. Jag har aldrig vågat berätta för någon hur och vad min uppväxt egentligen gick ut på. Mina syskon vet. Men att våga berätta för någon skulle aldrig vara viktigt. För jag ville inte att folk skulle se ner på mig eller på en människa som jag älskar. Men idag inser jag att folk får tycka vad de vill. Jag är säker på att livet för alla inte varit helt perfekt. Och detta var bara en av alla saker som hände under min uppväxt. När jag kom in i en viss ålder testade jag att skada mig själv, för att se hur det verkligen kändes. jag ville veta vad det var min mamma kände, kanske kunde jag få ett svar på varför hon gjorde det också. Men jag insåg snabbt att det inte kom något svar. Fördelen med att ha varit med om en jobbig uppväxt och fått barn i tidig ålder har fått mig att vilja göra annorlunda. Ta detta från mina barn, för jag minns allt så väl. jag känner känslan så väl. Och klart det gör ont i mig att fortfarande kunna se bilderna. Ett barn ska aldrig behöva vara med om det. Aldrig behöva känna känslan av att ens förälder kanske kommer dö. Jag säger inte att jag alltid kommer att göra rätt som förälder, för det vet jag redan nu att jag inte kommer. Men jag kommer alltid att försöka göra mitt bästa för att mina barn ska få en uppväxt som inte gör ont att tänka tillbaka på. Och sålänge jag slipper bråka och skrika framför barnen så kommer jag se det som att jag gjort en del bra. Jag vet att mina största redan varit med om för mycket och jag hatar mig själv för det. För jag skulle skonat dem från det istället för att sätta spår i dem.
Som sagt min uppväxt har varit precis som alla andras, inte helt perfekt. Därav har jag väl också varit den människa jag varit, och blivit den människa jag blivit. Jag säger inte att jag varit eller är felfri. Långt ifrån, jag har varit en riktig subba, varit ego, tänkt som en idiot. Och jag har fått sota för det, lärt mig något av det. Förändrats, blivit bättre, men fortfarande inte felfri. Och det är något jag aldrig kommer att bli heller.

jag kommer aldrig att ångra hur jag varit, för hur jag tänkt eller tyckt.
jag kan bara be om ursäkt för att just du råkade träffa mig mitt i livet.
och jag kommer aldrig ångra mina handlingar, för det har tagit mig hit.
kommer heller aldrig be om ursäkt för hur jag tänkt eller tyckt, för jag tänker stå för mina åsikter.
tänker inte försvara mig med något, utan det var mina åsikter då.
jag växer för varje dag, och jag kan bara bli bättre. Och kanske vara en människa som mina barn förhoppningsvis ser upp till en vacker dag. Sålänge jag gör min roll som mamma bra, så är jag lycklig. Och kommer leva på det. Man kan inte vara alla till lags alltid, och ska man vara det så ska man se till att man är sina barn till lags först av allt, innan man gör något för någon annan!

Likes

Comments