View tracker

Gud, vad jag måste skriva av mig. Det har hänt så mycket på en månad så allt känns overkligt.

Fast låt mig börja med att säga att jag mår bra, jag mår sådär bra som jag väldigt sällan gör. En sån känsla som brukar vara i en vecka som max, men som nu hållt i sig en månad. Iaf sen jag träffade henne.

En tjej från samma ort som jag. En tjej som jag delar väldigt liksinnad musiksmak med, som njuter av att med mig bara mysa framför en film, som har ett sånt där leende och skratt som gör en knäsvag och rörd. Hon ler mot mig, tänker jag. Jag har fått henne att skratta, eller hon skrattar åt något hon såg på mobilen. I vilket fall så skrattar hon och ler, och jag känner det verkligen i mig. Låter så overkligt, men den tjejen vill vara med mig. Jag gillar henne, och det bästa är att hon gillar mig också!

Vi har nyligen börjat upptäcka varandras flamsiga och larviga sidor, något som känns helt underbart. Jag vågar vara mig själv mer och mer inför henne, och hon detsamma märker jag. Samtidigt kan vi vara superseriösa, och det är viktigt att man kan ha en sån kontrast, tycker jag.

Den är så fin, den månad som varit.

Du som sett en soluppgång kan återkalla känslan när man ser den sakta stiga upp över horisonten. Ett överväldigande ljus som öser ner en med energi. Det är nytt nu, nya äventyr idag, nya varma känslor.

This feeling forever, så känner jag om soluppgångar. Och med henne. Jag har sen jag börjat träffa henne varje dag ställt en fråga i mitt huvud, var har du varit hela tiden?

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

​Hej

Det har inte blivit så mycket inlägg på sistone, har helt enkelt inte funnits någon lust till att skriva. Så bloggen pausas nog ett tag.

För övrigt mår jag skitbra, framtiden är jävligt ljus!

Men jag kommer tillbaka, det gör jag alltid

Hejdå <3

Likes

Comments

View tracker

Hej!

Har inte bloggat på ett tag nu, sex dagar för att vara exakt. Ingenting har hänt, har bara verkligen inte haft någon lust. Och så kan det vara ibland! Annars mår jag prima. Har äntligen fått mina pengar nu för konsertbiljetten och kan slappna av med vetskapen om att jag har råd att slutföra min dietmånad (eftersom jag stått för all mat och dryck själv)!

Lite som hänt sen sist då:

  • ​Mina aloe vera plantor har i stort sett dött, och det är mitt fel för jag har glömt att vattna dem. Av 15 frön så är det nu två som står över jorden, och som tur är så har jag 85 frön till, så det är bara att börja om igen!
  • ​Jag får ingen a-kassa men aktivitetsstöd från försäkringskassan, så nästa onsdag kommer utbetalningen, lagom till White Lies konserten. Blir perfekt!
  • ​I fredags var jag hos Joel med bror och hade hockeykväll. Förutom vi tre var det tre till och det är intressant hur barnsliga sex vuxna män kan vara ibland, riktigt kul kväll var det på grund av det!
  • ​Under lördagen åkte jag och bror hem och på kvällen spelade jag bingolotto tack vare en lott jag fått av min farmor. "Du kan dela med din bror om du vinner", hade hon skrivit i brevet som jag fick lotten tillsammans med, och det hade jag gärna gjort, men nu vann jag ingenting så han fick bara en käftsmäll utav mig. Nä, jag skämta bara :D

Har svårt att förstå att 2016 snart har passerat, känns som en vecka sen man började på lagerjobbet (som nu iofs inte är aktuellt längre). Jag har varit med om så mycket i år som jag tänker dela med mig av under december månad när jag summerar hela året som varit, men jag kan säga nu att det har varit ett helt fantastiskt år, på så himla många plan. Verkligen underbart år, inte bara pga allt jag gjort utan att jag har tid att lära känna mig själv mycket mer. Står djupt nere i jorden med båda fötterna och med händerna i skyn. Har tränat i princip varje dag den här månaden, vilket innefattar styrketräning och kvällspromenader, herregud vad jag behandlat min själ väl.

Jag fullkomligt skriker inombords av glädje och är lycklig över att jag får leva det här livet som den Jesper jag är!

Likes

Comments

Tänkte skriva några rader om mig själv som jag inte nämnt så mycket tidigare, eller inte alls. Detta är väldigt personliga saker, som jag trots det vill dela med mig av, så får du lära känna mig lite bättre. Skriver ju ofta om tankar jag har, men sällan om vem jag är.

Jag är introvert. Ja, det här är omöjligt att missa då bloggen heter "En introverts betraktelser", men tänkte berätta lite mer om vad det innebär att vara det, eller vilken grad av introvert jag är rättare sagt. För man kan vara väldigt olika som introvert, och det motsatta som är extrovert. Man kan även vara både och!
Jag är ganska mycket introvert, har alltid varit inåt, och föredrog att leka ensam som barn eller sitta inomhus när alla andra var ute. Något jag idag kallar ensamtid då det där fortfarande sitter kvar. Jag värderar ensamtid väldigt högt, jag behöver mycket tid för mig själv för att kunna ladda batterierna. Det är många som inte kan förstå sånt, eller som blint tror att alla är precis likadana eller att det går att träna bort, men varför skulle man ens göra det om man trivs med det? Jag trivs med att ha det så, för det är jag. Jag har haft problem med det i tidigare förhållande, när min partner ett tag inte förstod varför jag ville vara för mig själv. I en sån sits så gäller det att våga kräva sin rätt, annars kommer man bara att må ännu sämre. Att vara introvert behöver inte betyda att man måste ha egentid heller, det finns så många olika beteenden hos människor och såhär funkar jag.

Jag avskyr spontanitet. Om någon ringer eller messar och skriver "Ska vi hitta på nåt?" så ignorerar jag det 90% av tiden. Jag behöver vara mentalt förberedd på att träffa någon eller prata med någon, även fast det är en bästa vän. Det är inget personligt mot personen i sig, det är jag som behöver ladda upp inför vad det nu handlar om, då jag går igenom allting steg för steg, och då verkligen steg för steg. Så var aldrig spontan med mig!

Jag är väldigt blyg, även fast det inte syns eller kanske märks. Att gå fram till okända personer och tex fråga om vägen eller liknande, det har jag aldrig haft problem med. Men handlar det om någon man ska bygga upp en social kontakt med, då är det som att spela Hard Mode i ett spel. Konstig jämförelse, men sann. Jag behöver tänka mer än jag pratar, vilket resulterar i att jag är väldigt dålig på kallprat, sånt som kan komma så naturligt för vissa. För mig är det rena helvetet då jag gör mitt bästa för att inte snubbla på orden, säga någon konstig kommentar eller verka ointresserad. Det är ju förjävligt att man inte kan vara sig själv i såna situationer, att inte våga säga "Okej jag vill inte snacka om det här för det är så jävla ointressant, det ger mig absolut ingenting." eller "Kan vi inte prata om rymden istället, eller dig och vem du är på djupet?". Jag är en väldigt djup person, och delar hellre med mig av när jag grät sist än vad jag åt till frukost.
Jag är en ubåt i havet bland alla fartyg.

Jag gillar mingel och sociala sammanhang, men inte i nyktert tillstånd. Aldrig i nyktert tillstånd. Jag kan inte gå på krogen eller vara på fest nykter, jag provade det en gång och det var så hemskt så jag bara ville dö. Ljudvolymen, mitt stela konversationsbeteende, jag ville bara därifrån.

Jag är konflikträdd. Det har jag egentligen alltid varit, men det blir bättre för varje år som går. Jag vågar säga ifrån mer trots att det finns en liten risk för dispyt eller ilska. Men det är läskigt. Det är också läskigt att se andra bråka eller tjafsa, speciellt om jag sitter nära eller inte har möjlighet att lämna platsen. Varför? Jag vet inte med säkerhet, men det finns någon rädsla om att personen ska bli arg på mig, och det vet jag inte var det kommer ifrån. Jag har typ aldrig blivit utskälld eller skrikt på av en vuxen, jag har aldrig slagits (min bror räknas inte). Minns när jag gick i skolan, då var jag alltid livrädd när en lärare blev arg, för jag trodde att det var riktat mot mig, trots att jag inte ens satt i närheten av den som fick skäll.
Människors ilska helt enkelt, den skrämmer mig.

Jag är väldigt lugn, och har väldigt lätt för att få fördomar emot högljudda personer, alltså personer som skrattar högt eller nästan skriker när de blir exhalterade. Brukar då tänka att "de är såhär hela tiden, riktigt jobbiga!" och så vill jag inte vara i närheten av han eller hon igen.

Sådär, det var lite om mig. Tveka inte att ställa en fråga ifall du undrar något, jag svarar gärna och öppet!

Kramis

Likes

Comments

​Lördag. Vaknade vid halv 8, spelade lite i en timme och nu ligger jag i badet. Vad ofta jag badar, tänker du, men det är för att det är så himla kallt ute. Där jag bor har det blåst storm flera dagar i sträck nu, och våra fönster är inte så täta längre, därför drar det och jag fryser som en dåre. Därför är det alltid lika skönt att gömma sig under varmvattnet en timme eller så. Vi måste låta hyresvärden fixa det där snart, för tänk sen när den vintriga kylan kommer!

Idag kommer min bästis och hälsar på, det ska bli kul. Har inte träffat honom sen i somras eftersom han just nu pluggar och bor i Falun, och det är på tok för längesen! Så lördagen lär bli riktigt mysig.

Imorgon åker pappa till sin tjej och det är marknad här nere i centrum. Ska jag dit? Det är ju alltid samma saker, samma stånd och samma försäljare... Men jo, det ska jag nog. Man träffar ju alltid någon kul typ som man känner, och vissa saker kan man ju bara inte låta bli att köpa, som godis till exempel :D

Likes

Comments

Idag släpps Green Days nya album Revolution Radio och White Lies nya skiva Friends. Jag har båda i min ägo och ska lyssna snart, och jag ser nog mest fram emot att lyssna på White Lies då jag längtat efter nytt material ifrån dem sen jag började lyssna på dem sommaren 2014. Vet ni vad? Jag har biljetter till båda bandens konserter de ska göra i Sverige snart. White Lies spelar på Debaser om 19 dagar och det kommer bli så jäkla fint!

Om en vecka ger sångaren i Keane, Tom Chaplin, ut sitt första soloalbum också, men jag är en av de utvalda att få möjlighet att lyssna på skivan en hel vecka innan, alltså idag!

Dessutom, så kommer min bästa vän idag med sitt färdigmålade omslag till min skiva, så jag äntligen kan ge ut den!

Hur bra är inte musik ibland alltså?!



Trevlig helg <3

Likes

Comments

Hej, jag har syndat idag. Hjälpte under dagen pappa att bära ner en soffa och köra den till soptippen. Vanligtvis när vi slänger grejer där så brukar det alltid bli något snabbmatsställe efteråt, så det var inte konstigt att suget efter en burgare nådde mig när vi var klara. Och denna gång kunde jag inte hålla mig. Jag visste vad jag gjorde, jag var fullt medveten om att detta var en dum sak att göra när jag knappt hunnit halvvägs in i min dietmånad. Meeeen jag kunde inte ha dåligt samvete för det, för akta dig vad god den var! Och jag köpte endast burgaren, ingen meny heller. Såhär nu i efterhand har jag kollat upp hur onyttig den var, och det visar sig att den innehåller 974kcal. Det är typ hälften av vad jag får äta på en dag! Dock så ser jag i min fina app att jag har förbränt 755 kcal idag, så det blir nästan plus minus noll. Jag har heller inte ätit någon kanelbulle idag vilket jag är stolt över.

För en halvtimme sen kom jag hem från en lång promenad. Klockan 19.10 gick jag ut och gick 8,5 km. Så skönt! Något som känns ännu skönare är att mina kvällspromenader börjar bli en rutin nu. Att gå från "Åh, jag orkar inte gå ut" till "Åh, jag vill verkligen gå ut" är en enorm bedrift för mig. Jag som alltid haft noll aktivitet på min fritid har äntligen börjat röra på mig, och det får mig att må riktigt bra. Hälsan är viktig, både för kropp och själ. Nu mår de båda superbra, speciellt mitt knä!

Det här är Alex Schulmans senaste bok. Jag har, ända sedan jag började lyssna på han och Sigge Eklunds podcast för 4 år sen, älskat hans sätt att skriva; så målande och känslofyllt. Han skrev en bok för några år sen som heter Skynda att älska, som handlar om hans pappa. Denna bok, Glöm mig, handlar om hans mamma, och idag fick jag hem detta signerade exemplar i brevlådan. Lycklig kille som vanligtvis aldrig läser böcker ska ta mig an denna!

Och ja, äntligen fick jag besked från det norska försäkringsbolaget som jag tvistade med för några veckor sen om pengarna för konsertbiljetten som jag inte kunde utnyttja pga mitt knä, jag får tillbaka dem! Underbara nyheter, för jag är snart pank och de behövs verkligen!

Igår hände också en stor sak för mig, jag blev äntligen klar med min skiva. Efter tio månader med slit och släng av låtar som inte duger så är jag äntligen nöjd och jag kan med gott samvete säga att den är svinbra! Nu väntar jag bara på omslaget som min käre bästis ska måla, sen ska den ut på Spotify. Jag kommer att länka allt det där senare för den intresserade.

Saker har vänt nu, det går väldigt bra trots omständigheterna. Jag ska få gå i terapi igen och det känns väldigt skönt, det finns så mycket jag håller inom mig som måste ut. Behöver verkligen rensa härinne, och det räcker inte alltid med att skriva ner det.

Framtiden ser ljus ut, med andra ord. Väldigt ljus. Jag mår inte dåligt på kvällarna längre, och jag är mer tålmodig än någonsin. Tiden och jag är sams nu!

Likes

Comments

Idag kom jag på idén att göra en engelsktalande video. Jag har gjort såna förut, men detta var en tutorial om en Playstation-pryl, så jag ansträngde mig lite extra noga för att låta bra. Ärligt talat så tycker jag nog att jag pratar bra engelska, men helst skulle jag vilja träna bort den där "tillgjorda" accenten. Det ska komma naturligt, inte ansträngt. Videon finns här för dig som är intresserad: https://www.youtube.com/watch?v=GQcEHU8a02k

Hittade via en annan youtube kanal en väldigt okänd kanal, Day With James heter den. Där får man följa en killes vardag tillsammans med sin inneboende och deras hundar. I några utav hans vloggar får man se saker som flyttar sig av sig själva i bakgrunden, samt bankande och knackande ljud runtom i huset, vilket föreslår att det är ett hemsökt hem. Det var också så jag hittade kanalen, är en riktig övernaturlig-nörd! Denna snubbes videor känns också så autentiska, därför lockar den. Kolla in denna video från kanalen, riktigt läbbig faktiskt! Spöke stänger dörr

Lördagen har hittills varit den enda dag i veckan som jag inte tränat, kände att jag behövde en vilodag. Inte en promenad, ingen stepmaskin, inga benövningar, ingenting. Istället har jag förberett inför imorgon då jag tänker ta en liten springrunda på morgonen följt av lite styrketräning och mina knäövningar som jag måste göra. Söndag, vilodag? My ass!

Som planerat spelade jag in min allra sista sångröst till skivan imorse, wohoo! Bara redigering kvar, och sen klart. Det ska bli så sjukt jävla skönt att kunna lägga det här projektet bakom mig, har verkligen känt ångest och stress över det.

Något som gör mig ännu lugnare är bekräftelsen på att jag och pappa återigen ska byta rum med varandra. Jag tar hans och han tar mitt. Varför det känns lugnare är för att hans rum är mycket tystare. Jag har mitt fönster precis ner mot centrum, och på kvällarna när ungdomar kör moped eller dunkar musik så blir det väldigt påtagligt för mig som vill ha öppet fönster men lugn och ro, vilket blir helt omöjligt då jag har så lätt för att störa mig på såna där ljud... När vi byter vet jag inte, men det blir nog snart, hoppas jag.

Jag tror att jag ska börja gå till min terapeut igen, det känns som om jag behöver prata av mig om en massa saker. Känslor och tankar som jag hållit inne alltför länge nu. Lyckligtvis är jag klok nog att inse att jag måste göra något när det blir så, det får verkligen inte bli som sist!

Att blogga är faktiskt lite terapi för mig också, får ur mig massor av tankar som jag hållit inne under en hel dag.

Och just det, jag har börjat skriva drömdagbok nu också. Får se om jag publicerar något av det senare, så ni får veta hur fucked up det kan bli inuti skalet mitt!

Likes

Comments

Jag är sjukt imponerad över hur bra jag har presterat idag. Har gått över 15000 steg vilket motsvarar 12 km, och detta via två promenader, en morgon och kväll. Mitt knä känns så mycket bättre nu, det är endast om jag sträcker ut det helt eller vrider på det som det ilar sådär mycket, så det får jag allt låta bli att göra!

Morgonpromenaden resulterade i en nerblodad strumpa och ett omysigt skavsår på ena foten, trots att jag hade mina löparskor. Under kvällspromenaden bar jag mina converse och de känner jag minsann ingenting av. Konstigt när det borde vara tvärtom....

Ikväll är det svartmåne, vilket innebär att kreativa själar kan ta del av dens energi för att få djup inspiration. Ja det där låter ju som rappakalja enligt de flesta, men det funkar för mig iaf, för nu har jag kommit på hur sången till min sista låt ska gå. Imorgon ska jag eventuellt spela in, vilket blir den allra sista inspelningen innan bara redigering och mixning återstår. Fyfan säger jag bara. Den här skivan har jag hållit på med ända sen december förra året, och nu är den snart klar. Nästan ett år tog det, ett år av en massa bortkastade låtar och olika händelser som gett mig inspiration. Vissa saker ska man verkligen ge tid, det lönar sig i längden. Det gör det verkligen.

Likes

Comments

Jag har alltid varit sugen på att föra drömdagbok, att så fort jag vaknar anteckna varenda detalj jag kommer ihåg, eftersom man glömmer oftast 90% av sin dröm efter typ en minut. Det vore ju ett ypperligt tillfälle då min medicin ger mig totalt fucked up drömmar, och dessutom kan jag minnas dem utöver dagen. Vi får se, det var en rolig idé jag fick.
Gud vad jag tjatar om min medicin! Men jag vill säga en sak till.
Igår kväll mådde jag verkligen skit, jag tom grät en liten skvätt. Men nu mår jag helt annorlunda, nästan carpe diem humör. Jag minns att jag vaknade till inatt av en dröm och bara skrattade jättelänge.
Hur hjärnan reagerar utav piller är djupt fascinerande, men också farligt. Ta för fan ingen stark medicin om du verkligen inte måste!
Ursäkta, men nu ska jag flyga upp ur sängen och fånga dagen.
Swooooosh!

Likes

Comments