... eller jag försöker i varje fall.

Det sägs ju att träning utsöndrar lyckohormoner. Jag har alltid tyckt att det lät som bullshit. Men nu fattar jag att det verkligen hjälper att gå ut och springa efter en dålig dag eller efter att ha stigit upp på fel sida. Jag som alltid har avskytt att träna börjar nu inse att det finns positiva direkta "biverkningar".

Tårarna får rinna bakom solglasögonen en mulen dag. Musiken i hörlurarna får mig att sjunga högt. Mjölksyran i benen vill få mig att stanna efter nästa kurva. Allt om vartannat. Men jag ger inte upp.

Men känslan efteråt vet ni. Det är fan värt allt besvär.

Ångesten är dämpad och de dåliga tankarna har flugit i väg. Om än för en liten stund. Det hurrar jag för.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Det här året har jag börjat äta mer vegetariskt. De senaste veckorna har mina lunchlådor till jobbet brukat se ut så här:

Det är quinoabiffar med ris och stekt broccoli. Har blivit helt beroende av dessa biffar, så tänkte dela med mig av mitt recept!

2 dl quinoa
2 rivna morötter
1 liten konservburk kikärter (ca 150g)
2 msk solrosfrön
2 msk skorpsmulor
2 ägg
1 tsk paprikapulver
1 tsk spiskummin
1 tsk ingefära
Salt (ca 1 tsk)
Peppar
Persilja
Juice från en halv pressad citron
Olivolja (eller annat fett att steka i)

1. Koka quinoan i saltat vatten (ett par minuter längre tid än vad som står på paketet så att det är lite mer kladdigt). Skölj sedan quinoan i kallt vatten (så man inte bränner sej om man formar biffarna för hand).

2. Mosa kikärterna med en gaffel i en stor skål, och lägg till de rivna morötterna, quinoan, solrosfröna, kryddorna, solrosfröna, persiljan och citronjuicen. Blanda ihop och smaka på blandningen innan du lägger till äggen och skorpsmulorna, och lägg till mer salt/kryddor om det är smaklöst.

3. Forma färdigt små bollar (de plattar till sig i pannan) med händerna om du vill. Jag själv brukar bara ta en sked och slänga några klickar direkt i pannan.

4. Värm en stekpanna (5/6), och häll i olivolja när pannan är varm. Oljan måste vara tillräckligt varm innan man börjar steka, annars dränks biffarna i olja och blir för mjuka och mosiga. Stek biffarna ca 2 minuter per sida eller tills de blivit hårda och fått lite färg.

Likes

Comments

Jag minns så väl en vacker vårdag år 2009. Jag gick i bilskolan och skulle övningsköra till Åbo med min bilskolelärare. När jag körde ner för backen efter Kårlaxvägskälet fick jag panik. Jag kände jag hur synfältet blev smalare, luften tog slut och huvudet föll i famnen. Jag hade ingen kontroll över mig själv. Som tur är kunde läraren bromsa och vi stannade ett par minuter vid vägrenen där jag började storböla. Hjärtat pumpade i racerfart. Jag var rädd. Vad var det som hände egentligen?!

Jag minns hur vi spekulerade om vad det var som hände. Var det ett epilepsianfall?

Den frågan hittade jag inget svar på förrän nu i våras, 8 år senare. Det var nämligen en panikattack det handlade om.

Det senaste året har jag märkt att något inte stämmer. I flera olika sammanhang har jag blivit överdrivet stressad och rädd. Det börjar alltid med samma grej. Synfältet blir smalare, det känns som om jag inte får någon luft, pulsen blir skyhög och jag tror att jag ska svimma, spy eller t.o.m. dö.

Det här händer ofta när jag befinner mig mitt i ett rum bland många människor. Efter en hel del googlande har jag kommit fram till att jag lider av agorafobi, eller torgskräck. Jag har nu lärt mig att försöka hitta strategiska platser när jag befinner mig bland folk. Att vara mitt i mötesrummet på jobbet, mitt i biosalongen eller sitta vid bordet som är i mitten av restaurangen ger mig panik. Jag försöker ofta sätta mig i ett hörn, och så nära en utgång som möjligt. Är jag i mitten av ett rum känner jag mig inlåst och har ingen kontroll över att kunna slippa ut.

Vad som utlöste min panikattack för åtta år sedan är jag dock inte helt säker på. Jag tror att det beror på att jag kände att jag körde för hårt för att kunna kontrollera bilen (körde dock t.o.m. långsammare än hastighetsbegränsningen, men jag har aldrig gillat höga hastigheter). Fortfarande känner jag ett obehag när jag kör på stället där jag fick panikattacken, men jag har lärt mig några tricks för att det ska gå bra. Att tugga tuggummi, sjunga högt och att andas djupt har hjälpt mig varje gång hittills.

Trots att panikattacker är allt annat än trevligt, är jag ändå glad att jag äntligen lyckats sätta fingret på vad som är fel med mig. Att läsa andras historier om deras panikattacker är intressant. Det är förstås skönt att veta att jag inte är den enda med samma problem som jag har.

Tack vare Google har jag dessutom fått en massa goda råd och jag har lärt mig att känna mig själv bättre. Och jag vet att det finns olika terapier och metoder för att förenkla livet med panikattacker. Jag jobbar på det och hoppas på det bästa.

Likes

Comments

I början av året fick jag veta att jag har för lågt hemoglobinvärde samt för lite järn i blodet. Läkaren bad mig att äta mer rött kött samt andra grönsaker som innehåller mycket järn i två månader för att se om mina värden skulle höjas på naturlig väg. Och jag slutade nästan helt med mitt tedrickande eftersom det försvårar järnupptaget i kroppen. Jag åt steker nästan varje dag, åt bra med järnrika grönsaker som jag kombinerade med vitaminer för att kroppen bättre skulle kunna ta åt sig järnet. Efter två månaders rejäl järnkur visade det sig att mitt järnvärde sjunkit rejält. Jag var bombsäker innan att järnvärdet skulle ha skjutit i höjden, så jag förstod noll. Så nu är jag på en tre månaders järntablettkur. Hoppas järnnivån höjs nu! Annars är det gastroskopi som gäller...

Nåja. Efter två månader av evigt köttätande började jag bli riktigt äcklad av kött. För det första började konsistensen kännas jobbig och äcklig. För det andra fick jag ofta magont efter att ha ätit kött. För det tredje kände jag mig som en miljöbov eftersom det är väldigt oekologiskt att äta kött. För det fjärde fick jag illa att vara när jag började tänka på de stackars djuren som jag äter.

Ovanstående handlade mest om när jag åt rött kött.

Fisk tål jag knappt alls längre (förutom lax och typ fiskpinnar).

Kyckling gick fortfarande bra ner. Fram tills förra veckan. I början av veckan lagade jag en gryta med kycklinglår och grönsaker som jag tog med som lunch till jobbet för nästan hela veckan. Mot slutet av veckan blev tuggorna långsammare och jobbigare. Det var ingen fel på smaken, men kycklingbitarna gjorde mig illamående. Sista dagen jag hämtade med detta som lunch spottade jag faktiskt ut kycklingbitarna och åt bara grönsakerna i stället. Den stunden smällde jag ner gaffeln i bordet och tänkte för mig själv "Nu räcker det med kött för mig!".

Jag ska på riktigt försöka börja äta mer vegetariskt. Little by little. Jag vill dock inte helt klassa mig som vegetarian. Jag vill inte vara den där jobbiga gästen som tackar nej till en middag som innehåller kött. Men jag själv tänker inte laga så mycket mat innehållande kött. Visst är det lite komplicerat i ett hushåll där den andra personen typ hatar grönsaker, men som sagt ska jag försöka.

Likes

Comments

De senaste dagarna har varit rent ut sagt pissiga för mig. Jag har drömt mardrömmar om nätterna och varit arg som ett bi under dagarna. Mitt dåliga humör har haft sina orsaker vissa gånger, men ibland har jag varit arg typ helt utan orsak. Inte kul med dessa humörsvängningar!

I morse kände jag mig dock på mycket bättre humör. För det första fick jag sova ut innan det var dags att gå på jobb, så dagen började på bästa möjliga sätt. På jobbet hade jag ett motiverande snack med en kollega angående träning, och det gav mig verkligen en kick att vilja bygga upp en stark kropp och må bra. Det är fan inte lönt att vräka i sig godis varje dag två veckor i sträck och må dåligt både psykiskt och fysiskt pga det. Jag VET ju hur bra jag mår av att äta rätt och träna.

Jag måste erkänna att jag är väldigt trött på träningspassen hemma framför Youtube-klipp. Javisst, ibland har jag motivation, men för det mesta blir jag uttråkad av det. Jag vill inte skaffa gymkort. Joggingturer är sköna ibland. Jag måste bara skaffa mig ett par ordentliga hörlurar som hålls i öronen. Utan musik är det omöjligt att jogga!

Under mina lediga dagar tänkte jag dock ta en tur och bekanta mig med en simhall som är på bara 10 minuters bussfärd från oss. Jag har alltid älskat att simma och vet att jag inte kommer att bli trött på det. Jag vet att det är MY THING. Jag måste hitta en träningsform som jag gillar och som jag vet att jag inte kommer att sluta med efter bara en vecka. Jag vet att jag kommer att må så himla bra av att träna regelbundet, och inte bara en gång i månaden som jag brukar.

Så nu är jag på jakt efter inspirerande träningsprogram, videon, texter osv. Om jag bara börjar varje dag med en liten motivationskick kommer jag redan långt med det.

Likes

Comments

Den här veckan har jag varit en riktig biofantast med hela 3 biobesök. Före det är det nog ett par månader sedan jag sist var på bio, så den här veckan fick kompensera de senaste månaderna.

I måndags såg jag A fond, en fransk komedifilm som handlade om en familj som var på väg på semester i sin nya moderna bil, där allt reglerades på en touch screen. Något gick fel med touch screenen så de blev på något vis fast i att köra 160 km/h, utan att kunna bromsa. Allt gick fel och alla blev irriterade på varandra. Filmen var helt rolig, men alltså vilken ångest och stress den gav mig! Min värsta mardröm är just att åka ett fordon som inte kan stoppas, så att sitta framför bioduken i en och en halv timme och se på mitt värsta scenario var ingen hit... Dessutom blev jag ännu mer anti-teknik än jag var förr. Jag gillar inte att allt nu för tiden regleras via en dator. Vad händer om det blir en bug eller om datorn/plattan/telefonen får ett virus och man inte kan göra något manuellt? Helt okej var filmen ändå.

På torsdag gick jag och mannen och såg Hidden beauty. Filmen handlar om den försvunna livslusten efter en framgångsrik mans dotters död, och om hur han försiktigt kommer tillbaka till livet ett par år senare. Vi båda satt och bölade som babyn under filmen. Helt otroligt fin film!

Igår efter jobbet kollade vi på Passengers. Först tänkte jag "njaaa, rymdfilmer är inget för mig!", men den var faktiskt väldigt bra! Den handlade över huvudtaget inte alls om utomjordingar eller liknande (som jag inte alls orkar eller tål att se på), utan mer om människans överlevnad i ett rymdskepp. Mycket humor innehöll filmen också. Så ja, man ska inte alltid dömma något och strunta i det bara för att man över lag inte gillar en viss grej som är exempelvis i en film. Ibland kommer man över en del guldkorn också!

Just nu går en massa bra filmer på bio, och nästa vecka blir det antagligen ett till biobesök. I januari är det -50% rabatt på biobiljetterna i vår närliggande biograf så vi måste ju slå till!

Likes

Comments

Ända sedan igår kväll vid 22-tiden är vi utan vatten hemma hos oss. Min första tanke igår kväll när inget vatten kom ur kranen är "Oj nej, vad har JAG gjort?", eftersom jag alltid lyckas vara duktig på att klanta till det. Jag gick genast ut till trapphuset för att kolla om vi hade något problem i vårt vatten/gas-skåp, och samtidigt kom grannen ut för att kolla sitt eftersom de inte heller hade vatten, vilket gjorde mig väldigt lättad (sorry, hehe). Det visade sig att hela vår byggnad och alla hus som har samma innergård som oss också är utan vatten pga att ett stort vattenrör under oss gått sönder. Gårdskarln sa i morse att någon kommer och fixar det vid 14-tiden. Vi ska hoppas det går någorlunda lätt att fixa!

Det är inte klokt hur himla bekväm och beroende man är av rinnande vatten. Man känner sig liksom handikappad utan det. Det går inte att tvätta händerna, laga mat, diska, gå på wc, duscha... som vanligt. Vilken "tur" ändå att kranvattnet här i Paris inte är det godaste och det mest drickbara, eftersom vi alltid har vatten på flaska hemma hos oss, så vi har ändå kunnat göra det mest nödvändiga med vårt vatten.

Igår kväll när jag skulle sova låg jag och vred och vände mig i sängen i flera timmar pga min täppta näsa som inte gjorde någon sovposition bekväm. Fick ingen sömn och började fundera på allt möjligt. Tänkte på att jag på morgonen nog måste gå och handla mer flaskor med vatten. Fick en bild i huvudet av att butiken var full av en massa desperata människor på jakt efter vatten som var totalt slut i butiken eftersom alla hushåll i hela kommunen var utan vatten. Så inbillade jag mig att vattenbristen bara var början på en attack och att man måste börja samla på sig en massa konservburkar och krismat hem till sig...

Nej vet ni, jag fick så illa att vara när jag började tänka på människor i krigsdrabbade länder som på riktigt inte haft tillgång till rinnande vatten under de senaste åren, och här ligger jag i min bekväma varma säng och pirrar över några timmar utan vatten. Det är inte klokt hur himla bekväm man är av sig!

Nåja, för att vara lite positiv måste jag ju ändå skriva att jag är glad för att

- Jag inte har något inprogrammerat som skulle kräva att träffa folk (och därmed vara tvungen att ta en dusch) förrän på torsdag när jag ska på jobb.

- Jag diskade undan gårdagens diskberg ca 10 minuter före vattnet bröts. Strax innan tänkte jag att jag inte orkar och att jag nog kan göra det senare. Tur att jag ändå gjorde det!

- Ingen av oss är sjuk och har typ diarré som skulle kräva mycket wc-besök och vatten till spolning. (Ursäkta fräschheten!)

- Vi hade ett bra vattenlager här hemma.

- Jag hade kört två maskiner tvätt på eftermiddagen. Tänk nu om man skulle ha haft i gång en maskin just då när vattnet bröts!

- Jag redan förberett dagens lunch igår. Det gäller bara att koka lite ris till.

- Jag hade städat och torkat golvet dagen innan.

- Att jag vanligtvis har bra tillgång till rinnande vatten, elektricitet och ett varmt hem! Det är det viktigaste och jag måste lära mig att vara tacksam för det och inte alltid bara ta det för givet!

Likes

Comments

Jag tänkte lägga upp receptet på en indisk vegetarisk gryta som jag just lagade. Riktigt gott blev det!

2 finhackade lökar
3 vitlöksklyftor
3 morötter hackad i små kuber
100 gram rotselleri hackad i små bitar
En halv finhackad chili (inte så stark)
2 tsk curry
1 tsk garam masala (kryddblandning)
Saft från en halv pressad lime
4 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
200 gram kikärter (1 konservburk)
2 dl matlagningsgrädde
1 dl osaltade cashewnötter
Färsk koriander
Salt, peppar

Stek löken och vitlöken i en gryta i lite olivolja. Låt fräsa i 5 minuter. Lägg till morötterna och rotsellerin och låt det fräsa på medelvärme i 5 minuter. Lägg till chilin, curryn och garam masalan och låt fräsa 5 minuter. Tillsätt buljongtärningen, vattnet och limesaften. Ta bort locket och låt sjuda tills morötterna är mjuka (5-10 minuter). Tillsätt kikärtorna (utan spaden från konservburken), matlagningsgrädden, koriandern och cashewnötterna. Smaksätt med salt och peppar. Låt stå 5 minuter på låg värme och voilà, det är klart!

Jag åt detta med thairis. Tycker det blev riktigt gott! 👌

Likes

Comments

Jaha, så var det min tur IGEN att bli sjuk! Jag är inte ens förvånad... I början av veckan tränade jag nämligen ett par HIIT-pass och två dagar senare BOOM! kände jag av de första förkylningssymptomerna. Så var det hela året 2016, 1-2 dagar efter varenda träningspass blev jag sjuk. With no exception. Min kropp vill helt enkelt inte samarbeta och bli stark och frisk.

Så ja. Igår när jag gick på jobb kände jag mig helt bra, men blev väldigt snuvig i ett skede. Jag slutade tidigare än vanligt (inte pga sjukdom dock) eftersom vi skulle gå ut och äta för att fira mannens och tvillingbroderns 30-årsdag med broderns familj. Jag kände mig riktigt hängig hela kvällen och när vi kom hem slängde jag mig på soffan och var hur slut som helst och ville bara sova. Men tji fick jag. Jag låg vaken till 3-tiden pga täppt näsa, hosta, frossa, sjuka öron och svårigheter med andningen. Så jag tog telefonen i handen och kollade om det fanns lediga läkartider för idag. Halleluja för internetbokning av läkartider! Och jag fick den sista lediga tiden som fanns i närheten förrän på måndag. Tur!

När jag vaknade på morgonen skickade jag genast meddelande till chefen och skrev att jag inte kommer på jobb. Termometern visade -5 grader utomhus så jag var nöjd att jag inte skulle behöva gå på jobb i kylan. Nu sitter jag och väntar på min tur hos läkaren.

Vet ni, jag förvånar faktiskt mig själv att jag lyssnar på min kropp och inte går på jobb pga en vanlig flunssa! Men jag vet att om jag går på jobb ute i kylan blir det bara värre. Efter läkarbesöket ska jag gå och handla te, ingefära, grönsaker och näsdukar och väl hemma tänker jag koka ihop en soppa, dricka en massa te och kolla på film hela dagen på soffan. Och hoppas på att bli frisk snart.

Likes

Comments

Tänkte skriva en liten årssammanfattning om det gångna året.

JANUARI
- Fyndade mycket nytt till lägenheten som stått rätt så tom under vår första månad i nya hemmet.
- Vi möttes av mycket problem med bl.a. köksmöblerna som började lossna från väggen, och det blev en hel del springande till verktygsaffären. Något positivt med det hela är att jag lärde mig jättemycket om byggande/renovering och så har vi en massa verktyg hemma hos oss. Alltid bra att ha!
- Började studera på distans.

FEBRUARI
- I mitten av februari hade jag gått ner ungefär 7kg sedan årsskiftet.
- Åkte på 2 veckors semester till Finland och hade det riktigt gott! Och fick tillbaka några kilon på köpet...

MARS
- Fick en envis bihåleinflammation och var på flera antibiotikakurer under denna månad.
- Kusinen med familj kom på besök till Paris, och jag hängde mycket i Disneyland med dem.

APRIL
- Härlig varm månad som spenderades mycket i Paris centrums brunchställen och i parker med träden i full blom.

MAJ
- Planerade egentligen att åka på semester till Kreta i slutet av månaden, men vi åkte i stället till Finland. Vilket var ett bra beslut, eftersom det var sista gången jag träffade mommo
- Firade min födelsedag i ett somrigt Finland.

JUNI
- Fastade under ramadan. Vädret var verkligen på vår sida och det gick mycket lättare att fasta än tidigare år!
- Mina barndomsvänner H & S kom på besök till Paris. Vi hade det otroligt roligt tillsammans!

JULI
- Orolig månad pga mommo som blev riktigt sjuk. Planerade att åka akut till Finland för att träffa mommo en sista gång, men hann inte innan hon somnade in 12.7.
- Var otroligt ledsen hela månaden och orkade inte med något.

AUGUSTI
- Var i Finland nästan 2 veckor.
- Mommos begravning 6.8. Otroligt tung men fin dag med familjen och släkten.
- Firade för en gångs skull mammas födelsedag tillsammans med henne!
- Provade på room escape för första gången.
- Efter semestern fick jag en envis flunssa som höll i sig hela hösten, med endast någon enstaka frisk vecka här och där.

SEPTEMBER
- Ovanligt varm månad i Paris.
- Många biodejter tillsammans med mannen.
- Agerade babysitter till kompisens kanin i en vecka.

OKTOBER
- Problem uppstod igen hos oss med hyllor och lister som började braka ihop. En hel del springande till verktygsaffärer stod på schemat igen...
- Mamma kom på besök till Paris och vi hade det så bra våra 4 dagar tillsammans!

NOVEMBER
- Bokade flygbiljetterna till Finland över jul.
- Hade över hälften av julklapparna köpta innan november var över.

DECEMBER
- Var för en gångs skull riktigt positivt inställd till julen och kunde t.o.m. njuta av julmusiken som spelades över allt! Annars är jag inte ett så stort fan av allt som har med julen att göra.
- Åkte hem till Finland över jul och hade det så mysigt med min kära familj!
- Nyårsafton spenderades på jobbet och tolvslaget hemma med gubben framför TV:n och ett eller två glas champagne. Inget vilt festande eftersom jag dagen efter hade tidig morgontur.

He va he åre.
2016 har nog varit det tyngsta året i mitt liv. Mommos död tog väldigt hårt på mig, och med min nedstämdhet plus alla flunssor och bobbor blev året absolut inte ett toppenår.

Jag är så redo för 2017 nu! Som vanligt ger jag inga nyårslöften för det nya året, men jag ska försöka vara mer positiv och ta bättre hand om min hälsa. Och försöka att inte skjuta upp så många saker hela tiden!

Likes

Comments