Så var det det här med att inte säga för mycket . . . I gårdagens blogginlägg skrev jag att jag mådde rätt bra och känner mig stabil, vilket jag gör för den mesta delen, men nu händer det så mycket och igår kväll svämmade alla känslor inuti mig över och de var bara tvungna att komma ut. I fredags var ju sista arbetsdagen för mig, vilket gjorde att jag hade en himla massa blandade känslor inuti mig, och nu i morgon ska jag börja skolan igen, och jag har ingen aning om vad jag ska förvänta mig. Jag har tittat lite i böckerna jag beställt för första terminen och där är en väldig massa medicinska termer, juridik och latin och detta gjorde mig mer än nervös. Jag tänkte alltid så högt om alla andra och så lite om mig själv. Dessutom är jag tyvärr en sån person som påbörjar en miljon saker och avslutar nästan ingenting. Detta är jag väldigt medveten om och jag vill förändra mig så jag kommer kämpa som en idiot om jag måste. Jag kan inte fortsätta leva som jag gör nu, där jag aldrig är utvilad, aldrig har någon energi, alltid har ont i kroppen och inte orkar göra nånting när jag väl är ledig.

Jag känner att jag inte orkar göra nånting och detta ger mig rejält med dåligt samvete. Jag kommer knappt ihåg när jag städade här hemma sist, det enda jag gör är att plocka undan saker och håller i ordning i köket. Det känns viktigt. Min trädgård ser inte klok ut, där är ogräs på vissa platser som är över en meter högt. Jag tycker mig höra grannarnas tankar när de står och tittar ut över min trädgård, och jag förstår dem. Gubben som byggde huset och bodde här innan oss var trädgårdsmästare så det här huset känner de flesta i byn till och till och med jag kommer ihåg från när jag var liten hur fint det här huset och trädgården var. Sen hjälper det inte att alla mina grannar jämt och ständigt är ute och påtar och har sig och har enligt mina ögon helt perfekta trädgårdar. Detta ger mig extremt dåligt samvete! Ibland kan jag ändå tänka att "fuck it, det är mitt hus nu!" och de får tänka vad de vill, det är ju faktiskt aldrig någon som säger nånting till oss så allting kan mycket väl vara idéer jag har i mitt huvud . . .

En annan sak som är rätt jobbig just nu, är att min sambo också kommit in på en utbildning. Det är vi bägge väldigt glada över för det har varit hans dröm i flera år nu och han har verkligen kämpat för att komma in så jag är jätteglad för hans skull. Vi var såå säkra på att han skulle komma in i Lund, vilket hade varit idealiskt och det ligger bara en timme bort med tåg. Detta hände så klart inte. Han kom in i Stockholm istället. Vilket är 60 mil bort. Jag är väldigt säker på att detta inte kommer vara ett problem för vårt förhållande, men det ställer ju högre krav på mig eftersom jag nu ensam måste fortsätta att hålla i ordning och ta hand om huset. Tyvärr bor nästan alla mina kompisar rätt så lång borta och jag har bara min mamma nära, men hon är förtidspensionerad pga hälsoproblem så tyvärr kan hon inte hjälpa till så mycket. Hon kommer dock vara dagmatte till Ella de dagar jag är i skolan så det är ju en sak jag inte behöver ha dåligt samvete över.

Usch. Världens gnälligaste inlägg från min sida men det händer mycket nu. Dessutom är bilen sönder och kommer inte gå igenom besiktningen, men det behöver vi inte gå in på så detaljerat. Jag väljer att ignorera det just nu.

Jag ska försöka göra något nyttigt idag här hemma. Förhoppningsvis får jag något annat att tänka på och så känns det lite bättre sen . . .

Biforgar en bild på de fina blommorna en kollega gav mig i fredags när jag gick hem. Tycker de är såå fina och det känns bra att någon tänker på mig. . . ♥

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Har har nu haft mitt sista möte med min psykolog och det kändes väldigt bra. Har träffat henne i princip hela detta året så på ett sätt inte väldigt länge, men ändå ett bra tag. Det slog mig för ett par månader sedan att jag inte skulle kunna gå kvar nu när jag börjar skolan för hon jobbar endast två dagar i veckan och det passar inte med mina nya tider. Jag har alltid trott att det finns en mening med allt och nu föll det ut så här och jag tänkte att jag känner mig ändå väldigt stabil just nu så det kändes ganska bra att vi hade vår sista träff nu i veckan. Jag tror även att mitt miljöombyte kommer att göra mig gott. Det här kommer att bli bra.

Igår var dessutom min sista arbetsdag, och det var en konstig känsla. Jag har ju ändå varit där i tre och ett halvt år och många av mina kollegor och även många boende har ju varit där under hela den tiden så det var med många blandade känslor jag gick därifrån igår eftermiddag. Jag fick lova att både jag och Ella skulle komma tillbaka snart och hälsa på och det ska jag verkligen göra.

Har inte hunnit med att sy så mycket den senaste tiden, har haft mycket att göra samt att vi hade besök av släktingar i en hel vecka så har knappt haft någon tid alls till att sy eller att titta på film för den delen. Försöker att ta igen det nu eftersom det är de två sakerna som verkligen lugnar ner mig och som ger mig ny energi. Har dock sytt den här enkla och väldigt sköna klänningen i två olika färger. Det kommer bli perfekt att ha i höst!


I love it!

Likes

Comments

Igår var jag hos en kvinnlig healer, eller helare som vissa säger. Jag har ju haft i princip noll kraft, mycket ångest och tryck över bröstet ganska länge nu och när man som jag upplevt detta många gånger om börjar man till slut se sig om efter andra alternativa metoder, som till exempel healing. Det var först en kompis till mig som var där och hon i sin tur tipsade en av våra andra kompisar att gå dit och de två var så himla nöjda att jag tyckte jag med skulle ge det en chans.

När jag kom dit så började hon med att mäta mina energier, och hon hade en liten rundel jag skulle hålla i medans hon mätte på olika ställen på kroppen på mig. Jag kunde ju själv se att den där mätaren inte ens reagerade när hon körde den över mina händer och fötter. Jag har ju så länge jag kan minnas alltid haft kalla händer och fötter och till och med nu under sommaren sover jag med strumpor på, hela vintern går jag klädd i chenilestrumpor.

Jag hade egentligen ingen aning om vad som skulle hända hos henne igår, min kompis sa bara att "du får se själv!". Hade jag vetat att hon skulle använda sig av nålar hade jag nog tänkt mer än en gång! Hon satte som små akupunkturnålar på mig och vissa av dem använde hon för att sticka mig på olika ställen. Det första hon gjorde var att sticka mig i pekfingrarna, en gång i varje. Det tog inte ens en sekund så kände jag mig helt avdomnad från axlarna och neråt. Om jag hade ett uns av energi kvar i kroppen så försvann det på direkten. Sedan sa hon att hon skulle ta bort min huvudvärk, vilket var något vi inte ens pratat om, jag hade bara sagt över telefon att jag hade problem med ångest och stress men hon kunde "se" en massa om mig i alla fall. Hon bara tittade på mig och undrade om jag var sjukvårdspersonal. Det var lite spooky.

Hon sa att innan det blir bättre kommer det bli sämre, och det blev det. Igår hade jag så ont i huvudet och jag mådde så illa att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Kände mig totalt orkeslös och satt i soffan nästan resterande dagen. Jag hade dessutom ont i alla mina vanliga problemområden, höfterna, axlarna, ryggen, nacken. Det var riktigt längesen jag mådde så dåligt.

Eftersom jag är så jäkla rastlös så gick jag upp i mitt syrum en stund och lyckades få ihop en byxdress. Fick idén av en tjej på Youtube som heter PinkChocolateBreak och som gör awesome tutorials och som dessutom är lätta att följa. Den här byxdressen gjorde jag av två av min sambos gamla t-shirts. Sjukt skön och så jäkla nöjd blev jag!


Likes

Comments

Min ångest är tillbaka. Vanligtvis har jag ångest inför vissa situationer, exempelvis när jag ska gå på intervju eller när jag vet att jag ska få en överraskning. Jag tycker egentligen inte om det som för mig är okänt, men ibland utsätter jag mig för det i alla fall för att jag vill utvecklas och överkomma mina rädslor.

Som det är nu har jag ångest varje dag. Den kom från ingenstans, en fredag för fem veckor sedan. Jag hade bara precis stigit upp på morgonen för att göra mig i ordning för jobbet. Så fort jag steg in i badrummet kom den som ett slag i magen. Poff, från ingenstans. Helt oförberedd och lite paralyserande. Den var inte som den varit förr, när den var som värst, då hade jag velat lägga mig ner på golvet i fosterställning och gråta och tycka synd om mig själv. Mitt i ångesten tvingade jag mig själv att tänka logiskt. Jag tvingade mig själv att fortsätta och gjorde mig redo för jobbet och genomföra arbetspasset. Jag vet från tidigare erfarenhet att det inte hjälper att sitta hemma och trycka och bara tänka för då trillar jag in i en cirkel av ångest och då blir det än värre. Men en helgen stannade jag hemma och lämnade inte tomten på tre dagar. Jag stannade i min trygghetszon för att jag känner mig säker här.

'Nu är det inte så farligt, säger jag och jämför fortfarande med den allra värsta ångest jag upplevt. Den ligger precis vid ytan och bubblar och jag försöker att ta det lugnt och inte stressa, inte planera för mycket, så att det inte bubblar över. Jag försöker att ha ett vardagligt liv och jag tillåter inte ångesten att hålla mig tillbaka. Jag tvingar mig själv att gå på som vanligt. Jag fokuserar på idag. Nu har jag gått på semester och jag lever en dag i taget, nu kan jag andas ut på riktigt. På min semester ska jag inte göra nånting och det ska bli så skönt. Jag ska bara vara, bara vara jag!

Likes

Comments

Jag vill gärna ägna mig åt mitt skrivande och bloggande när jag är på bra humör, för jag tror inte på att sprida negativitet, det gagnar ingen. Under den senaste månaden har jag inte riktigt varit mig själv, jag har varit riktigt förbannad och nästan lite aggressiv i vissa stunder. Till och med min psykolog undrade vad som hade hänt sedan vi sist träffades och hon känner mig knappt. Som tur väl är så har det gått över nu och jag är nästan helt mig själv igen, vilket jag tror de flesta uppskattar, speciellt min sambo hahaha.

Jag tror att en förklaring till att jag vart så arg är att det har hänt och händer fortfarande mycket i mitt liv just nu. Vissa saker har avslutats och lagts åt sidan, och det känns såå skönt. Samtidigt är det ju dags att påbörja nya kapitel i mitt liv så det är en cirkel av händelser som aldrig egentligen blir mindre, och det är ibland en svår balansgång att inte överdriva nånstans så att man blir helt slutkörd. Tack och lov så går jag på semester på måndag och slipper tänka på jobbet ett litet slag!

Just nu, just idag fokuserar jag på den här veckan och vad som behöver göras. Jag försöker att aldrig planera alltför långt framöver, att endast boka in en eller max två aktiviteter eller möten under en och samma vecka, för jag klarar inte av mer. Jag försöker att tänka mer på mig själv och vad jag mår bra av. När jag är stressad gör jag en massa misstag som skadar min hälsa och jag struntar fullkomligt i allt vad mathållning heter. Jag har sakta börjat återgå till det som är bra för mig, jag planerar mina måltider och har kommit igång med mina promenader. Ofta får jag dåligt samvete för att jag slutat att gå på gymmet, men mitt medlemskap där stressade mig och allt som inte gör mig gott måste bort. Jag kan inte träna just nu, min kropp och min hjärna klarar inte av trycket. Att promenera är lagom för mig.

Idag ska jag jobba kväll, så jag har några timmars fritid nu på förmiddagen. Det enda jag ska göra är att fixa tvätten och gå en runda. Ingen press. Måste dagligen jobba på att ta det lugnt, jag blir stressad av minsta lilla sak.

Nu ska jag gå ifrån datorn och göra lite nytta. Ha en bra dag allihopa!

Bjuder på ett par bilder från vår kvällspromernad igår!

Likes

Comments

Nu är jag inne på femte dagen med molande ångest och ont i bröstet. Har så svårt att skilja det ena från det andra så jag vet inte om jag har ont på grund av ångest, astma eller av min kroniska ledvärk i bröstkorgen. Oavsett vilket är det ingen rolig känsla och nu känner jag att den börjar påverka mig så pass att jag bara vill vara hemma och helst inte gå ut. Har jobbat ändå för jag tror inte det hjälper att sitta hemma ensam med alla mina tankar. Det är mycket som snurrar runt i skallen just nu och det lugnar väl ner sig snart. I mitten av juni avslutar jag ett litet kapitel i mitt liv och veckan efter det får jag veta om jag kommit in på min drömutbildning eller inte. Tills dess så kämpar jag på . . .

Mitt yttre vs. mitt inre känsloliv . . .

Likes

Comments

Igår var en riktigt bra dag. Jag hann med en lång runda med Ella på förmiddagen innan jobbet, och fastän det blåste var det himmelskt skönt väder! Det är en en sak jag brukar ha dåligt samvete över, att hunden inte får fullt ut så mycket motion som hon borde få. Hon får ju vara ute så mycket hon vill om dagarna och springer runt en massa på jobbet när vi är där så hon får ju motion både för kroppen och knoppen. Men, ibland orkar jag bara inte. Jag fokuserar på det jag måste göra vissa dagar och då är det jobbet och att överleva som gäller. Men med bättre väder kommer lite mer energi och snart är det semester så då ska jag verkligen ladda upp batterierna. Dessutom får vi under semestern veta om vi kommit in på våra sökta utbildningar, vilket jag hoppas. Både jag och sambon har ju sökt så håller tummarna så hårt jag bara kan!

Det är under mina bra dagar som jag sitter och funderar på om jag mår dåligt eller bara inbillar mig, men jag vet ju att vissa dagar är jag så trött att jag knappt existerar, jag bara sitter i soffan och är. Vissa dagar sköter jag inte nånting, bara sover efter jobbet och struntar i alla. Jag kan inte komma ihåg hur länge det har varit så här men jag tror att sist jag sov en hel natt igenom var för sex år sedan. Jag är inte säker på att studier och utbildning inom ett annat område kommer hjälpa, men jag måste försöka. Jag tror inte på att sitta och gnälla utan att ta tag i saker och ting. Så nu kör vi!

Likes

Comments

Efter att ha jobbat de senaste fem dagarna, inklusive helgen, kändes det helt underbart att vara ledig i går! Jag hann med både en lång runda med Ella, se en film och dessutom spendera tre timmar i mitt syrum. Himmelskt!

Jag har en tendens till att lägga allting jag ska göra på hög och nästa lediga dag tar jag tag i hela den högen på förmiddagen så kan jag med gott samvete göra vad jag vill sen. Det enda jag har framför mig nu är att skriva en kom-i-håg-lista inte för vår resa till Ullared. Har hållit igen rejält vad gäller att shoppa detta året, bortsett från ett par turer till second hand, så jag ser verkligen fram emot denna resa!

Stackars Ella som hade en underbar dag åkte i badet när vi kom hem och sen var inte jag så populär längre hahaha.

Likes

Comments

Den här veckan har gått upp och ner både fysiskt och psykiskt. Har varit trött men ett par kvällar har jag orkat med en liten stund i mitt syrum och det var skönt även om jag egentligen inte åstadkom så mycket.

En rolig sak som hänt är att jag skickade in en text till insändaren i Kristianstadsbladet och igår var den med i tidningen! Jag trodde inte den skulle få så mycket uppmärksamhet men det är många av mina kollegor som tyckte det var bra gjort och till och med några anhöriga har hört av sig. Just nu känner jag mig mer positiv än jag gjort på bra länge och jag känner att på något sätt har jag gjort en skillnad, även om den är ack så liten. Det är bara så jäkla skönt att höra att folk bryr sig. Nu ångra vi på ett litet tag till och ser vad som händer!

Dessa påskliljor och söta blommor hittade jag på ängen utanför mitt hus, visst är de fina? Vårkänslor deluxe!

Likes

Comments

I ett år har jag funderat på vilken riktning jag vill att mitt liv ska gå åt, och försökt fundera ut vad jag vill. Jag har egentligen tre alternativ att välja mellan. Jag kan välja att stanna kvar i mitt nuvarande yrke, jag kan söka ett annat jobb antingen inom vården eller annat område och jag kan söka mig till en utbildning. Jag har sagt det förut och jag vidhåller att jag älskar mitt jobb men det tär på mig och jag ser och lider med många av mina arbetskollegor som mår dåligt, som slutar eller blir sjukskrivna. Jag har en gnagande känsla att om jag inte stannar upp och gör något nu så kommer jag falla in i en av de grupperna och det vill jag inte!

Nu är det i alla fall snart dags att söka till högskola och jag har funderat i flera veckor på vad jag ska göra. Jag har några alternativ men igår vände jag på det hela och tänkte att finns det några av dessa utbildningar jag egentligen inte vill hoppa på? Det var en utlösande faktor för mig för nu har jag lyckats zooma in ett område jag är extra intresserad av så det hjälpte. Har markerat i min kalender med stora bokstäver SÖK TILL HÖGSKOLAN! så jag inte missar det som jag gjorde förra året.

Anledningen till att jag inte bloggat på ett tag nu är att jag är för trött. Vissa dagar kommer jag hem från jobbet och försöker hålla mig vaken tills det är tid att gå och lägga mig. Vissa nätter sover jag tio till tolv timmar, ibland till och med mer. Jag skulle kunna sova dygnet runt om det skulle vara så. Jag orkar ingenting de dagar jag jobbat. Igår var jag ledig och då var vi och hälsade på en av Ellas valpar och hans matte, vi gick en lång runda i ett naturområde och efter det var jag helt slut. Ibland känner jag att jag vill göra saker men jag kan inte. Ofta måste jag tvinga mig själv att göra saker och träffa vänner så att jag inte ska bli helt isolerad. Jag försöker att planera in en social träff varje vecka och det är ungefär lagom för mig. Jag försöker dessutom få till en dag i veckan då jag spenderar några timmar i mitt syrum. Idag är en sån dag. Jag är ledig så jag tänkte se om jag kan få ihop en ny klänning jag tänkt på ett tag!


Några bilder på promenaden med Ella och Svante i Stackedala ♥

Likes

Comments