Jag har nyöigen börjat sy i vävda tyger och detta plus ytterligare ett par shorts fick jag ut av ett gammalt vintage påslakan!

Supersköna och jag är garanterat den enda med byxor i detta tryck!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Klänningar är mitt absoluta favoritplagg, och den här fick jag av en god vän för ett par veckor sedan. Den var inte riktigt min stil men så fort jag såg den fick jag en idé om att göra om den till en byxdress. Det enda som krävdes var att klippa av den till önskad längd, sedan använde jag ett par shorts jag har som passar bra och använde dem för att klippa själva formen till shortsdelen, efter det fållade jag nertill och lade till dolda fickor i sidorna. Jag är jättenöjd, denna ska jag verkligen använda i sommar!

Likes

Comments

Jag är i grund och botten en positiv person, och jag försöker att se det positiva istället för det negativa i de flesta situationer. Det ingår i mitt arbete att ha ett stort leende på läpparna och vara trevlig mot alla jag möter, oavsett vem det är. Jag ska vara professionell i alla möten med kunder, anhöriga och överordnade. Bakom min mask döljer sig dock en massa oro och ångestfyllda tankar på grund av väldigt snabba förändringar inom organisationen. Förändringar som vi inte valt utan blivit påtvingade.

Våra scheman har försämrats, vi får göra ett så kallat "önskeschema" men det finns ingen garanti för att vi får jobba som vi vill ändå, det är verksamheten som styr.

Personal har det dragits ner på trots att vårdtyngden är densamma som tidigare, om inte tyngre. På helgerna ska nu två personal ta hand om arton boende under en kväll och av dessa har fem dubbelbemanning. Lägg då till att alla arton har medicin vid flera tillfällen och några även insulin. Ibland måste vi gå över på andra avdelningar och hjälpa till med både vårdrelaterade situationer och medicin- och insulingivning. Detta hos kunder vi knappt känner och som gör att det inte känns vidare patientsäkert, men gör vi inte det är det arbetsvägran och de måste ju ha hjälp oavsett vem det är som hjälper dem!

Vi ska ha så kallade resurspass där vi ska hjälpa till att täcka upp på de andra avdelningarna, och i värsta fall ska vi hjälpa till inom annan verksamhet på andra områden, bland annat andra boenden och i hemtjänsten. Detta betyder att vi kan behöva gå ut i hemtjänsten, och området där jag jobbar är bland de största i kommunen så många orter som ingår i området har jag inte ens varit i förut! Lägg då till att här har de mätt ut tid för körning mellan kunderna och minuterna vi ska vara inne hos dem, allt ska göras på tid, och har du otur kan du missa en färja och då är hela din runda förstörd rent tidsmässigt.

Det kan vara så att vi får veta dagen innan vart vi ska vara och när vi ska vara där och allt detta resulterar i att många av oss på arbetsplatsen ständigt går runt och oroar oss över resurspass och inte kan fokusera oss på nuet. För mig som inte alltid har tillgång till bil är detta ett orosmoment eftersom jag inte ens vet om jag kan ta mig till eller ifrån dessa områden på passande tider. Det gör också att irritationen i arbetsgruppen ökar eftersom det då hamnar på de andra kollegorna med bil att bli förflyttade och jobba på andra arbetsplatser. Allt detta är väldigt orättvist och åtminstone jag oroar mig för att det ska ses som arbetsvägran om jag inte kan ta mig till anvisad arbetsplats.

Mina kollegor mår dåligt, både fysiskt och psykiskt. Många är sjuka, har värk, går in i väggen eller blir deprimerade. Jag mår dåligt. Jag sover dåligt, vilket resulterar i att jag är extremt trött om dagarna och när jag kommer hem måste jag sova två till tre timmar för att orka med. Vissa kvällar struntar jag i att äta, inte för att jag inte är hungrig, utan för att jag inte orkar laga mat och för att jag hellre vill sova. Detta bidrar till att jag får ännu mindre energi. Jag springer runt i ett hamsterhjul och kan inte hoppa av.

När jag går till jobbet har jag en klump i bröstet, och det finns inte ett skit jag kan göra åt saken. Ingen lyssnar på mig, på oss, vi som vet hur det ser ut och hur det fungerar nere på golvet. De ser bara sina siffror "si och så många anställda per boende" oavsett om de klarar sig själva eller måste ha hjälp med allt.

Smörja fötter, dra på stödstrumpor, göra omläggningar, hjälpa till vid toalettbesök, hjälpa till med påklädnad, använda oss av förflyttningshjälpmedel, bädda sängar, rulla upp gardiner, borsta tänder, borsta håret, tvätta ansiktet, dela ut mediciner, ta blodsockerprofiler, ge insulin, se till att dem äter, slänga sopor, duka frukostbord, förbereda frukost; koka gröt, bre smörgåsar, koka kaffe, plocka undan, diska och duka på nytt. Gånga nu detta med arton boende och dela det på ca två och en halv timmes morgonhjälp så får de boende ca tretton minuters hjälp vardera. Lägger vi till ett par duschar på det krymper tiden än mer för de andra. Vill man vara social får man vara det under tiden man utför alla sina sysslor. Vari ligger värdigheten i detta?

Likes

Comments

I ett år har jag funderat på vilken riktning jag vill att mitt liv ska gå åt, och försökt fundera ut vad jag vill. Jag har egentligen tre alternativ att välja mellan. Jag kan välja att stanna kvar i mitt nuvarande yrke, jag kan söka ett annat jobb antingen inom vården eller annat område och jag kan söka mig till en utbildning. Jag har sagt det förut och jag vidhåller att jag älskar mitt jobb men det tär på mig och jag ser och lider med många av mina arbetskollegor som mår dåligt, som slutar eller blir sjukskrivna. Jag har en gnagande känsla att om jag inte stannar upp och gör något nu så kommer jag falla in i en av de grupperna och det vill jag inte!

Nu är det i alla fall snart dags att söka till högskola och jag har funderat i flera veckor på vad jag ska göra. Jag har några alternativ men igår vände jag på det hela och tänkte att finns det några av dessa utbildningar jag egentligen inte vill hoppa på? Det var en utlösande faktor för mig för nu har jag lyckats zooma in ett område jag är extra intresserad av så det hjälpte. Har markerat i min kalender med stora bokstäver SÖK TILL HÖGSKOLAN! så jag inte missar det som jag gjorde förra året.

Anledningen till att jag inte bloggat på ett tag nu är att jag är för trött. Vissa dagar kommer jag hem från jobbet och försöker hålla mig vaken tills det är tid att gå och lägga mig. Vissa nätter sover jag tio till tolv timmar, ibland till och med mer. Jag skulle kunna sova dygnet runt om det skulle vara så. Jag orkar ingenting de dagar jag jobbat. Igår var jag ledig och då var vi och hälsade på en av Ellas valpar och hans matte, vi gick en lång runda i ett naturområde och efter det var jag helt slut. Ibland känner jag att jag vill göra saker men jag kan inte. Ofta måste jag tvinga mig själv att göra saker och träffa vänner så att jag inte ska bli helt isolerad. Jag försöker att planera in en social träff varje vecka och det är ungefär lagom för mig. Jag försöker dessutom få till en dag i veckan då jag spenderar några timmar i mitt syrum. Idag är en sån dag. Jag är ledig så jag tänkte se om jag kan få ihop en ny klänning jag tänkt på ett tag!


Några bilder på promenaden med Ella och Svante i Stackedala ♥

Likes

Comments

För ett tag sedan såg jag att någon gjort en dörrstopp av ett par gamla jeans, och jag bestämde mig för att prova detta själv. Jag tog helt enkelt ett par jeans och klippte av dem mitt på knäet utifall att jag vill spara en del till ett par shorts. Sedan använde jag den ena delen till att klippa ut en rundel som jag sedan sydde fast på botten. Upptill vek jag ner kanten och sydde fast en bit spets för att tillföra en rolig detalj. För att få lite tyngd så att den faktiskt han hålla uppe en dörr tog jag en fryspåse och fyllde den med grus från trädgården. Jag placerade helt enkelt påsen inuti jeanspåsen och den var relativt formbar. Slutligen band jag ihop den med en bit hampasnöre och toppade det hela med en liten skyld jag redan hade hemma.

Nu ser jag fram emot våren så man kan ha dörren öppen dagarna i ända, men tills dess står den på trappen och hälsar vänner välkomna!

Likes

Comments

Veckan som gått har varit stressig och lite ångestladdad på grund av jobbet, av någon anledning blir jag stressad när jag är på väg till jobbet men jag antar att det är för att det finns en orolig känsla som ligger runt oss allihop i och med alla förändringar som är på gång just nu. Jag har fått en elev som ska gå bredvid mig i fem veckor, och detta har verkligen fått mig att tänka över mitt yrke och hur viktigt det är att vi finns. Jag älskar ju egentligen mitt jobb men det är allt runtomkring som är jobbigt. Enbart baserat på den värme och kärlek jag får av mina vårdtagare så har jag ett helt underbart jobb, men lönen! Jag kan inte fatta att jag tjänade mer på att stå på en fabrik och knyta korv än att ta hand om sjuka människor.

Helgen har spenderats med ett par goa vänner och min sambo. Vi hade ingen direkt plan mer än att de skulle komma hit och umgås, så vi handlade hem och lagade mat tillsammans, spelade lite sällskapsspel och drack lite vin. En av våra kompisar sov över så vi satt uppe sent och kollade på ett par filmer, bland annat såg vi Split som var ganska bra. Hade inga direkt höga förväntningar eftersom jag tycker att M. Night Shyamalans senaste filmer inte varit några höjdare men det har nog vänt nu.

Vi hann med en liten runda till sjön idag, även om det inte gick så snabbt på grund av väglaget. Men fint är det!


Likes

Comments

Jobbhelgen är över, och jag är såå glad! På något sätt är helgerna värre än andra dagar, inte för att jag skulle ha något annat att göra men mer för att vi än mindre personal på helgen. Men som ett plus i kanten så ska jag jobba ikväll istället för ett dagpass som jag tidigare haft. Min nya chef har verkligen snappat upp att jag uppskattar att ha sovmorgon, för att jag gillar att sova men också för att jag ofta har problem med sömnen. Jag somnar nästan direkt när jag lägger mig men sedan vrider och snurrar jag på mig och vaknar minst en gång i timmen och stirrar på klockan. Sist jag sov en hel natt igenom var för kanske sex år sedan.

Idag ska jag kolla igenom mina betyg och se så att jag har alla nödvändiga papper så jag kan söka till en naturvetenskaplig förberedande linje, bara tanken på det får mig att vilja hoppa ur skinnet men jag måste försöka. Jag känner att jag kan inte sitta här och klaga men inte göra något åt saken så nu har jag bestämt mig - jag söker och så får jag se vart det slutar!

I lördags blev jag äntligen klar med min nya klänning, och i sann Martina-stil är den väldigt färgglad men lite nedtonad för att vara jag. Nöjd är jag i alla fall!

Som ni ser är min skapelseprocess kanske inte den mest normala. De flesta syr efter mönster men jag improviserar, alltså har jag bara en uppsättning av alla mina plagg. Originals!

Likes

Comments

Igår var första gången jag träffade en KBT-Terapeut och det var väldigt intressant. Inte för att vi egentligen gjorde något speciellt förutom att jag drog hela mitt livs historia för en för mig vilt främmande person och hon gjorde en liten utvärdering av mig. Hennes utlåtande blev "du verkar vara en helt normal tjej, du är bara lite stressad för tillfället". Det känns fortfarande konstigt att höra att folk säger att jag är normal eftersom jag själv under många år inte känt mig speciellt normal. Jag har insett att allt detta är idéer som endast funnits i mitt huvud och att jag inte är så konstig egentligen. Att jag måste ändra mitt tankesätt, och det är precis det terapeuten ska hjälpa mig med. Jag känner mig väldigt hoppfull och tar tacksamt emot hjälpen!

Ikväll ska jag jobba, så det händer inte så mycket idag. Ska strax köra sambon till sina kompisar, de ska ha heldag med brädspel och förmodligen ölprovning på det. Får se om jag orkar med att sy lite med, har en klänning som nästan är färdig, måste bara tänka ut hur jag ska göra med ärmarna. Tror jag ska korta den i midjan med. Försöker alltid avsluta ett projekt innan jag påbörjar ett nytt!


Förslag mottages gärna!

Likes

Comments

En av mina barndomskompisar ringde mig igår och vi pratade i två timmar. Det var så längesen vi träffades och pratade med för den delen, men så fort hon ringde var det som om vi pratat alldeles nyss. Precis som förr. Vi träffades i första klass och var i princip oskiljaktiga till vi tog studenten, då hon flyttade utomlands och hon bor fortfarande utomlands. Vi har tillfälle att träffas ungefär en gång om året, vilket är lite tråkigt. Igår insåg jag i alla fall att jag verkligen saknar henne och våra långa diskussioner om allt och inget. Hon påminde mig om att jag en gång sagt till henne att "om du får ångest inför att ta ett svårt beslut, så vet du att du håller på att ta ett bra beslut". Det har stämt i de flesta situationer i mitt liv.

Resten av gårdagen kände jag mig extra positiv och verkligen inspirerad till att förändra mitt liv, eller att åtminstone göra ett ärligt försök till det. Dags att söka till skola, och denna gången ska jag göra det i tid så jag kommer in!

För tillfället funderar jag på vad jag ska göra med mitt hår nästa gång jag går till frissan, det lutar lite åt det ljusare hållet. Kan ha något att göra med att jag kollat på Sex and the City hela veckan . . .


Likes

Comments

Nu har jag varit ledig i tre dagar och det har varit himmelskt! I lördags var jag på dop, och det var jättemysigt. Jag var bara iväg några timmar men när jag kom hem var jag heelt slut i huvudet. Jag orkade inte göra nånting över huvud taget förutom att ligga på soffan resten av kvällen. I söndags hade jag med energi så jag spenderade till och med några timmar i min lilla systudio, lyckades åstadkomma en ny tröja till mig själv. Hann även med ett par filmer. Vet att det är löjligt men jag vill gärna se en film om dagen eftersom det är mitt andra största intresse, det lugnar mig på något sätt.

Igår hade jag himlans roligt för jag hade tvättdag, stackars Ella-Bella lyckades välta ner en skål med halstabletter och tuggade lite på dem så sedan mådde inte hon så bra och nu har jag helt rena täcken, sängkläder och filtar. Kul.

Ikväll är det jobb som gäller, ska bli skönt att bli lite socialiserad. Har många bra vänner på jobbet så den delen är jättebra. Om jag börjar studera så kommer jag sakna dem!

Helgens skapelse, en mönstrad tröja i en av mina favoritfärger - grönt!

Likes

Comments