​Jag har varit väldigt inaktiv på min blogg det senaste & det finns nog en anledning för det. Känns som jag har gått de senaste månaderna som en Zombie.. Jag har gjort det som behöver göras varje dag och inte mycket mer. Efter jag tog beslutet att lämna ifrån mig min häst Zäta så har jag vetat att nästa steg var att lämna ifrån sig hundarna. Ett beslut som varit otroligt jobbigt att ta men som jag vet i hjärtat är rätt. 

Sedan jag var liten har jag alltid haft en hunger för att uppleva världen, se saker och lära känna nya människor och se olika kulturer. Jag har alltid älskat att resa till ställen, ta in deras historia, livskultur och prata med människor. Alltid har jag velat resa runt till alla mina drömresmål men det har liksom aldrig blivit av. Varför? Jo för ibland så glömmer man bort sina drömmar och blir fast i nuet och det man måste göra att ens drömmar känns väldigt avlägset. Därför har jag bestämt mig för att ändra på detta. 

Min ena hund Baloo fick åka tillbaka till sin gamla familj som blev överlyckliga att få tillbaka honom, så jag vet att han kommer få det gott. Aron kommer bo på foder hos sin dagmatte när jag är ute och reser och sedan när jag är hemma igen och vet att jag kommer ''slå mig tilll ro'' så kommer han komma hem till mig igen, vilket känns bra. Tror aldrig jag hade kunnat ''ge upp'' honom efter allt jag vart igenom de senaste 2 åren. Han har alltid funnits vid min sida och vart ett otroligt stöd. 

En annan ändring jag vetat att jag har behövt göra länge är att ta tag i min hälsa så gott jag kan. Vissa saker kan man inte styra över, såsom att man har en reumatisk ryggsjukdom, dåliga värden och lågt blodtryck.. MEN man kan se till att äta nyttigt, röra på sig och hålla sin kropp så ''fit'' som man bara kan. Så idag tog jag mitt gymkort och imorse så gick jag till gymmet klockan 8,30 för att vara med på mitt allra första Yoga pass någonsin. 
När klockan ringde 7,45 så kände jag bara, nej!! Jag ville verkligen ligga kvar. MEN passet gick inte att boka av så upp fick jag hoppa och jag är så glad att jag gick. Inte bara så var Yoga roligt utan det var en sådan skön start på morgonen. Jag kommer definitivt göra om detta. 

Nu har min blogg helt plötsligt en ny inriktning, något nytt att skriva om och jag är sååå exalterad! 
Jag ska försöka skriva så mycket som möjligt om hur det är från att gå från soffpotatis som är för lat för att träna till att ändra sina livsvanor. Välja bort onyttiga saker, tänka mer nyttigt och börja träna. Sedan kommer det självklart stå om de resor jag gör, näst på tur är London den 22 Augusti. Så följ mig gärna här, ska du göra en liknande resa? Varför inte samla inspiration och motivation för att peppa varandra? 

Jag är så taggad på att faktiskt göra dessa ändringar i mitt liv och inte ska jag skjuta upp på det längre. Nu kör vi! 

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments


GLADA NYHETER FÖR EN GÅNGS SKULL!  ​
Äntligen så klaffar saker tillsammans. På dessa två sista veckor har jag lyckats åstadkomma en hel del... ÄNTLIGEN! Trots att det känts som en rejäl uppförsbacke det senaste så känns det som jag kommit till toppen av backen och nu kan jag äntligen åka lite nerför! 😊
​​
1. --- Är äntligen färdig USK (Undersköterska) ---
​2. --- Nytt jobb på Varbergs sjukhus som USK på MAVA. ---
​3. --- Fått LÄGENHET i gårdskulla i kungsbacka en fin 2a! Finally!!
​4. --- Jobb på Blåvingevägen i Vallda som USK. ---
​5. --- Min hälsa har blivit bättre och mina värden börjar återgå till det normala. Äntligen är min reumatiska sjukdom under kontroll igen.
​​
Detta kanske inte låter så viktigt för er men de senaste månaderna har jag inte haft något bra jobb, jag har vetat att jag måste flytta ut ur min nuvarande lägenheter tidigare och jag har varit sjuk mycket pga biverkningar av mediciner för min reumatiska sjukdom. Nu när man äntligen känner att saker och ting är bättre och går åt rätt håll så är det en sådan stor klump som släpper taget. Äntligen så kan ångesten glida bort och nu för en gång skull så är jag på toppen av backen och här vill jag stanna för att sakta med säkert åka ner långsamt eller helst fortsätta vandra plant ett tag.

Likes

Comments

Midsommar är en återkommande tradition här i Sverige och detta år är jag inte särkilt taggad för att fira.. Varför? Jo förra året vid den här tiden så kom jag och mitt Ex hem från en resa i Kreta där han friade till mig. När vi sedan kom hem till Sverige så var vårt första public appearance som nyförlovade. Så ja, denna midsommar kanske jag inte ''hoppar'' högt av glädje för jag måste ändå erkänna att det är lite jobbigt. Inte för att jag saknar mitt ex, men därför jag inser hur mycket som kan hända och har hänt på endast 1 år. 

Förra året vid denna tid så berätta vi då för alla att vi hade förlovat oss och det var en lycklig tid, jag planerade för vårt bröllop och mitt liv var ju precis så som jag ville att det skulle vara. Hur är det nu, 1 år senare? Jag fiskar inte efter sympati/empati från andra genom att skriva detta inlägg. Utan mer för att jag behöver skriva av mig och jag vet att många som läser på min blogg själva har gått igenom ett uppbrott & kanske känner igen sig. 

Jag hade ju en tidsplan liksom, som nu är helt messed up. Jag skulle vara lyckligt gift med min drömkille. Vi skulle börja spara till vårt hus och kanske inom 1-2 år skaffa vår första bebis. Allt detta ville jag innan jag var 25 år.. Varför? Jo dels för jag inte vill vara en gammal mamma, men också för jag vill ha någon att dela mitt liv med & som jag kan göra alla dessa äventyr och viktiga livsbeslut som man tar i åldern innan 30. Man utvecklas mycket som person när man är 18-25 och jag tror det kan vara gynnsamt att under den tiden om man redan vet vem man är och vad man vill letar/hittar sin perfect match för att kunna utvecklas tillsammans. 

Hur känner jag idag? Jag vill absolut fortfarande alla dessa saker men har kanske inte siktigt insatt på att det ska ske innan jag är 25 år direkt.. Nu har jag inte bråttom och vet att var sak tar sin tid.. Jag tror jag hellre tar allting långsammare nu för jag är så rädd att upprepa mina misstag. Det jag är rädd för är att jag har byggt så höga murar runt mig så någon kommer aldrig ens kunna se upp eller ens se över dem. Kanske kommer jag bli den kvinnan som är 45 år gammal och har 10 hundar, 20 katter och det enda som hänge på väggarna är bilder på mina hundar och katter? Kanske kommer jag aldrig hitta någon därför jag har känslomässigt stängt av allt? Är jag så avtrubbad att jag inte är kapabel till att känna de känslor som jag en gång har känt? Är jag för rädd för att våga, ta chansen och se om det är kärlek när möjligheten presenterar sig? Det är mycket som har rört sig i mitt huvud idag under denna midsommardag & jag har gjort allt för att slippa tänka. 

Jag har storstädat hemma i 4 timmar, suttit och pluggat, lekt med hundarna, kolla på romantiska filmer, allt för att slippa tänka, slippa känna och slippa känna mig känslokall.. 

Vad jag vet är att idag var en lite tuffare dag men imorgon så kommer det vara lättare. Som tur är så är det midsommar nästa år igen, och då hoppas jag inte att jag spenderar den på samma sätt som jag gjort idag. 

Glad midsommar på er alla! 

Likes

Comments

​Kära gamla bloggvänner. 
Det var nu ett bra tag sedan jag bloggade om anledningarna är många. Det har vart en jobbig period det senaste för mig & då har inte direkt mitt fokus legat på att hålla ställningarna uppe på sociala medier, tyvärr! Ibland får man prioritera & för en gång skull så har jag äntligen gjort rätta prioriteringar, nämligen att prioritera mig själv. 

Detta är något som jag är sjukt dålig på att göra då jag hatar när fokuset ligger på mig & hellre hjälper andra än att hjälpa mig själv.. Det är väl en fin kvalité att ha, men samtidigt så måste man själv må bra för att kunna ha orken till att hjälpa andra. 

Den senaste tiden så har det vart jobbigt då min hälsa & kropp har kämpat emot mig. Mina mediciner jag tagit för min reumatisk sjukdom har gjort att min kropps egna immunförsvar har gått emot sig själv. Detta resulterade i anemi, magsår, migrän, infektioner & virus som bara följts av varandra tills det inte kändes som att det fanns något slut.. Det mest jobbiga någon människa kan gå igenom är nog när man inte mår bra och oavsett vad man gör så kan man inte hjälpa kroppen att återhämta sig. Såhär var det för mig den senaste tiden. Det har vart läkarbesök efter läkarbesök, förhoppningar på att denna gången kommer resultaten vara bra & jag kan återgå till mitt normala liv, men alltid har resultaten vart densamma vilket innebär att min kropp återhämtade sig långsamt. 

När detta sker så gäller det att lyssna på sin kropp samt sina läkare & faktiskt ta det lugnt & ge en själv möjligheten till återhämtning. För mig är detta extremt svårt då det värsta jag vet är att sitta hemma & inte ha någonting att göra.. Det är otroligt psykande & jag har verkligen hatat det. 

Som att strö salt i såren så fick jag i samma veva reda på att jag måste flytta ut ur min nuvarande lägenhet & den extra stressen av att veta att man är bostadslös inom någon månads tid hjälpte ju inte kroppen att återhämta sig.. Stresspåslaget innebär mer migrän, mer ont i magen såklart & sämre allmäntillstånd. Det är hemskt när ens kropp & huvud är stressad för det påverkar verkligen så mycket. 

Igår så fick jag äntligen lite trevliga & bra besked som jag verkligen behövt. Nu verkar det som att boende läget är under kontroll, jag har lyckats få en lägenhet i andrahand till mars månad nästa år.. Detta är en stor sten som lyfts från mina axlar & det är nästan helt i hamn.. Hoppas verkligen att det går hem nu.. 

På torsdag ska jag äntligen till en specialist läkare nere i Varbergs som förhoppningsvis kan ge mig lite bättre hjälp än vad jag tidigare har fått på sahlgrenska sjukhus. Så håll tummarna för mig denna vecka så kanske faktiskt allt löser sig på en & samma vecka! 

Idag känner jag mig sjukt optimistisk & glad för en gång skull! 

Likes

Comments

Att bli rädd för kärlek & allt det innebär kan vara svårt om man gått igenom en svår separation, skilsmässa eller tufft uppbrott. Alla kärleks relationer som man någonsin har haft påverkar ens syn när det gäller hur man ser på kärlek & vad den kan innebära för en själv. Så hur vet man att man är redo för kärleken igen?

Något som jag själv känner efter min skilsmässa är att jag inte längre har bråttom med saker i mitt liv, jag har börjat ta avstånd från saker som jag kanske vanligtvis hade ''rusat'' in i gladeligen. Vissa saker är är bra att jag inte ''rusar'' in i, men vissa andra saker som jag vanligtvis hade älskat att göra är jag tveksam emot. Jag har helt enkelt blivit rädd för att våga göra saker för jag är rädd att det ska gå fel.. Jag tror att min ''OCD'' och vilja till att saker ska vara perfekt har tagit överhanden för mig. Jag har blivit rädd för att misslyckas på ett negativt sätt. Misslyckas är inget fel att göra, för misslyckas man inte ibland så har man ingen möjlighet att lyckas. Man måste våga saker & något jag har märkt är att när det kommer till kärlek så är jag mycket reserverad.

Vanligtvis så är jag den som älskar att flörta, självklart gillar man att se ''vem som kollar in en, och vem som inte gör det''... Men nu så är det inte lika spännande, jag har liksom slutat bry mig. Och när möjligheten för kärlek kommer så blir jag livrädd.. Jag är rädd att det ska bidra till att alla de dåliga saker i mina föregående relationer ska uppdagas igen.. Min hjärna sätter mitt hjärta i försvar & jag vet inte hur jag ska komma runt det... 

Vanligtvis så är jag den som älskar romantik, komplimanger & kärleksfulla gester. Jag är den eviga romantikern som önskar att livet vore lite mer som på film men som självklart vet att så är det inte. Men mitt hjärta och hela jag ryggar tillbaka när romantiken kommer mig nära inpå, jag blir livrädd & ''skojjar'' nog bort det eller inte låtsas om det, vilket är superelakt & inte alls likt mig. 

Självklart så får man ''sår & ärr'' från sina gamla relationer, speciellt om de ej var hälsosamma eller bra för en & de dåliga upplevelserna & känslorna kan stanna kvar hos en under en längre tid. Man behöver tid att få läka efter sådana upplevelser & särkilt så behöver man hitta tillbaka till sig själv & vad man själv vill. Det är OK att bli rädd, rygga och sätta sig i försvar när det kommer till kärlek, så länge man är medveten om varför man gör det & försöker jobba framåt & förbi det. Man måste komma ihåg att alla är inte som ens föregående ex, och man får försöka se framåt & förbi sitt förflutna. Låt det förflutna vara en läxa och inte en bestraffning inför framtiden. Det är okej att visa känslor, få känna känslor, det är ok att få bli älskad igen.. Man kan inte uppleva kärlek om man inte kan uppleva sorg.. Jag tror att när man väl är redo för kärlek igen så kommer man veta det, tvinga inte fram något, låt det ta tid men framförallt var ärlig emot dig själv och den som kanske kan vara din nästa kärlek. Tycker personen verkligen om dig & vill vara med dig så är kärlek inget man tvingar fram, utan det får komma. Ibland kommer det långsamt & ibland kommer det snabbt.. Men var ärlig om hur du känner så brukar det mesta ordna sig under tiden.. Försöka våga känna, försök våga kärlek igen. 

Likes

Comments

Det har vart en intensiv vecka och efter en lång månad av sjukhusbesök & ständigt känt mig krasslig så var det dags att hallfall få det yttre att må bra. Därav lite skönhetsbehandlingar har det blivit. 
Som ni vet så tatuerade jag mig häromdagen och i förra veckan så gjorde jag nya fransar hos världens bästa Liza. (Länk längst ner i inlägget.)  Har gjort fransar hos henne under säkerligen 1-2 års tid och jag går alltid därifrån lika glad & nöjd. Utan mina fransar så känner jag mig naken faktiskt.. haha men det är ju så sjukt snyggt!! Så skönt att kunna vakna på morgonen ''målad'' med sina fina fransar. Fransarna på mig håller sig snygga länge & passar perfekt till mig. Ibland har man tur! 

Igår så var det dags för vaxning igen och ni som känner mig vet att jag aldrig vart rädd för smärta, så länge som den är ''självförvållad'' för ''vill man bli fin så får man lida pin''? Eller hur? 
Det blev en vaxning på hela benen + brasilianskt & då pratar vi allt verkligen.. 

Så hur är det att vaxa benen + göra en brasiliansk vaxning? Jo självklart så kan jag inte direkt säga att jag ligger & njuter MEN det är inte så farligt faktiskt. Visst det känns självklart, speciellt på 'the lady parts' men det går att uthärda och resultatet blir ju hur bra som helst! Benen tycker jag inte gör ont alls nästan men självklart så är det extra obehagligt ''där nere'' so to speak.. Men det är så värt det så det är bara att stå ut.. Jag går till en tjej som heter Sara Wuollet & har sin salong i kungsbacka. (Länk längst ner i inlägget.) Om man vill slippa att raka sig så rekommenderar jag starkt på att vaxa sig, det funkar så bra!! Och Sara är jätte duktig & trevlig. 

Liza som jag gör fransarna hos tipsade om att det hade öppnat en ny nagelsalong i kungsbacka som heter Good Nails. Det är ''utländska'' personal som kan lite svenska men är grymma på naglar. Jag fick tid samma dag och det kostade endast 300 kr för gelé naglar! Dem var proffsiga, trevliga och satt & övade på sin svenska. Och riktigt bra pris också!! Rekommenderar starkt. De ligger vid Lindens torg i Kungsbacka brevis systemet typ!! Om du är sugen på att göra naglar så gå dit! Kommer fortsätta gå dit i framtiden! 

Länkar: 

Lashes by Liza- Ligger i centrala kungsbacka & har bra priser för singelfransar. Gör även trådning samt säljer Mary Kay produkter & har domepartys. 

Sara Wuollet - Vaxning & Fransar ​- Där jag vaxar mig. Super duktig tjej som även gör fransar. 

​Good Nails - ​Har ej någon hemsida ännu, Men gå in & boka tid!! 

Här är bilder på naglarna samt fransar! (vaxningen var lite svår att ta bild på..hehe)


Likes

Comments

​Tatueringar är något som jag har varit fascinerad av sedan jag vart liten & alltid velat ha själv. Har alltid vart speciellt svag för pojkar med snygga tatueringar.. Hehe, personligen så tycker jag att med snygga tatueringar så kan ju faktiskt man bli extra snygg... Men det är ju bara min åsikt.
​Min familjs åsikt med tatueringar har inte stämt överens med min åsikt så har jag inte velat göra någon förrän jag vet exakt vad jag vill ha & är helt säker.. Tankarna på dessa tatueringar jag nu har gjort har jag funderat på länge och förrgår så var jag och gadda mig för första gången någonsin & då slog jag till & gjorde fem stycken tatueringar. 

För 3 veckor bokade jag till på Zoo Tattoo i Göteborg och nu i förrgår så var det dags för att tatuera sig 'for the first time'. Jag vaknade på morgonen lite pirrig i magen men så fort jag kom in i studion så kände jag mig helt lugn. Personalen var jätte trevliga & sköna killar som vet sin sak, vilket självklart fick mig att känna mig trygg. Daniel som jag gjorde mina tatueringar hos visade det han målat utifrån vad jag sagt att jag ville ha och det var snyggt!! Vi gjorde några finjusteringar och sedan börjades det förbereda för att börja tatuera. 

Självklart var man lite nervös när man väl hade tvättat, rakat och förberett allt för att sätta på ''klisterlappen'' med min tatuering på, Daniel kollade noga så att den var bra ditsatt, satt rakt & i linjer med allt annat och tanken slog mig då, hur många gånger har inte jag haft henna tatueringar eller ''klistermärken'' tatuering i mina yngre år & nu skulle jag äntligen få tatuering på riktigt! 

När Daniel frågar om jag var redo så sa jag, självklart & känslan hur det känns när man tatuerar sig är lite svår att beskriva.. Det gör ju inte ont men samtidigt så är det ju inte direkt som att få massage... Utan det är en lite obehaglig fast ändå skön känsla, lite stickande men ändå skönt liksom.. Vet inte hur jag ska förklara riktigt... Haha! Det blev 5 stycken tatueringar iallafall.
En på h. handled och en på höger arm nedanför armvecket. sedan v, arm nedanför armvecket och sedan v. biceps och sedan nacken. 

Om jag skulle gradera vart det gjorde minst ''ondast/obehagligast' till mest så skulle jag nog säga. 
1. h. handled 
2. v. biceps 
3. h. arm nedanför armvecket 
4. v. arm nedanför armvecket och runt hela armen som ett band 
5. Nacken...!! (här kände man att det var tunn hud och väldigt nära något) 

Jag är supernöjd med mina tatueringar nu och ska se till att sköta om dem fint!! Än så länge så varken kliar dem eller gör ont på något sätt. Men känner när jag smörjer inte dem att de börjar formas sårskorpor över tatueringarna, vilket är bra. Gäller bara att hålla dem mjuka och fina så de ramlar av naturligt sedan. 

Varför valde jag att göra 5 stycken tatueringar på mina första sittning? Är jag galen? 
Anledningen till varför är att jag ville ha dessa 5 tatueringar + att gjorde jag alla samtidigt så blev det ett bättre pris. Så man får ju tänka ekonomiskt! Och känner jag mig själv rätt så hade jag bokat tid dagen efter för att göra en till om inte fler om jag bara hade gjort 1 första gången.. 
Ligger redan på kvällarna och kollar pinterest & instagram efter min nästa tatuering för att få lite inspiration.. 

Nu ska jag upp & smörja tatueringarna & sedan ska jag iväg på sjukgymnastik! Hoppas det blir fint väder idag! 

Här är bilder förresten! 

Likes

Comments

Jag har stått och kollat på hundarna med klippmaskinen i handen och undrat, vart ska jag ens börja?
Aron hade blivit så tovig och ''tappat formerna'' från förra klippningen & Baloo vet jag inte ens hur jag ska klippa. Hans päls är ju helt annorlunda från Aron. Så jag bokade in en tid på västra hundfrisörskolan till dem båda så de ska bli sommarfina nu i det härliga vädret & resultatet blev ju gudomligt sött.

Är dem inte söta??

Likes

Comments

Det är helt sjukt alltså, början på maj och det är fortfarande 25 grader & skinande sol. Jag & hundarna njuter av det härliga vädret men måste ändå säga att det är lite för varmt för att göra saker mitt på dagen, speciellt med hundarna... Men inte ska vi klaga på det härliga vädret.

Idag så var det dags för lite äventyr och innan det var dags för Slottskogen så åkte vi förbi grizzly zoo & hööks för att inhandla lite träningssaker till kvällens agilityträning. Det är så skönt att både Aron & Baloo inte har något problem med att åka bil, de bara lägger sig ner och sover!
Inne i Slottskogen så träffade vi Andréa och vi tog oss en liten promenad & självklart en glass. Dock så satte vi oss i skuggan för hundarna blir som sagt rätt trötta av detta varma vädret. Aron & Baloo fick även se sälarna som var rätt så intressanta!

Agilityträningen var det premiär för idag och Aron som har testat lite innan tyckte det var jätte kul & vilka språng han gör!! Baloo tyckte också det var roligt men är ju lite mer försiktigt än vad Aron är. Men vilket fall som helst så skötte dem sig super bra båda två och vi ser redan fram emot nästa måndag då det är dags igen. Var verkligen superkul att komma igång lite med träningen!

Nu är vi hemma igen efter en underbar dag med äventyr och ska bara ta det lugnt och njuta av det härliga vädret på balkongen tills solen går i moln, för då är det dags för ett Game of Thrones avsnitt med D.
Shit alltså, GoT är verkligen min nya favoritserie! Kollar ni?

Här kommer lite bilder från dagens äventyr! 😊




Likes

Comments