Jag valde ett yrke som lätt går många förbi men som samtidigt tas för givet.
Det är jobbet som måste göras men när det väl är gjort så är det oftast osynligt eller en självklarhet.
Det är vi som tar hand om era nära & kära. Det är vi som kollar till er & "passar upp er" och försöker finnas till så gott vi kan för er när ni ligger sjuka på sjukhus. Det är vi som gör allt det som bara ska göras & vi gör det, så gott vi bara kan. Oftast så skyndar vi oss för vi har sällan några marginaler. Det är vi som vissa dagar älskar våra jobb och andra dagar går hem & undrar varför vi valde detta yrket. Vi har underbara dagar & vi har helt bedrövliga dagar, precis som alla andra jobb. När våra kollegor blir sjuka och sjukluckor uppstår vet vi redan att dagen kommer bli stressig. Det finns ingen personal att ringa in. Vi är redan kort om folk i vår dagliga bemanning så den som är sjuk får banne-mig vara redigt sjuk för att inte komma till jobbet. Till skillnad från andra jobb & yrken så går det inte att skjuta upp vissa saker, vi kan inte lägga våra patienter & vårdtagare på en hög på skrivbordet för att sedan ta tag i det när vi är friska igen.

Vi jobbar med er alla, och vi behövs alltid, oavsett tid på dygnet, oavsett om vi är för lite folk.. Det är vi som får skiten från er för att ni väntat i flera timmar på ett besked om vad som hända skall när ni ligger på sjukhus. Det är vi som får skit för att Arvid inte fick sin dusch som han brukar varje onsdag, varför Inga inte fick sin tvätt eller varför Göte inte fick sin städning & Lisa inte fick sin promenad hon sett mycket fram emot. Detta eftersom det är sjukluckor för dagen så schemat trycks ihop på oss resterande personal så det mest relevanta blir gjort. För tydligen går det att prioritera vad som är viktigast för människor när det krisar. Självklart kan en dusch, en städning, en tvätt eller någons aktiveringstid vänta tills det åter är fullt bemannat. Vi får prioritera vilka patienter som behöver ha hjälp först & vilka som får stå ut med att vänta lite längre. Självklart går akuta fall före de som faktiskt klarar att vänta ytterligare någon timme. Samtidigt är det vi som får en korg av Asta på Julaftons morgon för hon vill tacka för året som varit. Det är vi som får det där extra tacket för att vi hade tid att sitta och prata med Bertil när han kände sig lite ensam, det var vi som kunde ge den tröstande kramen till Maria som fått ett jobbigt besked av läkaren och Linus som äntligen fick ta bort sitt gips går hem med ett leende på läpparna. Det är vi som får stå ut med saker men även vi som får uppleva de mest fina saker. Vi får uppleva och höra så mycket som gör att vi både skrattar & gråter. Att lyssna på folks livsöden & historier, få höra om ungdomskärlek, kärlek som levt i över 50 år men även krossade hjärtan som än idag önskar de gjort saker annorlunda. Vi får höra folk som säger det levt ett underbart liv & vi får höra folk som önskar det hade gjort annorlunda.

Vi får springa mellan patienter för att stötta upp och hjälpa till där det behövs. Ibland behövs vi på flera ställen samtidigt och hur mycket man än vill kunna dela sig i 10 delar så går det inte. Ibland vet man att man kommer göra folk besvikna oavsett hur mycket man än försöker. Det är ett jobb med högt tempo, stress & man måste ha förmågan att kunna prioritera och bara få saker gjorda, även när man bara känner för att sätta sig ner och bryta ihop en stund då det ibland blir för mycket. Vi är bara människor precis som du, men ibland så krävs det att vi ska vara något slags övernaturligt väsen som bara ska få allting att funka. Tolka mig inte fel, trots allt det dåliga och jobbiga emellanåt så älskar de flesta av oss vårt jobb. Känslan av att hjälpa andra, kunna ta tiden att sitta och prata med någon som har ont & är rädd,finnas till för någon, att känna att man faktiskt hjälper någon. Det är anledningen till att de flesta av oss väljer att fortsätta. Trots dåliga arbetsvillkor, arbetstider & låga löner så biter vi ihop de jobbiga dagarna och njuter de bra dagarna. Tänk om bara fler visste om hur otroligt fint och roligt vårt yrke kan vara de dagar där allting bara fungerar? Hade inte fler valt att jobba med oss då? Om de som bestämmer lockar med högre löner, bättre OB, bättre villkor. Kanske skulle bättre arbetstider locka fler att jobba med oss?

Kanske hade vi då inte haft lika många sjukluckor för att vi som jobbar inte längre behöver slita så hårt & på så sätt spara på våra kroppar så vi håller oss friska och hela längre. Kanske hade bemanningen inte varit på minimum utan faktiskt såpass bra att när det blir en sjuklucka så ställer det inte till hela dagen om vi inte får in någon, för vi klarar oss en man kort?

Tänk om bara fler visste vilket underbart fantastiskt yrke det är att vara Undersköterska? Iallafall de dagar som bara flyter på och man känner att man knappt vill gå hem för att den där känslan av att vara viktigt, kunna finnas till och hjälpa andra fylls på och man känner sig tillräcklig på jobbet. Tänk om fler ungdomar vågade sig på att jobba inom vården? Hade de då kanske sett det vi ser, vi som jobbar varje dag? Att yrket är inte så bedrövligt som det sägs. Yrket är helt fantastiskt & jag själv verkligen älskar mitt jobb som undersköterska. Trots allt det dåliga. Jag önskar bara att lite saker var lite bättre, att våra förutsättningar var lite bättre vissa dagar. För dagarna då vi är fullt bemannade, har marginaler och allting bara flyter på, det är de dagar som vi undersköterskor valde yrket för. Det är de dagar som påminner oss om varför vi valde att utbilda oss till undersköterskor och välja att arbeta inom vården. Vi är så måna om de vi tar hand om och de dagar vi har full personalstyrka och goda marginaler är dagar vi önskar vi hade varje dag. För det är de dagar vi har den extra tiden för att prata med Arvid innan duschen för att välja ut lite extra fina kläder, vi hinner stryka & mangla Ingas tvätt, Göte fick både en städning samt fick äntligen bjuda på kaffe & choklad innan vi gick därifrån och Lisa fick äntligen sin promenad. Asta blev glad när hon fick tackkort för julklappen, Bertil kände sig tacksam för att han fick lätta på sitt hjärta och fråga de frågor han undrade efter läkaren varit inne och pratat med han. Linus som äntligen fick av sitt gips kunde sitta och berätta om hur han äntligen kunde klia sig på armen igen efter 6 veckor med gipsad arm.
Tänk om fler kunde se vårt yrke som vi gör? Se tjusningen i det vi gör men även den uppgivenhet vi känner när förutsättningarna inte är på vår sida.

Om våra förutsättningar hade vart bättre, såsom bättre löner, ob, arbetstider och bemanning var bättre -då tror jag fler hade gett sig in i yrket utan att ens blinka. Även fler av oss Undersköterskor hade kanske stannat & inte valt ett annat, enklare yrke, för tro inte att det vi gör är enkelt alla dagar.

I slutet av dagen så kan det vara vem som helst av oss som ligger där på akuten på sjukhuset eller på en vårdavdelning. Kanske är det din familjemedlem eller släkting som ska få hemtjänst eller bo på boende? Är vi inte alla i kontakt med vården på ett eller annat sätt, så borde inte vi alla vara måna om att den fungerar? Detta är något vi alla Undersköterskor vill dagligen, så tro oss när vi säger att vi gör vårt bästa!
Vi är ju trots allt "bara" Undersköterskor, men hur hade vården sett ut utan oss?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

I lördagskväll var jag och J på Gatsby inspirerad tillställning i Alingsås. Vi båda hade klätt upp oss i Gatsby anda och alltså.. Hur glad är jag inte över att ha en kille som för det mesta klär sig snyggare än vad jag gör? Det är både sjukt irriterande men ändå rätt sexigt.. Killar som kan klä sig snyggt och stiligt, alltså, ja tack!
Vi hade en super trevlig kväll med mingel & dans. J överraskade mig rejält när efter mycket tjat om att jag ville ha med han på dansgolvet så hängda han helt plötsligt bara på. Inte nog med att han ställde upp och dansa, utan killen kan ju banne-mig dansa.. Där buggade vi, snurrade vi och dansade (I TAKT) till musiken runt och hade sjukt mysigt. Blev jag mer kär i min pojkvän? Eh.. JA! Han imponerade BIG TIME!! Vilken kille jag har! Sammanfattningsvis så hade vi en riktigt mysig kväll & på vägen hem från Alingsås lämnade jag av J i Göteborg så han kunde hänga med grabbarna ut och sedan körde jag vidare hem för att sova. Det är ju min jobbhelg på nya jobbet, som tur var så jobbade jag söndag kväll, så hann sova ut lite innan det var dags för ännu en dag på jobbet..

Här kommer lite bilder från Gatsby partyt!

Likes

Comments

Idag är det första dagen på mitt nya jobb. Ett jobb jag länge gått och suktat efter & som jag tror kommer passa mig väldigt bra. Efter flertal intervjuer på Sahlgrenska så är det nu bestämt, idag börjar jag jobba på Akuten i Mölndal!
Att jobba inom akutsjukvård och i det första steget inom akutsjukvård på akuten ska bli så extremt spännande. Jag vill ha ett jobb där det är fart och fläkt, man träffar mycket människor, det är snabba beslut & man får ha lite jävlar anama liksom så saker blir gjorda. Jag har ju tidigare jobbat på kardiologen i Varberg vilket jag tror ger mig en extremt bra fördel nu när jag kommer börja på akuten i Mölndal. Det kommer bli bredvidgång 2 veckor så jag får lära mig alla rutiner osv. Så idag klockan 12.00 börjar jag min anställning på Mölndals akut!
Wish me luck! :D

Likes

Comments

Denna vecka har Aron varit rätt mycket hemma hos mig och det har varit så mysigt.. saknar verkligen att ha honom hemma på heltid men som "ensamstående" hundmatte är det svårt att få det gå ihop. Detta gör att varje gång Aron väl är hemma så njuter jag av tiden fullt ut. Denna vecka har han klippt sig hos hundfrisören & vi har myst, vart på lek date och en massa.
Här kommer några bilder!

Likes

Comments