Tre bilder från i torsdags när jag och mina vänner åt en mysig brunch hemma hos Linnea.

Ärligt talat så har jag det lite svårt med att komma på vad jag ska blogga om, jag gör inte mycket annat än är i skolan. Flera gånger under de senaste dagarna har jag försökt att skriva inlägg, men så fort jag börjar blir det rent utav tomt i huvudet. Har ingen inspiration men vill verkligen blogga.

Ska försöka börja ta lite mer bilder i vardagen och anteckna saker att ta upp så ska vi se, förhoppningsvis kommer jag igång snart. Har i och för sig väldigt mycket i skolan just nu så det antar jag måste prioriteras men jag ska försöka mitt bästa för att detta ska bli så bra som möjligt!

Kul föresten att ni hittat hit, förväntade mig inte att det skulle vara så många eftersom jag inte berättat för någon att jag börjat blogga igen. Ni är alla så varmt välkomna!

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Hur startar jag nu efter ett års uppehåll? Börjar jag om från början eller tar jag upp det från där jag slutade?

Med detta menar jag självklart inte att jag ska berätta om alla dagar ni missat, utan jag tänkte mer om jag helt ska ändra konceptet för bloggen och bli en helt ny bloggerska eller om jag ska fortsätta skriva om mitt ytterst händelselösa liv.

Vi får se hur jag känner senare. Men bara för att komma igång kan jag presentera mig på nytt dels för att jag bytt bloggportal men mest för att jag älskar mig själv.

​Matilda, Marild, Tilder, Matild, Madildo, Matty, Mattis, Mattan, BBJ, ja kärt barn (JAG) har många namn som man brukar säga. Jag är 19  år och bor i medelmåttiga Umeå. Här passar jag in liksom handen i handsken och kniven i smöret. Även om jag, som tidigare nämnt, älskar mig själv, så är jag inte speciellt intressant. Jag är ingen som skulle kallas säregen med en häftig stil eller någon som yngre kan se upp till. Jag är en helt vanlig, tråkig och framförallt alldaglig tjej. Ändå tycker jag om mig själv, visst är det lite sjukt?! 
Jag går gymnasiet och jobbar. Jag tänker lite för ofta att allt kommer lösa sig, resultatet av detta blir mycket ogjord läxa och oftast oförberedd på prov, men vad gör väl det om hundra år? 

Ja, utöver det är jag rätt obrydd för det mesta och tar saker som de kommer. Har en aning för grov humor och jag älskar att tävla.


Och med det sagt känns det som att ni kan ha fått en rätt bra bild av vem jag är. Nu är det bara att se vad som händer och hoppas på att jag får igång bloggen igen så jag har något att titta tillbaka till i senare dagar. Kul men framförallt trevligt!

Likes

Comments

Jag har en tendens att skaffa nya bloggar här och där utan anledning, nu har jag därför skapat ännu en till för att samla allt jag skrivit under mina år (utelämnade inlägg från mellanstadietiderna då de innehöll en för många emojis). Jag har inte bestämt mig än ifall jag ska ge mig in i bloggvärlden igen efter mitt bastanta misslyckande förra året när jag jag var i USA. Om ni inte följde mig då så kan jag berätta att jag skrev (om en kan kalla det skriva) ca 16 inlägg på 10 månader, dessa inlägg innehöll sällan text, de bestod tills största del av en massa (MASSA!) bilder som i efterhand är väldigt ointressanta och tråkiga att titta på.


Vi får helt enkelt se hur det slutar med denna blogg, något positivt är ju att allt nu är samlat på samma ställe om jag känner för att kolla tillbaka på mitt liv i framtiden.

Likes

Comments

BIlder från de första dagarna i New York, de bästa dagarna på hela året.
 
haha hej!! Eftersom att pappa och farmor tyckte att jag skulle skriva ett inlägg om att jag är hemma gör jag det nu sisådär 3 månader efter min hemkomst.
 
Hoppas ni haft en fin sommar, det har verkligen jag. Det är så otroligt skönt att vara hemma.
Jag har hunnit börja skolan och fått min nya dator (anledningen till att jag orkar skirva), men även hunnit lära känna massa nya människor och firat en bunt nyblivna 18åringar. 
 
USA saknar jag inte speciellt mycket för tillfället utan det känns mest bara skönt att det är över trots att jag hade ett bra år. De sista dagarna där borta var vekligen jobbiga eftersom jag mest av allt bara ville hem.
 
Jag tror att det för utomstående är svårt att förstå att det inte är livets liv på andra sidan atlanten, jag hade svårt att förstå det innan jag fick uppleva det själv. Visst, det var en helt sjuk upplevelse och jag fick se och vara med om en massa roliga saker, jag lärde mig så otroligt mycket om mig själv etc. Men trots allt bra, så upplevde jag en en hel del mindre roliga saker. Det var svinjobbigt att vara på ett ställe där ingen egentligen kände mig på riktigt, ingen hade sett mig växa upp eller visste annat om mig än det jag berättade. 
 
Jag personligen hade inte ett perfekt år men ser det ändå som något roligt, som jag nu egentligen vill lägga bakom mig. 
Jag har haft svårt att erkänna både för folk som frågat men även för mig själv hur året var eftersom att alla förväntar sig att jag haft det bästa året i mitt liv. Jag hade liksom de bästa förutsättningarna - Jag hamnade i Kalifornien utan att jag valt delstat, Jag hamnade hos en familj med barn som liksom jag höll på med cheerleading, jag hamnade inte i någon liten håla mitt ute i ingenstans utan skolan var stor och staden hade massvis med shopping, så hur är det möjligt att det inte var perfekt?
 
Under tiden i Usa uppskattade jag det men sen jag kommit hem och "återupplevt" Sverige förstår jag verkligen inte hur jag klarade av det amerikanska samhället. Jag mår allmänt så mycket bättre av att bo i sverige, umeå. Jag trivs bäst bland osociala norrlänningar, starka politiska åsikter och i kallt väder. Det är här jag hör hämma.
 
Jag säger inte att jag aldrig mer vill besöka/hälsa på i USA men jag har svårt att se mig själv bo där igen.
Och trots att det i detta inlägg säkert låter som att jag är väldigt negativ så vill jag verkligen uppmuntra folk till att åka som utbytesstudent. Det är trots allt en oförglömlig resa.

Likes

Comments

Fasen vad det går dåligt med bloggandet.. Haha trodde aldrig att jag skulle var såhär kass! Här kommer i alla fall lite bilder från de senaste månaderna.

























































Likes

Comments

Hello ppl!
Har yearbook atm men är klar med alla mina sidor så sitter och väntar på att vi ska få lunch.
Började skriva ett inlägg förra onsdagen men somnade och glömde sedan bort det helt..
Det har inte hänt sa mycket här borta dock. 
Firade 18års dagen först på skype med familjen sen åkte jag Sydney, Alyssa, Trent och Alicia till Sakura för lunch, och sen hann vi en snabbis till the mall innan min träning, fick tårta på kvällen sen var det inget mer med det haha.
Hade en födelsedags middag på tisdagen pga träning på måndagen.
rdagen spenderade jag i Visalia for ännu en cheer tavling (1a plats). När jag kom hem sa hann jag i princip bara byta om och tvätta bort ögonsminket innan jag, Sydney, Alyssa m.fl. åkte på en födelsedags fest. Det var helt ok, spelade beer pong (NO beer involved though). Vi for hem runt 12 tror jag och efter det gjorde jag min Casino debut. Gick -13 dollar eller liknande. Vilket inte är alltför mycket.
Skypeade med Olivia i ca 2 timmar på söndagen och sedan med tjejerna fran gamla klassen natten mot måndag. Utöver det har jag även shoppat en del, och tränat inför helgen då vi åker till vegas för tävling. Sydney följer med den har gången vilket jag tror kan bli riktigt roligt.
 

Likes

Comments

 
Bilder från de senaste månaderna, tror det startar i mitten av december lol..

okej, så jag gissar att ni alla gett upp hoppet om mig nu. Det har i alla fall jag själv gjort. Jag är så otroligt besviken. Jag ville verkligen dokumentera det här året och göra allt för att minnas varenda liten detalj. Men nej jag har ej förmågan att ta tag i saker. Far trösta mig med att jag har flertal selfies och andra bilder på mobilen plus att jag uppdaterat min journi hyfsat mycket.
Jag har liksom inte ens använt mig av min kamera som jag tog med hit. Använde den i New York men efter det har den i princip inte rörts. 
 
Ärligt talat sa får jag lite ångest nu bara av att skriva om det hela. Jag är sa rädd att jag ska glömma den har resan trots att jag vet att det är omöjligt, jag är rädd att jag ska glömma personer jag träffat, platser jag sett och känslor jag känt. 
Kanske ska jag försöka göra mig sjalv rättvisa och ta tag i bloggandet nu sista halvan av året. Jag vill verkligen göra det och tror att jag kan, men jag måste nog sätta upp något slags mål.
Så minst en gång i veckan ska jag skriva här vad som hänt/händer, berätta för er hur jag känner och vilka tankar som snurrar runt i huvudet. Jag tror att detta är nagot som jag kommer ta nytta av, jag har haft så himla mycket tankar senaste tiden som jag inte vetat vad jag ska göra av, sa nu startar jag upp detta för att hjälpa mig själv. 
 
Om det inte funkar denna gång så ger jag upp. 
 
tack och bock!
 
PS. fyller 18 imorgon, hur sjukt?!?!?! DS.

Likes

Comments


Better Blogging Nouw