I lördags bar det av till Nacka Brukshundklubb där vi skulle tävla ett agilitylopp och ett hopplopp (precis som agility fast det inte finns några balanshinder). Vi diskade oss i båda men jag tar med mig en hel del bra grejer från tävlingen.

• Han var så gott som lugn hela dagen (!).
• Han sprang inte fram och hälsade på hinderfixarna som sitter på planen.
• Vi fick inga fel på slalomet i hopploppet (!).
• Han fixade kommandot tassa även på tävling.
• Vi fixade handlingen.
• Jag behöver inte hjälpa honom genom hinderna utan han kan ta dem på distans.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Bilder från dagens bravader.

Nu är jag åter hemma igen och känner mig helt slut i både kropp som knopp. Charlie har visat otroliga framsteg i koppelträningen som jag hoppas kommer kvarstå. Visserligen har han dragit så jag har träningsvärk i armen, men inte alls på samma sätt. Han var väldigt ängslig och gnydde mycket när vi kom längre bak men det var inte det där panikartade-framåttänket som tidigare fanns där när vi gick sist. Han hade bättre koll på mig när jag stannade och när vi stod still så var inte det med ett sträckt koppel.

(Jag hade med mig en leksak under hela promenaden som vi lekte med några gånger.)

Likes

Comments

Då sitter jag i en soffa belägen i en stor och fin stuga vid Fulufjället. Vilken dag det har varit! Ungefär sex och en halv timmes bilresa med två stopp så var vi framme. Väl framme fastar bilen i backen upp till stugan så pappa och jag fick dra ut och putta på. Bilen kom inte upp utan den fick rulla ner istället. Styrketräning och nu flera gånger om backträning.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är hundträning mycket upp och ner. Charlie är väldigt duktig på att dra i kopplet i nya, spännande miljöer och ha fokus framåt istället på vad jag är och vill. Jag tog med mig hans boll under den här resan och kunde kampa med honom trots jättemycket störning runtomkring. Något som tidigare inte hänt då fokus istället varit på störningen. Framsteg!

Likes

Comments

Haft en underbar påsklunch hemma hos min mormor och morfar. Det blev att vi (familjen och jag) stannade där ett tag men nu är jag hemma igen. Har tränat Charlie och ska nu till att packa då vi (familjen, jag och hundarna) imorgon drar till Fulufjället.

Hundträning i all sin ära och härlighet men det är en jäkla bergochdalbana alltså. Ena dagen känns det som att man kan vinna SM (svenska mästerskapen) tillsammans och andra dagens känns det knappt tävlingsredo. Idag kändes det inte alls som att vi är redo att tävla om en vecka. Jag fick även PM:t idag där man hittar mer specifik information om tävlingen, bland annat tider. Tävlingsordningen kändes jättekonstig. Först medium klassen i hopp och efter det small klassen. Prisutdelning på det och därefter x-small klassen i hopp. Prisutdelning. Och sen massa andra klasser på det. För mig känns inte en sådan ordning logisk. Jag är då väldigt tacksam att de skickar ut i förväg så att man inte än en gång står som ett fån på tävlingen just för att man inte fattar startordningen.

Glad påsk på er iallafall!

Likes

Comments

Skrev igår att slalomet ännu inte är ett färdigt hinder för Charlie. Jag trodde inte heller att det skulle hinna bli det innan tävlingen om nio dagar, men nu har hoppet tänts igen. Dagens träningspass var så jäkla bra! Fokuset hölls genom hela passet så att jag till och med kunde avancera uppåt med att börja flytta pinnarna.

Så här började vi, fast då med en port. Sen lag jag på en till när han kunde och så fortsatte det så. Nu har jag då totalt sex portar (fanns bara plats för fyra på bilden) som står rakt framför varandra. De mindre cirklarna som är ljusblå demonstrera var de blå pinnarna slutligen ska sitta. Strecket som går genom dessa prickar och dem röda visar linjen där det slutliga slalomet kommer sitta.
Så här ser det alltså ut nu efter dagens underbara pass. De blå pinnarna står mellan röda och deras slutliga placering (ljusblå cirklarna). De blå pinnarna flyttas sedan närmare och närmare deras slutliga plats i en halvmånes rörelse.
Så här ser då det slutligen slalomet ut och rörelsen ska då vara att Charlie tar rätt port (höger sida om första pinnen) och helt självständigt med ett driv framåt. På bilden är det då bara ett åtta-pinnars-slalom medan jag tränar på tolv-pinnars som är på tävling.

Likes

Comments

Det är påsklov och jag har skaffat mig en förkylning, halsont samt snart en visdomstand. Min kropp satsar fullt ut och tar allting på veckan jag är ledig. I och för sig är väl det bra då jag förmodligen inte skulle orkat skolan just nu men jag hade andra planer denna vecka. Jag hade tänkt att verkligen hårdtränar Charlie då vi är anmälda till en agilitytävling på lördag nästa vecka. Jag känner mig totalt fumlande i mörkret just nu men det ska väl lösa sig. Det jag känner är mest stressbetingat är slalomet då han inte kan det. Jag beslutade mig för att göra en totalt omstart på hindret för kanske två veckor sen. Jag tror vi nu har kommit halvvägs men det är inte ett fullständigt "hinder" än. Aja, vi tar det på tävlingen och får se hur det går.

Likes

Comments

Jag skriver mycket om en vid namn Charlie, så jag tänkte presentera honom lite närmare.

Namn: Tingate's Whistling Weasel "Charlie"

Född: 2015-05-17

Ras: Australian Shepherd

Färg: Svart trefärgad

Gillar: Att bära på saker, gosa och hälsa på folk.

Gillar inte: Att bli tillsagd, värme och kolla på när andra hundar kör agility.

Tränar: Mestadels agility men är öppen för allt.

Tävlar i: Agility klass I

Charlie är en oerhört glad kille som aldrig vill skada någon eller något. Han har ett otroligt stort hjärta och bryr sig om allt och alla. Vill oftast göra rätt men råkar ibland göra motsatsen. Han är just nu i någon slags bergochdalbana, vilket gör hundträningen en aning svårare. Varvar lätt upp sig och låser sig mycket på saker. Är för tillfället väldigt störningspåverkad vilket även det påverkar träningen. Kort och gott är Charlie en väldigt känslig kille som alltid vill vara med.

**Det här inlägget kommer uppdateras över tiden. Inlägget kommer finns i toppbaren vid namnet Charlie för er som är intresserad av uppdateringarna.**

Likes

Comments

Jag vet att man inte ska jämföra sig och det tror jag inte heller att jag gör. Jag tror jag mer kollar läget och ser var vi hamnar bland högen av tränings- och tävlingsekipage. Jag följer många som är jätteduktiga i agility och som tävlar klass III, på Instagram och Facebook och känner mest att vi aldrig kommer bli så där bra. Inte som något ledsamt påstående utan mer som ett konstaterande. Det finns ju fortfarande lika mycket jobb att göra (om inte mer) och det ska ju finnas samma glädje. Det ska inte spela någon roll vilken klass jag än tävlar i. Det ska hela tiden vara lika roligt. Problem kommer uppstå på vägen. Förmodligen en aning svårare problem om man tävlar klass III men problem som problem. När man har överkommit ett ska glädjen vara lika stor, helt oberoende på om det är lägsta eller högsta klassen.

Likes

Comments

Jag har haft mina två veckors praktik på Cubus. För er som undrar så var det helt okej. Inget framtida yrke för mig då jag kände att jag bara inte passade in i tänket. Jag följde med storebror och hundarna ut till Hammarskog. Där vandrade vi runt i några timmar. Har firat lite födelsedagar (bland annat idag) och sen hände det som inte fick hända. Den trettionde mars, den näst sista dagen på månaden, fick Alice somna in. Hon var som min allra första hund och hade en otroligt stor personlighet. Hon krävde mycket av en vilket gör att det nu finns ett oerhört stort tomrum efter henne. Jag saknar henne något enormt.

Vad händer i april? Rent fysiska ska jag vandra med storebror ännu en gång. Jag ska också vara skrivare på en lydnadstävling för första gången och såklart ha ett påsklov. Sen den näst sista lördagen på månaden ska jag och Charlie tävla igen. Denna gång kommer vi både köra agility- och hoppklass. Dagen efter det åker hinderna ut på klubben (Knivsta BK) vilket skapar större träningsmöjligheter. Sedan är det en del skolarbeten och även nationella prov i slutet av månaden och början på nästa som ska göras.

Rent känslomässigt ska jag försöka bearbeta min sorg och saknad efter Alice. För tillfället känns det som att jag befinner mig i en gråzon. Jag känner mig både trött och matt. Inget smakar riktigt eller lockar att göras. Jag ska försöka bli genuint glad igen och känna att det även är okej. Som tur är så har jag en veckas långt påsklov.

Likes

Comments

Idag kom agilityhinderna! Redan nu på kvällen testade jag och Charlie slalomet. Enligt Charlie är det, det svåraste hindret av dem alla då det är det han minst kan. Just nu tar han högst tre portar på rad innan han kollar på mig och fortsätter med nästa port. Jag vill inte ha det så men känner att vi inte kommer någonstans i träningen. Därför funderar jag starkt på att börja om från början. Jag har lärt in slalom på Charlie med hjälp av godismetoden. Lockat honom igenom slalomet med godis för att sedan jobba bort godiset. Jag tänker mig nu att jag ska gå tillbaka i träningen och börja om men denna gång med 2+2 som träningsmetod. Jag vet inte mycket av det, bara det jag sett på youtube. Om ni har några tips kring 2+2 metoden i slalomträningen får ni jättegärna skriva en kommentar. Jag känner mig totalt okunnig på det området men vill gärna lära mig då jag tror att det skulle passa mig och Charlie väldigt bra.

Likes

Comments