Idag vaknade vi vid halv sex då Oliwer vaknade och ville in och mysa lite med oss innan vi skulle gå upp.

Joakim är pigg nu så han är tillbaka på jobbet så idag är jag och Oliwer ensamma hemma. Men det är fredag idag och det jublar vi över. Dock ligger jag redan efter i plugget känner jag.
När böcker jag beställt inte kommer blir det körigt! Tyvärr.

Men idag är det som sagt fredag vilket betyder att det står en öppen dörr på glänt över till helgen. Ska bli skönt och mysigt med en ledig helg.

Idag tar vi en lugn dag och hoppas på att jag ska bli frisk igen typ nu. Denna förkylning är nog den segaste och mest ihållande jag varit med om!

Ha en underbar fredag och en fantastisk helg!
Kram M

Likes

Comments

Dagen startade absolut inte som jag trodde den skulle starta igår.

Oliwer somnade vid sju och jag och Joakim la oss strax efter nio. Däremot somnade vi runt tio-tiden kanske.

Vid halv sex kom Oliwer in till oss och drack välling medan vi mornade oss. Då kröp Joakim fram under täcket och berättade att han hade feber 38,5.

Så idag är vi hemma hela familjen. Inte för att vara lediga ihop utan för att både jag och Joakim är sjuka och Oliwer såklart ska vara hemma om vi är hemma.

Däremot hoppas vi allt går över snabbt nu och att Olli slipper denna influensa vi drabbats av. Däremot är det väll ett mysterium om han skulle klara sig så närgången han är.

Kram M

Likes

Comments

God morgon finisar!

Igår kväll innan jag somnade låg jag och funderade. Jag är verkligen en sådan människa som kan ligga i timmar och tänka. Tänka på hur sköldpaddor parar sig, om jorden är den enda planeten med liv på eller hur dags jag borde gå upp med Oliwer i morgon...

Riktigt de tankarna hade jag inte igår kväll. Igår gick tankarna kring mig, min graviditet och min relation med min sambo.

Det är just nu en period då jag absolut hatar bråk om småsaker som till exempel hur jag eller han besvarade den andra, om han eller jag hängde nycklarna på rätt krok eller om det är min eller hans tur att söva Oliwer.

Bråken om de småsakerna får mig att gå i taket. Jag känner bara jag orkar inte så fort de börjar bli en diskussion om saker likt de över.

Jag säger direkt till att jag inte orkar en sådan diskussion och i ren tjurighet lägger jag ner diskussionen. På ett sätt bra men på ett annat, helt olikt mig. Inte för att jag någonsin tyckt om att tjabba, bråka eller ens föra en diskussion om småsaker. Men jag brukar inte bli irriterad på de sakerna.

Samtidigt blir jag inte irriterad utan mer trött på diskussionen.

Och så kommer tankarna, är det jag med mina gravidhormoner, jag personligen eller Joakim och hans trötthet som spelar in i dessa absoluta onödiga tjabben.
Vi är båda trötta efter en dag med jobb, skola och oftast ett trött barn på eftermiddagen. Men oavsett är tjabben onödiga och jag minns så väl från förra graviditeten.

Jag orkade inte ta strider, orkade inte bråka eller tjabba då heller. Precis som nu.
Ändå uppkommer de där småsakerna som irriterar värre än någonsin...haha jaa....

Det är väll helt enkelt livet just nu!?

Vad hade ni i er graviditet som rörde runt? Blev du påverkad av gravidhormoner eller fick du mer krämpor eller något helt annat?

Kram M

Likes

Comments

Mitt beteende just nu är under all kritik. Jag ska absolut inte hålla på så som jag håller på, det gör bara mig själv illa!

Hej på er.

Skolan idag gick okej. Jag var helt slut innan jag åkte till skolan men ändå gjorde jag det. Och nu är jag glad för det. Föreläsningen gav mycket.

Däremot är jag totalt orkeslös och slutkörd nu.

När jag kom hem från skolan var Oliwer hos sin mormor och morfar som hämtat honom på förskolan INNAN lunchen till och med. Sikken lyx!

Oliwer var speedad och jag slutkörd vilket inte var världens bästa kombo.

Farfar fyller år idag med, 85 år, så vi var även en runda hos honom och grattade. Oliwer började mer och mer spela över och det kändes som att rastlöshet samt trötthet började ta över hans kropp så vi bestämde oss för att gå hem.

Nu när vi väl är hemma känner jag hur jäkla dum jag är mot min egna kropp. För det första är jag helt slut då förkylningen invaderat min kropp. För det andra är jag gravid i vecka sexton, snart sjutton och min ork och kapacitet är långt under det normala.
Ändå kör jag på som vanligt. Jag packar vagnen full av saker, tar Oliwer på ena armen som även han är klädd i alla tunga vinterkläder han äger och sedan går jag på som ett ånglok i slask där vagnen slirar och Oliwer vägrar sammarbeta och slänger sig fram och tillbaka i famnen.

Jag orkar egentligen verken hans trötthet eller mina beslut jag tar. Kroppen säger emot och jag vet att den enda som blir lidande är jag.

Härom dagen tog jag ut mig, hade stressat under dagen och kände sedan av det på kvällen. Sammandragning från hell så jag vek mig själv på mitten och satt på knä i köket.

Att det ska vara så svårt att förstå. Att jag inte lär mig. Men jag får nog börja sakta ner lite. Även om jag inte är stor är det en omställning i kroppen och det tar på mig mer än jag kunde ana...

Hatar att inse att man inte är samma som innan, även om jag inte än gått halvvägs, men snart så!

Var bara tvungen att lätta lite på känslorna idag..

Kram

Likes

Comments

Hej på er.

Här hemma blev det en lugn morgon och vi fick äntligen höra av min lillebror som nu kommit fram till Nya Zeeland efter en himla massa krabb med försenade flyg, missade flyg, långa väntetider och en taxi som kostar skjortan. Men nu är han där han ska vara och det var en lättnad att få höra livstecken från honom. Det skiljer 12 timmar på Nya Zeeland och Sverige så det finns en liten chans direkt på morgonen för vår del att kunna få en liten pratstund med Simon vilket ändå är skönt!

Idag känner jag mig däremot påkörd, överkörd och påbackad igen...av en asfaltsvält.
Nej riktigt så illa är det inte kanske men jag känner mig verkligen långt ifrån pigg.
Jag är så otroligt förkyld, känner av lite illamående igen på grund av graviditeten hoppas jag och hela kroppen skriker efter sängen.

Hade det inte varit för att vi har grupparbete idag hade jag varit hemma med Oliwer idag. För min ork är verkligen långt borta!

Men jag hoppas dagen går fort och att vårt arbete går bra så vi kan bli klara idag!
Nu ska vi borsta tänderna innan vi beger oss till förskola och skola. Ha en fin onsdag!
Kram

Likes

Comments

Nu är jag på väg hem för att hämta min lilla prins innan vi styr kosan mot tåget och hämtning av Ollis mormor och morfar.

Idag spänner magen en del. Jag känner av den lixom. Som en ballong, som jag förklarat tidigare, som bara blåses upp mer och mer. Men huden är för trång..så känns det typ.

Jag älskar att vara gravid för att jag kommer få ett barn av det och jag är så enormt tacksam och lycklig över detta lilla liv som växer i min mage!
Men en graviditet är inte smärtfri och det händer saker med kroppen konstant.

Just nu tillexempel är jag tydligen inne i en period av liten blåsa. Jag är i alla fall konstant kissinödig och går jag inte på toa en gång i timmen eller i alla fall HÖGST varannan timme så vågar jag inte nysa. För då kissar jag ner mig.
Jag är kissinödig konstant. Som om jag hade urinvägsinfektion men utan det onda i sjukan. Jag är bara konstant kissinödig..

Sen växer boobiesarna. Brösten ömmar massor och är extremt känsliga. För någon kväll sedan låg jag mot Joakims arm, hud mot hud blir svettigt och så blev det även då mitt bröst låg mot hans arm. Jag skulle vända mig bort från honom och det gjorde mega ont. Alltså det lilla. Att lossa mitt bröst från Joakims arm där det uppstått kemi i form av svett mellan vår hud.
Springer jag får jag hålla brösten HÅRT för att det inte ska göra ont för det guppar och ömmar då massor.
Jag får lossa bh-n sakta från kroppen på kvällen så brösten inte landar med en duns på golvet, skönt åt sodo, men så de inte trillar ut behållarna snabbt för då gör det ont..

Man glömmer snabbt dessa känslor och krämpor som hör till graviditeten. Man minns ofta endast det bra så som rörelser, sparkar och såklart förlossningen.
Vilket jag ser fram emot.
Men det har sina baksidor med. Även om jag skulle gå igenom allt tusen gånger om för den belöning man får för mödan de nio månader man är gravid!

Kram M

Likes

Comments

Godmorgon tisdag och inte vilken tisdag som helst utan tisdagen med stort T. Dagen med stort D är kommen för idag får jag äntligen hem mina föräldrar.

I eftermiddag åker jag och Oliwer och hämtar mamma och pappa som kommer med tåget.
Ni anar inte som vi längtat efter dessa två. Det enda negativa (för oss) är att min bror inte är med hem.
Däremot vet jag att han har det bra och att han kommer ha det helt fantastiskt på Nya Zeeland med Mattias!

Men idag får jag äntligen hem mamma och pappa och Oliwer får hem favoriterna mormor och morfar. Som vi saknat dessa människor!

Nu blir det skola ett par timmar innan jag hämtar godingen.

Kram M

Likes

Comments

Jag förväntar mig inte mycket av mina mor- och farföräldrar.

Som liten spenderade jag extremt mycket tid hos min farmor, precis som Oliwer spenderar tid tillsammans med sin mormor och morfar...fast tror han umgås mer med dem än jag umgicks med farmor.
Hon har alltid bott nära oss och var oftast barnvakt då det behövdes.

Min mormor och morfar har bott 2-3 mil här ifrån så har varit en hel del umgänge med de med. Men inte alls på samma sätt som med farmor.

Farmor uppfostrade medan mormor och morfar skämde bort. Vilket jag älskade. Det var alltid en tur till affären när vi var hos mormor och morfar och jag minns att vi (eller jag) alltid hade en gul bunke hos mormor och morfar i köket. Den bunken använde jag till att blanda alla ingredienser jag än ville.

Mormor satte upp bunken på diskbänken, jag stod på en stol och sedan lekte jag kock. Allt i skafferiet skulle ner i bunken och så stod jag där och lekte. Jag älskade det!

Farfar har alltid bott långt borta, Oskarshamn, så han såg vi nästan bara vid högtider eller när någon fyllt år eller liknande. Och han kom alltid hem till oss med var sin stor godispåse.
När vi besökte honom var det alltid en promenad till godisaffär som hade världens största geleråtta i butiken. I grön färg. Den var man otroligt imponerad av, varje gång! Haha

Idag bor alla kvar på samma ställe utan farfar som nu också lever nära oss. Farmor springer jag på ibland då hon fortfarande är pigg. Mormor och morfar ser jag inte speciellt ofta och farfar är inte så pigg att jag förväntar att se honom ute på byn.

Jag förväntar mig inte massa av mina far- och morföräldrar. Det är nog mer jag som borde ställa upp och ringa dom. Men det är sjukt va tiden springer iväg och livet kommer emellan!

Idag fick jag ett sms av mormor som gjorde mig varm i hjärtat. Hon erbjöd enkel lunch men som underlättar sååååå mycket för mig.
Så när Oliwer har vaknat beger vi oss till min mormor och morfar för lite köttbullar!

Kram M

Likes

Comments

Godmorgon måndag.

Igår blev jag super trött på att endast ligga hemma så jag bestämde att vi skulle ta och åka till staden vilket vi gjorde. Vi köpte även med oss lite fika och besökte Oliwers farmor och farfar vilket vi alla tre uppskattade massor.

Idag är jag och Oliwer lediga. I morgon börjar jag skolan igen och då börjar ny kurs. Så dig myser, busar och umgås jag med min allra största kärlek.

Vi började dagen med god frukost med avokadomacka och en tallrik fil med puffar och kiwi. Nam nam!

Kram

Likes

Comments

Första selfien på riktigt länge. Visst har jag fotat mig själv men då har magen varit i fokus. Idag flyttade jag fokuset till fejset och drog på ett tillgjort ansiktsuttryck.

Jag blev så trött på att bara ligga inne idag så hittade på att vi blev tvungna att köpa nya kallingar till Oliwer med bilar på så vi drog in till staden när Joakim och Oliwer fått sova lite middagsvila.

Nu väntar vi på att pappan i huset ska hitta rätt lampor till bilen inne på Biltema innan vi drar vidare till svärföräldrarna med lite fika.

Ha en fin fin söndag!
Kram

Likes

Comments