Header

Han går mig verkligen på nerverna just nu. Den här lilla killen som hela tiden springer runt och ropar AAAAATSCHOOOOO och låtsas att han nyser.
Han skriker högt och pratar inte ofta i normal samtalston. Han är mer vild än tam och lyssnar absolut inte på när mamma och pappa säger vad som är okej eller inte.

Det absolut bästa han vet är att leka med sina två föräldrar på hans rum och bygga med duplo. Såklart ska Mio vara med, annars säger storebror ifrån ordentligt.
Han älskar att vara ute, köra sin lilla bil, cykla på springcykeln och gå till morfar och Simons jobb. Han gillar att plocka mängder av kastanjer och visar varje gång hur Gabbe gör när han låtsas äta upp kastanjerna.

Min stora lilla kille älskar att se film. Hans stora favoriter just nu är Minionerna, Flygplan och Bilar. Där emellan kommer även Pippi, Emil och Lotta på Bråkmakargatan.

Han vill gärna vara med när maten ska lagas. Han vill fixa och dona själv och mer än gärna leka med vatten.

Det är en underbar tid just nu på såååå många vis. Han är så intresserad, nyfiken och fylld av lust att lära sig mer om livet.

Men sen finns baksidan. När det blir motgång eller när tiden till enbart honom inte finns. Då blir det jobbigt för alla.

Han skriker, kastar sina fina byggen han gjort av Duplo. Han slåss, bits och gör allt det där som han vet att man inte får.
Men jag vet också att det inte visar vem Oliwer är. Det är en period just nu där han testar gränser, kollar vad som är okej och inte och lär sig många av livets vett och etiketter.
Det är en period av gråa hårstrån och rök ur öronen på mamman och pappan i familjen.

Men jag vet också att ger jag inga tydliga gränser, sätter jag inte stopp eller slutar jag att säga ifrån och ger med mig kommer han inte lära sig ett skit.

Säger jag ifrån 15 gånger men ger med mig den sextonde kommer det vara det han lär sig. Att jag ger med mig, att han får bara han tjatat eller att det dåliga beteendet är okej.

Så det är bara att hålla i. Hålla hårt i hornen på tjuren och hålla ut denna perioden med. När det är klart hoppar vi på nästa tåg och ser vad de har för prövningar. För det är precis så livet med barn är.
Och vi vuxna ska finnas där för att vägleda och lära våra barn det vi kan och det vi vill att våra barn ska medföra till världen.

Det är tufft, ingen har någonsin sagt något annat. Men det kommer föralltid vara värt varenda hes röst, varenda rynka och varenda skrik i kudde.

Och jag kan även tillägga en viktig sak i detta redan långa inlägg.
Det är inte bara vi vuxna som lär våra barn. Våra barn lär oss så otroligt mycket. Bara vi tar oss tid att lyssna, samspela och umgås med våra barn!

Kram M

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Jag var 20 år. Fick jobb på en restaurang och tänkte att äntligen får jag börja jobba och starta ett liv med min sambo.

Under två veckor ändrades hela mitt synsätt på både restaurangen och chefen.
Det började med att han var väldigt trevlig och omhändertagande på ett bra sätt till en början.
Efter bara ett par dagar började han berätta historier han drömde om.

Att när han dog skulle jag komma till hans grav, i kort kjol -utan trosor.

Allt för att han då skulle kunna se det han ville. Liggandes under mig..
Han kallade mig lilla gumman, sötnos och hjärtat. Och än idag när jag hör äldre män kalla tjejer och kvinnor för lilla gumman eller sötnos får jag en klump i magen och blir irriterad och arg.


Jag jobbade alltid ensam med honom, även när han inte ens behövde finnas på restaurangen...

Det var jag och en tjej till. Hon var yngre än mig men med betydligt mer skinn på näsan.
Efter två veckor tog hon mig åt sidan. Hon berättade historier jag trodde hon nästan hittat på.

Vi fick absolut inte ha våra telefoner på oss under arbetstid men vi gömde den på oss ändå. I skorna, i bh-n eller i byxlinningen så tröjan täckte den.

Hon berättade om alla presenter chefen köpt till henne. Att han ville byta ut henne mot hans egen fru. Han berättade att han ville se henne i klänning tillsammans med honom i frack.
Han hotade hennes pojkvän och ville att de skulle lämna varandra.

Till slut när hon konfronterade honom hade han smällt upp henne mot en kaklad vägg så hon slog i huvudet med ett brak.

På kvällen sa vi upp oss. Båda två med omedelbar verkan, på sms. Och jag fick inte ens ett svar eller en enda lön.

På nätet cirkulerar just nu massor av inlägg, berättelser och texter med hashtaggen #metoo
Detta är en av alla gånger jag fått utstå sexuella trakasserier på olika plan. Och sexuella trakasserier handlar inte alltid om övergrepp fysiskt av okända män.

Det handlar inte bara om saker man blir kallad eller tvingas göra. Det handlar även om våldtäkt, fysisk och psykisk misshandel samt ofredanden.
Det handlar om situationer där män sätter kvinnan i en position hon inte vill vara i.
Det kan vara en dick-pic som utan förvarning finns i din inkorg. Det kan vara en klapp på rumpan av chefen eller en kommentar som ”bra jobbat lilla gumman” av en nära kollega.
Det kan även vara ett nyp i rumpan av din sambo när du inte vill eller känslan av att du inte är ensam om att äga din kropp.

Din kropp är DIN kropp.
Ingen annan ska någonsin tänka eller tro något annat.
Det är aldrig okej för NÅGON, verken nära vän, kollega, chef, släkting eller vald partner att ta på dig när du inte vill eller på ett sätt du inte känner är okej.

Och du ska veta, du har aldrig gjort dig förtjänt av att bli behandlad på något annat sätt än bra.
M.

Likes

Comments

Jag har fått svårt att komma till ro om kvällen. Jag är trött och sliten efter dagen men när jag väl ligger och ska sova kommer istället massa tankar.

Det bara bubblar runt i huvudet av massa idéer, tankar, funderingar och känslor om allt och inget.
Sömnen, kom tillbaka. Jag behöver dig, inte alla miljoner tankar!

Igår efter Oliwers förskola hade jag packat picknick för att överraska med lekparkshäng och mellis ute som han älskar. Men då det nästan blåste storm i de småländska skogarna valde vi att ta mellanmålet hemma istället.

Idag är det fotografering på förskolan och Oliwer var så snygg med outfit från Lager157 och vax i håret.

Kram M

Likes

Comments

God kväll mina damer och herrar.

Idag fick jag lite egentid i form av träning och en dusch. Det är lyxigt.
När Joakim kom från jobbet var jag ombytt och Mio var mätt i magen.
Jag tog cykeln till mina föräldrar och joinade pappa i deras hemmagym.
I deras gym finns en rodd-maskin, en crosstrainer, en cykel, en ”styrkebänk” (eller vad man kallar den), ett löparband (som jag fick i födelsedagspresent när jag var typ 18 eller ngt). Det finns tyngder av olika slag, balansbräda, hantlar, boxningssäck med mera.
Allt man kan behöva finns lixom. Gratis och bra!

Jag var heeeeelt slut efter dagens pass och svetten rann. Cyklade hem, pt mat, tog en dusch, mös med grabbarna och nu slår jag ner rumpan i soffan OM Mio godkänner att sitta ner vilket INTE händer ofta!

Kram M

Likes

Comments

Det kan låta helt sjukt för vissa. Och för de som inte har barn kan det verkligen låta vrickat.

Även jag tänkte så innan jag själv fick barn.
Men jag har lärt mig att det inte har med barnet/barnen att göra.

Det jag skulle komma till är den ooooootroligt sköna känslan kvällstid när barnen somnat. När man får dö i soffan, i tysthet och ensamhet.
När inget barn skriker, kastar lego, hänger på ryggen eller är ledset. När det BARA får vara jag en stund.

Det är verkligen underbart. Och varje gång det sker. Vandrar viljan mellan att lägga sig tidigt och ta igen sömn eller få egentid i ensamheten.

Igår valde jag alternativ 2.
ALLA tre pojkarna sov redan 21:45 så jag satt uppe en stund till, bara för att njuta av lugnet lite till...

Idag ska jag dra ut båda pojkarna och hoppas få till lite fina höst bilder på dem tillsammans...önska mig lycka till.

Kram M

Likes

Comments

Måndagen började bra men blev lite smått kaosartad då Oliwer inte mår bra av att hållas inomhus. Vid nio började det gå utför och han började bete sig dåligt.
Han är verkligen en kille som behöver utrymme och få röra på sig, ta ut sig och arbeta med kroppen och grovmotoriken.
Han ÄLSKAR att vara utomhus, i skogen eller på lekplatser så vid kvart i elva gick vi ut. Efter alla måsten inomhus.

Nu har grabbarna sovit sin middagsvila och jag ska väcka dem. I alla fall Oliwer.
Göra oss redo för en tur till staden, storhandla och hämta hem pappan i familjen.

Kram M

Likes

Comments

Gooood morgon!
Wow vilken natt. Jag har fått sova. Varit uppe två gånger inatt med Mio. Vi somnade runt 22.30. Eller ”vi” var väll lite väl snällt.

Jag började vagga Mio som vägrade somna i sin säng vid 22. Joakim la sig till rätta och det tog inte lång tid innan han sov. Irritationen som infinner sig i den stunden kan jag inte förklara.
VARFÖR blir man så irriterad när partnern somnar när man själv får stå och vagga barnet?
Blir alltid det...haha

Mio somnade efter en kvart i famnen men vaknade sedan igen när jag la ner honom. Vid ca 22.30 somnade han tillslut i sängen och jag la mig tillrätta för att somna. Joakim hade lagt sig på sin arm och sedan vikt upp överarmen över huvudet. När jag la mig ner for hans arm ner och smällde till mig i huvudet.

MEEEEN, vi somnade om snabbt och sedan har jag bara varit uppe en gång i natt och sedan en gång runt halv sju. Vid sju vaknade Oliwer så då var det dags att gå upp.

Nu är frukosten i magen på oss alla tre och vi myser i soffan framför barnkanalen.
Sen blir det ut i naturen för att leka och i eftermiddag åker vi till stan för att hämta hem pappa och storhandla.

Kram M

Likes

Comments

Godmorgon SÖNDAG ?!
Vad hände där? När blev det söndag så snabbt?

Jaja, igår kväll kom äntligen J hem. Jag är så tacksam över hjälpen här hemma nu. Att slippa dra skutan helt själv.

I morse fick han även sovmorgon, han som varit borta i nästan en vecka. Hehe
Jag tog med barnen upp och kollade på Emil i Lönneberga och bara mös.

Har fått ont i bröstet i natt. Alltså super-duper-mega-ont. Det sticker till av smärta då och då och rör man det gör det förbannat ont. Tänkte först på mjölkstockning men bröstet är lixom verken hårt eller rött...hoppas det lägger sig snart i alla fall. Funderar på om Mio kanske tagit fel grepp inatt när vi ammat...

Idag ska jag ta med grabbarna ut i skogen tänker jag. Vi alla fyra trivs som bäst i skog och natur. Igår hann vi inte gå till skogen samt så regnade det.
Jag har inte mycket emot regn, klä dig efter väder lixom. MEN det är otroligt svårt att klä på Mio regnkläder eller liknande.

Trevlig söndag på er!
Kram M

Likes

Comments

Godmorgon.

Eller god och god. Nättern nu när sambon är iväg är allt annat än goda. Den sömn man får är man tacksam för.
Oliwer pratar ingenting om sin pappa om dagarna men det märks tydligt hur saknad han är ändå. Oliwer som alltid sover bra på natten. Som sover hela nätter (20-07).
Vaknar nu en gång i timmen och är ledsen. Vill inte sova, ska vara vaken, ropar efter mig och Joakim och är orolig. Han rör sig massor och man märker verkligen tydligt i sömnen att han inte trivs med att pappa är iväg!

Idag kommer mina barndomsvänner Amanda och Erica hit för fika, bebisgos, bus med Oliwer och prata ikapp förlorad tid.
#lycka

Men nu- frukost och barnkanalen.
Kram M

Likes

Comments

Förmiddagen är avklarad och maten är i magen.
Nu sover Oliwer, Mio är vaken som alltid när Oliwer väl somnat.

I eftermiddag styr jag kosan in till stan för att träffa våra saknade och fantastiska vänner Sanna, Tindra och Louise.

Bilderna under tog jag igår på mina fina pojkar.
Jag är så glad och lycklig över att vi valde att skaffa ett barn till nu. Vissa tycker 2,5 år mellan barnen är tätt. Jag tycker ändå inte det. Det känns normalt.

Jag har alltid haft 2,5 år mellan mig och min bror vilket varit toppen. Vi har inte haft samma vänner men har kunnat leka ihop alltid.
Vi har varit i ”samma” ålder samtidigt och ingen av oss har varit ”stor” när den andra var ”liten” om ni förstår vad jag menar.

Det är en stor klyfta mellan Oliwer och Mio nu. Oliwer klarar otroligt mycket själv medan Mio inte klarar av något alls utan vår hjälp.
Men ändå så ger de varandra trygghet. De skänker varandra glädje och lycka och de lär varandra nya saker hel tiden.

Indirekt får Mio vara med och lära sig så mycket nya ord nu när Oliwer utvecklar sitt ordförråd massor. Mio lär Oliwer hur man tar hand om yngre barn. Hur man behandlar varandra bra och vad som är okej och inte.

De lyser om båda två när de hör att den andra är i närheten. Oliwer är så mån om att Mio ska vara med överallt och varje dag hittar jag Oliwer sittandes och berätta för Mio vad Oliwer byggt för något med duplot på hans rum.
Han visar Mio allt han äter och vill allt oftare ha med honom in på rummet för att leka.
Han somnar även lättare och snabbare om Mio är i sovrummet när Oliwer ska sova. Om Mio så är tyst eller skriker spelar ingen roll.
Deras läten och röster lugnar varandra och det är sådan underbar känsla att känna som mamma.

Kram M

Likes

Comments

Följ Mig På Instagram@mathildaelina.se