Header

För en vecka sedan hände den näst sista stora resan som händer under mitt år här nere, nämligen Mt Kenya. Mt Kenya varade under fem dagar (från torsdag morgon till måndag kväll, med busstid inräknat).

På tisdagsnatten kom min brorsa ner då han skulle följa med upp på toppen. Han hjälpa mig att packa då jag har rätt svårt att faktiskt ta tag i packning så det alltid blir sista minuten packning och jag glömmer saker. På torsdagen var det frukost vid 5:30 för att klockan 6:15 vara vid bussarna och sitta still i fyra timmar. Efter bussresan var den matpaus för att sedan gå på asfalterad väg i ungefär 4h och 400 höjdmeter innan vi kom fram till det första basecampet.

Andra dagen var det den längsta dagen samt den dag som jag tror var allra jobbigast för många. Denna dag gick vi igenom vacker, djungel-liknade skog innan vi nådde trädgränsen och kom till landskap som påminde otroligt mycket om Norrland hemma i Sverige. Vi vandrade 8h den här dagen och ungefär 1000 höjdmeter vilken ledde till att många av oss blev höjdsjuka och hade konstant huvudvärk och spydde under natten. För de flesta gick det över eller så höll man ut, det ar olika från person till person.

Den tredje dagen på denna otroliga resa så gjorde vi i princip inget speciellt. Vi fick sovmorgon till kl 10 (dagarna innan hade vi fått frukost vid 8 ungefär) och så gick vi upp till en sjö som låg lite högre än själva basecampet. Jag har för mig att vi gjorde det för att försöka förhindra höjdsjukan (går upp så du känner av det, går ner till en lägre höjd för att "lura" kroppen att det inte var så farligt). Vid denna sjö var det flera stycken galningar som badade i 4 grader. Denna dag var väldigt laid back och efter en middag vid 20 låg i princip alla i sina sovsäckar vid 21 för att sova i några timmar.

Fjärde dagen var den värsta för de allra flesta, då det var dagen som vi besteg berget. Vi gick upp klockan 1 på natten för att vara börja gå mot berget vid klockan 2. Vi gick i mörker och för mig som inte hade en ficklampa var ljuset från månen min räddare så jag såg var jag gick och inte ramlade. Något jag vill poängtera är att det blåste otroligt mycket under dessa dagar, och inte mindre den här natten vilket resulterade i att så fort vi stannade (för att dricka vatten eller få äta) så blev det iskallt. Ett tag trodde jag nästan att jag skulle frysa ihjäl.
Detta kan vara det absolut värsta jag gjort i hela mitt liv, både fysiskt och psykiskt. Fysiskt då jag hade träningsvärk från tidigare dagar men den största anledningen var att det var svårt att andas. När man är ca 4500m.ö.h. så är det mindre syre i luften och du måste andas djupare och oftare för att få syre till din hjärna. Det var flera gånger jag behövde stanna för att inte ramla omkull eller svimma. Många grät på väg upp och när dom var uppe på toppen (då var det mest glädjetårar och att man äntligen kunde slappna av litegrann). Det var otroligt fint där uppe, 4985m.ö.h. och så såg vi solen gå upp. Mt Kenya är Kenyas högsta berg och Afrikas näst högsta om jag har rätt. Den högsta toppen är 5199 m.ö.h. men vi var 4985 m.ö.h. då det var den högsta toppen som det gick att gå upp för, annars skulle vi behövt klättra.
Denna dag gick vi även ner till det första basecampet.

Den sista dagen gick vi bara ner den sista biten innan vi satte oss i bussarna igen och skulle åka hem till kära Nairobi igen. Jag, Filippa och Hanna kom först ner efter endast 1,5h vilket var väldigt skönt.När vi kom hem bjöd vår nya kock (samt bästa) Fredrik på en jättegod middag - potatissallad med grillad kyckling och kött samt majskolvar. Det var jättegott verkligen

Nu räknar vi ner dagarna till Uganda-Rwanda resan som är i april!

Likes

Comments

Efter nu många månader utan ett enda inlägg kan man definitivt konstatera att jag är en usel bloggare. Tänker inte ens försöka komma med bortförklaringar förutom att jag inte har haft ork eller ens lagt en tanke på att jag har en blogg.

Men nu efter en ny terminsstart är planen att komma igång igen då jag vet att det är en rätt så stor efterfrågan där hemma angående vad det är som händer här nere. Därför tänkte jag nu lägga in tre youtube-klipp från Mt Longonot som mina kompisar har gjort, kommer även länka deras bloggar!

Hannas youtubeklipp, klicka HÄR för att komma till hennes blogg

Ebbas youtubeklipp, klicka HÄR för att komma till hennes blogg

Filippas youtubeklipp, klicka HÄR för att komma till hennes blogg

Likes

Comments

Hanna har gjort en grym film efter helgens härligheter som ni kan titta på! Hennes blogg hittar ni även HÄR

Likes

Comments

Som jag skrev i mitt förra inlägg har jag börjat klättra lite här nere och nu i helgen så åkte vi på en utflykt till Hell´s Gate (igen) för att klättra. Självklart kunde man göra andra saker också som att cykla och åka båt. Vi åkte i lördags morse vid 7:30 kanske och sedan var det en två timmars bilfärd till Hell´s Gate. Vi övernattade på Camp Carnellys, där det var väldigt fint och det fanns otroligt mycket flodhästar då det ligger precis vid en sjö där dom är. Dag två så cyklade vi i klättergänget och promenerade lite grann. Superkul!

Likes

Comments

Utöver allt ätande och halloweenfirandet så har det hänt lite mer, tro det eller ej. För ett tag sen så snackade vi med vår lärare/boardingvärd Spång att det skulle vara kul att klättra. Detta resulterade i att elever på skolan som ville klättra kunde göra det. Första gången var det jag, Hanna, Hugo och Claes som klättrade. Denna gång var lite som en test-omgång för att se hur det gick ihop med trafik och läxis efter. Eftersom att trafiken i Nairobi knappast är den bästa och snabbaste så tog det kanske 40 minuter att komma fram (när det egentligen kanske borde tagit 15 minuter med mindre köer) och ännu längre tid tillbaka. Vi kom hem någon gång runt 20:40 (läxis slutar 21) och fick beställa pizza på vägen för att få i oss någonting att käka. Efter detta lärde vi oss att det går inte att åka dit så pass sent så gången efter blev det en onsdag (då dom flesta slutar senast 14 den dagen) och det gick mycket bättre. Då var det vi fyra igen men Maria istället för Hanna då hon skadat handen när hon red.

På klätterstället Blue Sky och utsikten från deras våning

Utöver det så den 6e november fick en tjej här ett impulsryck av att raka av sig håret. Hon hade det mest tjocka håret på hela internatet. Så ballt att hon vågade och dessutom passar hon sjukt bra i det! Hon fick även med sig en kille här på internatet att också snagga sig. Go Ellen och Calle!

Förra veckan på onsdag så blev det ingen klättring då det var volleyboll turnering. Varje år är det tydligen en volleyboll turnering på skolan då man tävlar klassvis. Det var Sa2 (vi), Ek2, Na2, Treorna, Lärarna, Ettorna och Högstadiet som var dom olika lagen. Under flera år hade tydligen lärarna vunnit så dom allra flesta hade ett sug att vinna över dom för att titeln som obesegrade skulle försvinna. Vår klass var det minsta laget med bara 8st medan andra lag kunde vara hela klasser. Tyvärr så vann lärarna detta året också mot Ek2 som kom på andraplats. Vi kom på fjärde plats då vi ville se finalen och inte spela samtidigt som den så vi gav tredjeplatsen till treorna. Det var tappert spelat av alla lag så får vi hoppas på att ett lag nästa år spöar skiten ur lärarna :)

Dessutom är det regnperiod i Kenya just nu vilket menas med att det regnar kanske 20 gånger per dag, antingen duggar det eller så öser det ner. Ibland är det bara grått och tråkigt men efter det har regnat eller när det bara duggar och solen lyser ändå så är det otroligt fint. Dock hoppas jag att det slutar regna snart och att det blir varmare för börjar bli less på att det är runt 20 grader här nere när man är van vid runt 25-30.

Jag vet inte vad som är mest fotat här på SSN, antingen Marabou målningen i rökrutan eller varning sköldpadda skylten

Likes

Comments

Någonting som jag gör här nere mycket mer om man jämför med hemma är att gå ut och käka eller fika. I genomsnitt är det kanske 1 gång i veckan och har varit det dom senaste tre månaderna som jag varit här och tyvärr tycker inte min plånbok att det är lika trevligt som jag tycker.

Det har iallafall varit allt från att äta frozen yoghurt på Junction till att käka riktigt god glass på Cold Stone till att äta ute på restaurang. Det är både mysigt och roligt men framförallt är det kul att komma utanför murarna då det inte alltid är så att man har friheten att göra det. Sen så brukar jag gå ut varje kväll till klubb för jag tycker det är så kul att dansa så det är ju också någonting. Dock eftersom att det är två i förhållandet mellan plånboken och mig så måste jag dra ner på utekvällarna för att vår relation ska fungera. Det är lite synd men det handlar om att ge och ta!

Cold Stone glass och detta kan vara bland den godaste glassen jag har ätit

Likes

Comments

Jag har inte skrivit på jättelänge så nu tänkte jag skriva om den senaste tidens händelser i olika inlägg!

Vi firade halloween här lördagen den 29 oktober (shame on me för att jag inte skrivit om det och det är snart en månad sen) genom att gå till ett halloween event på Treehouse. Treehouse har tidigare varit en klubb men nu är det endast event som äger rum där. Det var otroligt kul att fixa sig även om vi från SSN i princip var dom enda som klädde ut sig. Det är inte så vanligt i Kenya med att fira halloween på det sättet men det var kul ändå. Dagen innan så hade några stycken åkt till The Hub för att kolla vad som fanns i halloween-väg. Det var väldigt mycket barngrejer så för dom flesta blev det ansiktsfärg och måla sig på något speciellt sätt. Jag gjorde ett kulhål i min panna och för att vara första gången jag gör det så är jag rätt nöjd (dessutom fick jag rätt mycket komplimanger på kvällen om att det såg äkta ut). Flera dagar innan hade vi suttit och tittat på olika youtube-videor med halloween-tema för att få inspiration och lista ut vad man skulle vara.

Kvällen var för många väldigt rolig mestadels, tills vi märker att det är flera stycken som har blivit av med mobiler och plånböcker. Jag hade turen att inte bli av med den vilket var otroligt skönt då min plånbok hade blivit stulen någon månad tidigare. Men tyvärr var det kanske 10 mobiler som försvann och 3 plånböcker. Vi misstänker att det var en liga som var där och snodde grejer ut väskan och det är lite läskigt när man tänker på det. Tyvärr har ingen fått sina mobiler tillbaka och dom flesta har gett upp hoppet på att få tillbaka dom efter snart en månad

Likes

Comments

Jag har inte skrivit på sjukt länge och detta är på grund av lite olika anledningar. Innan vi åkte till Diani (för lite mer än 2 veckor sen) så fick jag sjuka biverkningar av malaria-tabletterna. Jag kunde inte sova natten innan vi skulle åka, hade ont i magen och frossade exakt hela natten. Dock har jag världens bästa vänner och mamma som fanns där för mig. Hanna och Nathalie (mina grannar) tog hand om mig jättemycket och min mamma svarade i telefon när klockan var 2 hemma i Sverige för att prata med mig. Är omringad av några av dom bästa människa på jorden här nere.

Det slutade med att jag åkte till Diani iallafall, vilket jag är väldigt glad att jag gjorde. Resan dit var dock inte jätterolig men det gick och när vi väl kom till hotellet åt jag två pannkakor innan gick och la mig i hotellsängen och somnade. Jag fick dela rum med världens bästa Hanna och Hillevi.
Eftersom att det var så längesen som vi hade höstlov tänkte jag bara berätta kortfattat hur det var och det var underbart. Bara att komma utanför skolans murar under en längre tid var otroligt skönt. Dessutom var det varmt (varmare än i Nairobi, börjar kännas lite kallt här trots att det är ca 25 grader), vita stränder och blått hav.

Under dom fem dagarna som vi var där så var det två utekvällar, dock fick man bara gå på en så fanns det massor av aktiviteter som man kunde göra. Jag vindsurfade två gånger och snorklade en gång. Nere i Diani lärde man känna många andra på internatet lite bättre och det var roligt.

Jag tänkte inte skriva så mycket mer men slänger in lite bilder som jag tagit från Ebba, Hanna och Nathalies bloggar samt Johannas facebook då jag knappt hade min mobil med mig på denna resa-

Likes

Comments

Jag tänkte att jag lika gärna slänger upp ett till inlägg när jag ändå håller på.

I torsdags snackade jag med Lovisa hemma och det var så välbehövligt. Pratade med henne lite idag också men i torsdags var det verkligen spill it all out och vi snackade om allt som hänt sedan vi snackade senast. Någonting som är lite roligt är att innan jag snackade med Lovisa hade jag pratat mest med Antonia av mina kompisar och hon är i Australien som ligger 7h framåt för mig. Det finns mer tid för mig och Antonia att snacka än mig och någon av dom som är i Sverige. Anyways, vet inte riktigt hur länge vi snackade men det var minst 1h men mer mot 2h skulle jag gissa på. Det var så skönt att snacka med henne om allt där hemma och hur hon har det. Det är så enkelt att dom i Sverige inte nämner vad som händer dom utan bara frågar mig hur jag har det så det var kul att äntligen höra någonting om hemma. När jag bodde i Sverige (eller vad man ska säga) brukade jag och Lovisa snacka i telefon runt 2h en gång i veckan trots att vi gick i samma klass.

Igår (fredag) var iallafall många från internatet ute på klubb. Vi var på klubben Gallileo som jag iallafall aldrig varit på. I början var jag väldigt skeptisk då musiken inte var så bra MEN kvällen blev så rolig. Jag var i princip på dansgolvet sedan vi kom dit utan några pauser hit och dit. Kändes i benen mot slutet av kvällen att man hade rört sig så mycket men det var verkligen kul.

Ikväll har jag iallafall packat inför Diani. Jag åker med det senare flyget och åker från skolan 10.30 imorgon. Jag är inte jättetaggad men det ska bli kul hoppas jag. Segt att alla hade missuppfattat angående all-incusive så vi får "bara" buffé tre gånger om dagen, men vi överlever nog!

Under Diani kommer jag inte kunna göra några ordentliga blogginlägg då jag lämnar min dator på internatet. Boardingen har föreslagit att man lämnar den hemma so that´s what´s i`m going to do. Kommer kanske slänga upp ett kort inlägg då jag har min mobil med mig och kan blogga där ifrån men inte mer än så.

Likes

Comments

Idag är det den 15 oktober vilket betyder att det var två månader sedan jag och Hillevi (och några andra) landa på Jomo Kenyatta Airport här i Nairobi. Under dessa månader har det både varit positiva och negativa känslor och tider. Självklart har dom positiva känslorna övervägt men det är viktigt att berätta att allt inte är frid och fröjd här nere.

Under senaste tiden har jag haft sjukt mycket hemlängtan. Jag har saknat min familj, min hund, min säng och mitt hus. Mina kompisar, min gamla klass och alla möjligheter man har där hemma. Här är man så instängd om man jämför med hur det är i Sverige. Det är klart att det finns säkerhetsskäl till att det är så men det är en så stor skillnad när man egentligen tänker på det. Hemma kan man vara ute efter klockan 22 utan några problem (det kan dom hända saker där men chansen här är så mycket större) och här är det hemmatid vid 18.30. Om du vill ut och käka efter dessa tider måste det vara minst 3 till från internatet med dig och ni måste åka taxi oavsett om ni ska 200m från skolan eller om ni ska 2km från skolan. Hemma kan man gå ensam efter detta.
Dessutom saknar jag min familj och mina kompisar Det är den största anledningen till min hemlängtan. Jag har aldrig varit utan mamma och pappa längre än 2 veckor och nu har jag inte ens sett dom (på riktigt) på två månader. Vi snackar knappt en gång i veckan nu och det känns bara annorlunda.

Dessutom är det ju fler inte så roliga grejer som har hänt, och då menar jag mest detta med drogerna som hände för några veckor sedan. Att tre tjejer här har blivit nerdrogade när vi varit ute och klubbat. Vi hade inte ens varit borta i två månader och tjejer har redan fått någonting dom inte vill ha i drinkarna dom beställt. Det är bara sjukt tycker jag.

Dock ska vi inte glömma det roliga som har hänt på resan hittills och det kommer säkert komma massor av andra roliga saker framöver. Till att börja med så har jag träffat så många underbara personer. Alla här på skolan är trevliga och går att prata med även om man kanske inte umgås med alla. Jag har dessutom fått en superbra klass, trivs med alla i den och alla är verkligen supergulliga. Dessutom har vi fått åka på två "gratis" utflykter med skolan. Vi åkte först till Hell´s Gate och sedan till Masai Mara som var otroligt häftigt och mysigt att få umgås med dom på internatet utanför murarna. Någonting som kommer hända är att imorgon får vi åka med internatet till Diani vilket ligger längst Kenyas kust. Det är en sån otroligt häftig grej att göra med sin skola (ish).

Så det gäller att inte lägga så mycket energi på dom negativa grejerna när det finns så mycket positivt.

Likes

Comments