Jag har växt upp med båda mina föräldrar, som varit skilda sedan jag var väldigt liten. Så länge jag kan minnas har vi levt efter varannan vecka-principen. I början av min skoltid lämnade min pappa "stadslivet" och flyttade till hus utanför stan, medan min mamma sedan länge bott i sin marklägenheter i ett riktigt familjeområde nära skola och dagis. Där emellan pendlade jag och min 1 år äldre storebror, vecka för vecka.

Det som jag oftast måste förklara mer än en gång för folk är hur syskonskaran egentligen är uppbyggd. Jag har nämligen 4 syskon till, men det är bara jag och min storebror dom delar pappa. Två av de andra är min lillasyster (2 år yngre) och min lillebror (3 år yngre). De två har en annan gemensam pappa. De två sista, mina små prinsessor, kom till världen lite senare.

Min storebror är mitt ändå helsyskon, biologiskt sätt, men vare sig jag eller någon annan har gjort någon skillnad på "hel" och "halv". När vi var små och då bara var en syskonskara på 4, så bodde vi alltid hos mamma på samma veckor. Vi var ganska tajta trots att vi sedan åkte på olika håll i en vecka. Vi sov då över hos varandra någon helg då och då istället. Detta har vi mycket att tacka våra underbara pappor för, eftersom de faktiskt blev goda vänner genom åren och såg till att vi alltid fick vara med varandra.

När jag var 10 år så träffade min mamma den tredje mannen. Han flyttade tillslut in hos oss ihop med sin dotter som var lite äldre än jag, och det dröjde inte länge fören jag fick ännu ett småsyskon. Dagen hon kom till världens var första dagen på ett så mycket bättre liv, för mig. Min ögonsten!
3 år senare kom den sjätte och den sista, min andra lilla ögonsten. Vi var plötsligt två små flickor fler!

Likes

Comments