Med hjälp av Ruthenberg har jag idag startat upp min digitala portfolio. Den är en slags dagbok där ni ska kunna följa mig genom termin sex olika upptåg. Allt från föreläsningar, VFU och workshops till äventyr utanför skolans fyra väggar. 



[1] Ruthenber, Tobias , Digital portfolio Campus Varberg i Varberg, 10/5-16

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments


Tre fält dagar.

De tre inför fältdagarna som legat innan VFu gick mest ut på att lära känna den nya barngruppen som startatupp nu efter sommaren. En del barn är bekanta sen i våran andra helt nya. Även en ny personalen at bekanta sig med. Samt att höra och läsa av vad personalen egentligen tycker om mitt val av didaktiskt material kopplat till deras tema och min vfu uppgift.

Vecka ett.

Vecka ett på Vfun, Började lugnt med att checka av veckan på måndagen. Kände av barngruppen och planerade att genom föra min aktivitet för första gången denna veckan, med två Aston promenader samt måla stenarna. Vilket gick sådär på grund av personal och inplanerade andra ting underveckan. Fick i a f gjort en Anton promenad och målat stenarna under första veckan.

Vecka två


Vecka två på VFUn såg ut ungefär som den första mycket lek och mer spontana aktiviteter, samt en studiedag med en föreläsare som de på bygget hade lyssnat på tidigare, men för mig var hon ny så även hennes medhjälpare. Dagen gav en många tankar och funderingar över ställningstaganden och dilemman av olika situationer som en pedagog kan ställas inför i sitt yrke. Fick även slutföra min runda av didaktiska material med ett tredje moment. Att hitta sina mer personligt målade stenar och allt vad den uppgiften innebar. Efter att ha slutfört alla tre momenten med min första grupp, finns det saker som jag är mycket nöjd med och saker som jag kan ändra på tills jag kör igång med en ny grupp sista veckan.


Vecka tre

Vecka tre på VFUn. Börjas med en lugn måndag med APT på kvällen. Alltid intressant och få se hur hela bygget personal arbetar för att få det ännu bättre än vad det redan är. Engagerade pedagoger diskuterade framtida teman som skulle träda i kraft hösten 2017. Samt en städning av förråd skedde under denna APT kväll. Åter igen ett osynligt med väldigt arbete som måste göras för att det ska bli en bra förskola. Tisdagen, onsdagen och torsdagen ägnade jag åt till att göra och genomföra mitt didaktiska material med ännu en grupp barn. Hade under helgen tittat tillbaka på vad jag hade gjort tidtagare och nu rensat bort lite och gjort om lite i mitt tänk för att se om detta funkade bättre. Skönt att man får tillfälle till att öva på sin ledarroll som pedagog och även får möjlighet att göra det utanför förskolans område. För visst kommer jag några gånger under min yrkeskarriär gå iväg med en barngrupp och då är det skönt at fått öva på det. Inte bara en gång utan flera gånger under en och samma VFU-period. Veckorna avslutades med ett VFU-samtal med min handledare som innehöll mycket bra kritik och ett löfte om att hon skulle hade det färdigskrivet under nästa veckas fältdagar.


Fält dag fyra och fem

De två sista fältdagarna gick ut på att avsluta mitt projekt i mer teoretisk form som sammanställning av hela Vfun och få tillbaka mina Vfu papper. Jag hade även en tanke om att överraska barngruppen med en ny Astons Bok men den gick i kras då boken inte fanns att beställa på förlaget då den var slut även där. Detta trots god framförhållning och löfte om att boken skulle komma inom ett visst antal dagar. Visst kom det en bok men det var fel bok som jag fick, och när den väl kom var det försent att beställa en ny gång, den inte fanns på förlaget ens.


Didaktiska material.

Var kopplat till avdelningens tema ”Astons Stenar”. Materialet bestod av stenar som jag tillsammans med barnen hade plockat från naturen för att sedan måla och göra mer personliga. Mitt didaktiska utförande bestod av tre moment.


Moment 1 Första Aston promenaden.

Jag tog med mig en barngrupp på 4-8 barn samt en pedagog och gick bort till Sannarps skogen, läste Astons stenar boken och de åt frukt sedan avslutade jag samlingen med ett ”Aston Uppdrag” ett uppdrag som innebar att Aston ville ha fler stenar som han ville att barnen skulle hjälpa honom att samla. Stenarna fick inte varar större eller tyngre att de kunde bära dem i sina händer hela vägen tillbaka till förskolan, och vad som kulle hända med stenarna där stod också i brevet.


Moment 2 måla stenar.

Nu skulle barnen få måla de två stenar det tagit med sig från skogen. Stenarna målade med oljefärg. Barnen fick enbart ett visst antal färger i en viss mängd och dessa fick de hushålla med. Ville de ha en annan färg fick de blanda samt tog deras färg slut fick de fråga kompisen om mer.


Moment 3 Aston promenad 2

Aston gör ett ex antal promenader i boken och det ville jag även göra med barnen.

Därav tog jag med dem ut på ännu en sten jakt. Men denna gången skulle de få samarbeta och leta upp sina stenar på nytt.

.

Reflektion av didaktiska

Tre moment som jag hann att göra med nästan alla barnen. Och inför varje moment jag gjorde med barnen var jag nog med att ge kort och tydlig info om vart som skulle hända just nu. Ett sätt som jag redan efter första genomförande moment såg var vinnande och efter alla tre moment och alla omgångar fortfarande kan se som ett vinnande recept för denna goda framgång och utgång av aktiviteten. Jag har som blivande pedagog växt en del som ledare av en barn grupp och istället för att känna att det är lite jobbigt att leda en grupp utan för deras vanliga forum nu känna att jag behärskar det bättre tack vare denna fina utgång och respons jag mött av både pedagoger och barn. Barnen både leker och frågar om Aston promenaderna nu efter att ha fått genomföra dem med mig.

Det jag fick höra av min handledare vid vårt avslutande samtal var att de skulle fortsätta med mina Aston- promenader. Främst göra dem med de barn som av olika anledningar inte varit med och gjort dem än men även för att de såg hur mycket barnen uppskattade det och ville göra det fler gånger. genom denna aktivitet har barnen utmanats i att samarbeta med varandra, följa instruktioner samt utvecklat en större förståelse för färger och hur dessa kan blandas.


VFu uppföljning 1/12-16

Idag var vi tillbaka i skolan . Vi har haft med oss våra didaktiska material, berättat och visat upp dem för varandra i en vernissage. En dag eller snarare aktivitet som jag personligen hade kunnat vara utan. VI har enormt mycket att skriva i övrigt, hade hellre suttit med det i stället för att gå runt och lyssnat och tittat på vad andra hade med sig för saker till sina vfuer. 


Reflektion.

Dessa veckorna har bara flugit förbi mig. Kul det har det varit. Har fått gjort min egna planerade didaktiska aktiviteter samt även fler spontana. men fokuset har legat på min aktiviteter. Inte minst för att de ska göras eller at det har varit kopplade till förskolans tema utan för att min handledare varit noga med att det är jag som under dessa tre veckorna ska få möjlighet till att utvecklas som förskollärare genom att få prova på att vara den som leder hela gruppen genom min egna samt andra påhittade didaktiska aktiviteter. Som att göra baknings lera eller sångsamlingen med flera aktiviteter som präglar en dag på förskolan. I sångsamlingarna sjöng vi allt från "Dokter snugles" och "Aston låten" bland annat. Jag känner verkligen också att jag har växt. Mer redo för mitt yrke efter en vfu har jag nog aldrig känt som jag känner nu. 

Dessa veckorna har bara flugit förbi mig. Kul det har det varit. Har fått gjort min egna planerade didaktiska aktiviteter samt även fler spontana.men fokuset har legat på min aktivister. Inte minst för att de ska göras eller at det har varit kopplade till förskolan tema utan för att min handledare varit noga med att det är jag som under dessa tre veckorna ska få möjlighet till att utvecklas som förskollärare genom att få prova på att vara den so leder hela gruppen genom min egna samt andra påhittade didaktiska aktiviteter. Som att göra baknings lera eller sångsamlingen med flera aktivister som präglar en dag på förskolan. I sång samlingarna sjöng vi allt från "Dokter snugles" och "Aston låten" bland anat.Jag känner verkligen också att jag har växt. Mer redo för mitt yrke efter en vfu har jag nog aldrig känt som jag känner nu.





Likes

Comments

Endag i dramats tecken, Drama 1 och 2 workshops och föreläsningar.

7/10-16.

Dagen uppe i dramasalen började med en föreläsning om dramapedagogik. Vi fick förklarat vad det handlar om och hur vi skall använda oss av det i förskolan. Därefter blev det olika fysiska dramaövningar i form av att gå runt i rummet och utföra olika poser och dramatiska uttryck. Vi fick t.ex. se varandra i ögonen eller betrakta andra kroppsdelar. Sen fick vi inta olika poser. Läraren gav oss olika nummer, och efterhand som våra nummer ropades upp bildade vi gemensamma poser med varandra. Detta blev en mycket rolig och användbar uppgift för de äldre barnen på förskolan.

Efter utmaningen med poser bjöds vi på en sagostund. Läraren läste Mina och Kåge. En bok som handlar om att Kåge ville bryta vardagen och ge sig iväg ut i värden utan sin livskamrat. Han lämnar henne hemma i säkerhet så att hon finns där när han väl bestämmer sig för att komma hem igen.

Efter läs och diskussionsstunden kring boken blev vi indelade i grupper om tre till fyra stycken som sedan fick en uppgift. Denna handlade om att läsa en barnbok som läraren hade med sig och som vi fick att välja ut. Min grupp valde boken Historien om Någon” ( Löfgren, Åke , Möller-Nielsen, Egon 1997). . Den handlade om en katt som hittar på hyss och lämnar spår efter sig. Utifrån denna bok fick vi till nästa dramaworkshop hitta på tre övningar som vi skulle utföra med en barngrupp. Efter lunchen fortsatte vi i dramasalen med samma lärare som höll en föreläsning om ”Medierat lärande”. Hon tog upp delar från boken ”Medierat Lärande" och pedagogisk mångfald av Marie Leijon. Där förklarar hon att medierat lärande" är lärande genom olika former av drama, musik och bild. Även andra begrepp som att ”mediera”- förmedla genom ett media osv. Hon förklarade allt hon ville ha sagt på ett bra sätt och även uppgiften blev klarare. Hon höll i en föreläsning som var värd att lyssna på. Dock borde hon ha tänkt på sitt eget sätt att mediera sin föreläsning då hon kunde ha valt en annan sal. Vi satt nämligen i ett kallt rum på några stolar och hade man tur fick man sitta vid ett bord.

Dag två i dramats tecken…11/10-16


Ytterligare en dag i dramats tecken. Först workshop och sedan seminariet.

Vi välkomnades av en än så länge glad lärare. Hon gick igenom förmiddagen med oss, och samlade in våra ”Drama Paper”, som hon satt och läste samtidigt som vi förberedde våraredovisningar i våra grupper om tre till fyra personer. Vi hade gjort två till tre aktiviteter baserat på den bok vi valde i fredags. Min grupp hade som sagt valt boken om ” Historien om Någon” ( Löfgren, Åke , Möller-Nielsen, Egon 1997). En bok med spänning och press på att den som är skyldig till all röra ska visa upp sig. Katten ger sig tillkänna fast först på sista sidan där den upptäcks i ett blått skåp på vinden.

Vi hade aktiviteter som att använda spänningsbetonad musik, prata med barnen om katten och dess känslor bl.a. Vi redovisade en kort variation på mindre än fem minuter.

Efter att alla grupper hade redovisat sitt fick vi en genomgång av läraren som kommenterade det vi hade gjort bra eller mindre bra, och som vi borde tänka på. Enligt henne blev det ganska mycket att anmärka på då hon brinner för det här med drama i så hög grad att hon anser att vi också borde tycka att det är super kul. Hon har sådana krav på oss som om vi vore studenter på Dramaten. Man märkte på hennes tonläge och kroppsspråk att hon inte var alls nöjd. Bara att bita ihop och gå vidare då vi själva vet att det är förskollärare vi ska bli och inte skådespelare.

Reflektion.

Drama är kul att titta på läsa och samt utöva tycker jag. och Dessa Workshoppar samt föreläsningar gav en god blandning av allt. teori blandat med praktik. Bra att ha fått testa på och leva ut det man läser om, eller lyssnar på andra som berättar om det. Att göra en teater för barn är kul och det kräver inte mycket av en. Bara man har den rätta rekvisitan, kläder och agerar med inlevelse som det man försöker gestalta. En liten apa, en portfölj med guld liknande ting i och orangea flätor , ser ju alla att det är " PIppi" som kommer på besök. 

Med en barngrupp skulle jag kunna göra aktiviteter som till exempel "statyerna".  I stället för att ge barnen nummer kan jag sätta på musik, och när musiken stannar, ska barnen göra en pose. Sedan kan barnen få förklara i tur och ordning vad de har gjort för pose. Detta blir en träning i att följa instruktioner samt lyssna på sina kompisar och att dramatisera. Vi kan också göra en stor staty med alla barnen så att de utvecklar sin samarbetsförmåga. 



[1]Fihin , Gunilla, Drama Campus Varberg, . Campus Varberg i Varberg 7/10-11/10-16

Referen

[1]Fihin , Gunilla, Drama Campus Varberg, . Campus Varberg i Varberg 7/10-11/10-16.

Möller-Nielsen, Egon & Löfgren, Åke (1977). Historien om någon. [Ny utg.] Stockholm: Rabén & Sjögren

Likes

Comments

En dag i konstens och bibliotekets 6/10

Det började med en föreläsning av Benneroth Karlsson[1]som handlade om konst och barns agerande i konstsammanhang. Detta var intressant på många vis och mycket kan jag hålla med om t.ex. att barn gärna vill vidröra alstren och föredrar därför abstrakt konst för att de finner det intressant. Konst blir roligare om man kan se vad den betyder. Det tycker även jag som vuxen. Att kunna se det ur ett barnperspektiv är mycket roligare. Att testa vad man kan se ur ett grodperspektiv eller vad man ser om man står bredvid ett alster kan bli väldigt spännande. Hennes föreläsning var delvis baserad på det hon skrivit i boken Bendroth, Karlsson (2014, Ss. 11-166).Den innehöll även bilder från tidigare museibesök hon gjort. Bland annat på ett vi kommer att besöka den 27/10-16.

Dagen fortsatte med en utställning på Komedianten i Varberg. ”När mörkret faller blir allting bra” hette de. En utställning om döden. En mycket stark utställning om livets slut. Den väckte många tankar hos mig som vuxen. Den gav mig funderingar på om den verkligen var lämplig för barn och det med syfte på att konstnärerna inte ville att man skulle röra vid verken. Detta kan vara väldigt svårt för en fyraåring att förstå då barn i den åldern gärna använder alla sina sinnen när de undersöker saker.

Vi fick även testa på att sitta stilla och betrakta ett verk under en längre tid. Detta var mycket spännande och hann väcka många tankar hos mig. Jag valde ett svart stort tecke. Ett lapptäcke med mycket mörka toner, men med schabloner som antyder på viss kärlek. Att gå i grupp och utifrån några broschyrer med miniatyrmotiv se ut några motiv vi anser vara passade var inte lätt.


Biblioteket.

Efter besöket på museet gick vi vidare in i biblioteket som även det är en del av Kulturhuset Komedianten. Här finns en teaterlokal samt ett café. På biblioteket möttes vi av en ”bibliotekarie/pedagog/ samordnare” för förskola och bibliotek. Hon berättade för oss om vad som fanns att tillgå på just detta bibliotek. Hon redogjorde även hur de arbetade ut till förskolorna i Varbergs kommun. Hon berättade även om vilka böcker det fanns att låna för förskolor som privatpersoner, barn som vuxna och var böckerna stod i biblioteket. Vi fick även reda på olika aktiviteter som hölls för barnfamiljer och barn i olika åldrar. Hon gav även boktips till oss som var riktade till olika åldrar. Tips på hur man kunde arbeta med boken i barngrupper beroende på ålder. Tiden gick väldigt fort men hon gav mig bl.a. annat tips på en bok att använda mig av till mitt didaktiska material, en bok som pedagogerna på min avdelning redan använde till temat, ”Astons Strenar”. Till ett bibliotek med detta goda bemötande t skulle jag gärna ta en barngrupp. Dock var det mycket information om hur man skulle göra och inte göra i här. Men då alla bibliotek har sina förhållningsregler att hålla sig till när det kommer till läsning för och med yngre barns tror jag inte det skiljer sig mycket mot hur det kan se ut i Laholms kommun. Jag antar nämligen att det kommer att bli min framtida arbetsplats. Jag pratade med ”biblotikarien/pedagogen” som förklarade att pedagogerna kan vända sig till biblioteket om det uppdagas att något barn har det lite svårt med språket. Hon berättade att det finns böcker både till barnet och pedagogen som kan vara till hjälp för barns språkutveckling.

Textil museet Borås kom till oss 17/10.

VI kunde inte komma till museet men två museum pedagoger vid namn Karin och Annika kom till oss. De berättade om sin verksamhet om hur den har sett ut genom åren och hur den ser ut nu. de gav oss även en fråga " Vad vi minns av våra museibesök från barndomen?" De flesta i gruppen gav svaret att de inte minns de så väl eller att de knappt varit på museum som barn. Lika så gjorde jag. Kan inte minnas att jag var mycket på museum med varken familj eller i andra sammanhang. Passet med deras workshop bestod av två halvor. En var att de stod och berättade om sitt och den andra delen fick vi vara med och skapa konst. Det med hjälp av en stor tyg bit och det som vi fick i uppgift att gå ut och leta upp i naturen utanför. Pinnar och löv samt färg och en tyg bit blev ett super fint verk signerat en själv plus fem underbara kurskompisar.

Röhsska, Göteborgs konsthall , Världskultur museet, Göteborg och Järnvägsmuseet i Ängelholm 20/10-16

Vi har idag varit i Göteborg. Vi besökte tre Museum, en del mer eller mindre anpassade för just barn. Mats möte upp och följde oss till en korsning där vi i grupp två följde med Andersson[2] till vårt första museum medan den andra gruppen besökte ett annat museum.


Röhsska museum

Det första vi besökte var ett museum med pedagogerna. Jag hade med min son som var vaken nästan hela tiden. Vi möttes vi av en vacker byggnad och en tung dörr som ledde in till en av Göteborgs kommunala museum - Röhsska Museumet. Inne i foajén välkomnades vi av en glad tjej som visste hur man bemötte en barngrupp och visade oss exakt hur man kunde göra om man kom som med barngrupp dit. Helge fick härja på och inget störde henne och det visade på att hon var en tillmötesgående museipedagog . Vi började i en stor verkstad där hon i en timme pratade om museet och alla 50000 sakerna de hade. Hon beskrev hur de gör när de får besök av barngrupper vilka aktiviteter de har för barngrupper eller familjer. De visade bl.a. mycket bilder. När vi sedan gick runt på museet med henne gav hon oss uppgifter som man kunde genomföra med olika barngrupper. Det vi fick prova på var bland annat att prata favorit färg eller form och färger vi gillade respektive inte gillade. Vi fick därför gå in i olika färgade rum. Där fick vi leta efter ting med ens favorit färg på eller form. Enkla övningar som engagerar bra.


Göteborgs konsthall

På andra museet mötte vi upp vår andra lärare för dagen och även vår andra museipedagog. En pedagog som … ja vad ska man säga … var där för pengarna och möjligen konsten men inte för oss. Hon fick den redan mörklagda utställning6att framstå som ännu mer dyster. Utställningen kallades ” This Misery of Light” och var skapad av Linda Selander. Utställningens måtto: ” En önskan att förstå det obegripliga”. Detta var oerhört luddigt och kanske inte så givande för barn. Jag tappade helt bort mig i mörkret, den dåliga luften och museipedagogens monotona röst. Utställningen handlade om ljud och ljus under olika betingelser. En del filmer och stillbilder visades. En tanke som slog mig under vistelsen på utställningen var hur dålig tillgängligheten var. Hur skulle en barngrupp med pedagoger och barnvagnar kunna ta sig fram. En hiss som knappt rymde mig och min vagn, hur skulle den kunna rymma en syskonvagn. Museipedagogen talade om att hon haft en barngrupp på förmiddagen. Men hon beskrev det som om det varit ansträngande då de hellre hade velat leka med skuggorna från filmdukarna som rullade än att lyssna på henne och jag förstår barnen. Alla återsamlingar i små utrymmen med varm och syrefattig luft gjorde att det blev svårt att fokusera på all information. Hit skulle jag inte ta en barngrupp. I varje fall inte till denna utställningen. Jag kan låta väldigt negativ mot museipedagogen vi mötte här på Kulturhistoriska. Men hennes bemötande och minimala engagemang av vårt besök i kombination av luften och det mörker vi gick runt i, gjorde att hela besöket kändes trist.


Världskulturmuseet

Turligt nog blev det trevligare på Världskulturmuseet ”Tillsammans”. En utställning som verkligen var anpassad för barn. Här möttes vi av både Marie och Mats, men utan museipedagog. Här fick vi själva känna, klättra och se oss omkring. Jag kunde släppa loss min lille Helge där som nu hade vaknat och var supersugen på att ge sig iväg att delta i utställningen. Han försvann in bland allt och testade det ena efter det andra. Han hittade en tv som spelade, pinglor som hängande på ett räcke, puffar att gå på, instrument att spela på, avsatser att klättra på, saker att gå igenom, sticka in huvudet i och en jättesko att kliva ner i. Ja dessa trettio minuter bara flög förbi. Kul var det för både mig och sonen. Att se honom testa och att själv få vara med och testa var verkligen roligt. Hit skulle jag lätt ta en barngrupp och låta dem testa fritt.


Ytterligare några veckor senare, rättare sagt 27/11. Tågmuseet i Ängelholm.

Jag packade in mig och sonen i bilen och körde till Tågmuseet i Ängelholm. Där hade jag bestämt träff med min vän Frida som jobbar där. Det var söndag och det var fint väder och tydligen hade folk annat att göra för museet var i stort sett helt tomt.

Namnet på museet talar tydligt om vad som ställs ut där och det är tåg. Allt ifrån första tågvagnen tills dagen tåg. Här kunde man se de första ångloken till dagens eldrivna lok.

Vi fick en rundtur guidad av min vän, som bland annat visade oss en tågsimulator. Där fick vi sitta på en bänk och lyssna på en som berättade om de olika tågen som har funnit till det som finns idag och även känna på hur det kan var att åka de olika tågen. På museet fick man inte enbart se de olika tågen utan även alla de yrkesgrupper som arbetade inom järnvägen. Arbeten som idag är ersatta av teknik och dylikt. Allt från rallaren som arbetade att bygga räls, till banvakter som bodde och verkade längs rälsen. De ansvarade för att banan hölls i gott skick, så att den kunde trafikeras med betryggande säkerhet. Idag har dennes uppgift ersatts med teknik i form av signaler och automatväxlar.

På museet fanns det mycket att titta på och även prova på om man så ville. Ett stort ånglok där man kunde kliva in i förarhytten och känna på spakar och även se kolet som på den tiden var lokets bränsle. Vi fick även köra modelljärnväg med Märklintåg, vilket min son på 1,5 år klarade galant efter att Frida visat honom vart man skulle trycka och vrida. Där stod han i fler minuter och körde tågen framåt och bakåt. På museet fanns där även en telefonutställning men den var tyvärr stängd för dagen. Det fanns även ett ”lekstall” som de själva kallade det. En lekhörna där barnen kunde leka med allt från Brio till Duplutåg. Man kunde bygga egna järnvägar, köra tåg, läsa böcker om tåg osv. Ett mycket bra museum för barn och med en av de bästa museipedagoger jag stött på. Han fångade min sons intresse på ett underbart sätt. Därför är detta ett ställe jag kommer att åka till flera gånger, både privat och med barn grupp. Detta ställe fångar alla oavsett om man intresserar sig för tåg eller inte. En del saker fick man inte röra. Men där fanns miljöer som var uppbyggda på så bra sätt att man lätt kunde leva sig in i hur det kunde ha varit, då man var rallare. Vilket illustrerades bra med dockor, medierad miljö och ljudillustrationer.




[1]Karlsson Bendroth, Marie, Barn möter konst, Campus Varberg i Varberg 6/10-16.

[2] Andersson, Mats, Göteborgsdagen, Göteborg 20/10-16


Bilderna få tala för vad jag samt sonen har sett under våra kulturella besök på museum. Dock var inte Helge med på Komedianten men de andra var han med på. Tre av dem var han väldigt aktiv på och levde ut exakt vad han kände och tyckte för stunden. Vilket var mycket kul att se.

Reflektioner.

Alltid kul att få röra sig utan för ramarna både fysiskt och mentalt. Jag tillhör inte dem som springer mycket på museum, men genom min utbildning nu har fått vara ute på olika kulturella museum samt en o annan konsthall. Tre av fem ställen jag varit på skulle jag lätt komma tillbaka till. Det var både skoj för mig som vuxen och väldigt barn anpassat Inte Minst "Världs kulturmuseet " och "Järnvägsmuseet " där själva utställningen är mer eller mindre för barn och de som är väldigt intresserade av det som ställs ut. På Röhsska var det museum pedagogen som jag tyckte var Väldigt bra och barn kär och det gladde mitt mammahjärta något.

Ytterligare två bilder som får tala lite för sig själva. den till vänster är det vi skapade i grupper på textilmuseum Workshoppen. Vit bakgrund massa med färg samt massor med naturmaterial tagna precis utanför i parken. Den andra bilden är det skynke jag begrundade på Komedianten. Den är mörk, tittar du riktigt noga ser du att den även innehåller andra färger förutom svart och grått. Även mörk grön fanns där med. Kan vara svårt att se på denna bild, dock.

Referenser

[1]Karlsson Bendroth, Marie, E410, Campus Varberg 20161006.

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Likes

Comments

Drivhuset…. 4/10-16


En eftermiddag fick vi lyssna på en föredragshållare[1] som sprudlade av olika idéer med utvecklingspotential, allt från osthyvlar till ja jag vet inte vad. Han hade massor av energi, en energi som vår grupp saknade efter att ha haft tre timmar av annat på förmiddagen. Han gav mig idéer till en framtida plan om en ny förskola. En förskola som föräldrarna skulle kunna lämna både barn och hund på. ”Ösarps Förskola och hunddagis”. Tanken med denna föreläsning/workshop var väl att ge idéer till VFU bl.a. Denna är emellertid redan klar med. Jag har redan min idé och plan klar för mig.

Reflektion.

För mig gav dess två timmar mer en framtida ide som kommer att ligga på vänt tills jag får för mig att ta tag i den.


[1]Hagström, Niclas, Drivhuset, Campus Varberg, Varberg

Likes

Comments



Första Workshopen i musik 15/ 5-16.

Mindre än en månad kvar på läsåret och min hjärna längtar efter något som ska få den att vakna till och aktiveras. Idag hände det när vi hade musikworkshop 1. Tre timmar med intressanta aktiviteter som att gå i takt, puls (rytmik) rytm och takt som skapas med handklapp. Vi fick gå runt i ring eller huller om buller så som vi gjorde idag. Puls, rytm och takt är musikens byggstenar. Utan dem blir det ingen musik. Dessa moment framhävs ju oftast med någon form av instrument men går även att göra i from av (kroppen) kroppsrörelser. Detta kan åstadkommas genom att gå/stampa i takt, klappa i takt antingen i händer eller på någon annan kroppsdel, om nu inte instrument finna att tillgå. Rytmer är de noter som den som spelar läser. Det finns allt ifrån helnot, halvnot, fjärdedelsnot, åttondelsnot och sextondelsnoter. Ju lägre siffra desto snabbare går noten. Vi fick även testa på att bygga våra egna takter och rytmer i from av olika färgade papper som motsvarade olika rytmer, Blå var t.ex. fjärdedelsnoter osv. Vi avslutade de tre timmarna med en rolig ramsa/musiklek där vi skulle sitta och stampa och vicka på rumpan i en låt vi sjöng ihop.

Workshop 2.

Det började med en upprepning och återkoppling till Workshop 1. Med notkunskap och takter, genom att gå och klappa i takt. Detta är övningar som kan göras med barn bara man lägger det på deras nivå. Läraren gick även igenom något hon kallade de sex musikaliska dimensionerna.

Strukturell, akustisk, emotionell, kroppslig, spänningsmässig och reproducerande. Härma, undersöka och improvisera var även något hon gick igenom snabbt. Utöver reproducerandet av takt, rytm med mera så fick vi även spela olika instrument. Vi satt i ring och vi blev först tilldelade våra instrument. Vi gjorde allt ifrån att spela efter läraren till att spela lite själva. Vi fick även blunda och spela då hon knackade på våra ryggar. Ja vi gjorde roliga övningar som man kan göra med en barngrupp, bara man anpassar det efter gruppens nivå. Tre rimmar bara flög förbi och när jag gick där ifrån var jag fylld av glädje då jag älskar det här med musik. Som att spela, sjunga och dansa.

Fördjupning

Musik finns överallt idag. I radion, på tv och på mobilen. Detta gäller även på förskolan. Det sjungs och spelas musik i mobiler eller paddor samt sångsamlingar. Barnen får möjlighet till att sjunga och röra sig i takt till musiken. Precis som Riddersporre, Söderman (2012,Kap.7, s.132-133) och Kultti (2012, kap.5 ,s. 90) beskriver sker musik främst i musiksamlingen med barnen och i samband med en bestämd musik aktivitet. Men även med sång påsar med utvalda innehåll och sånger kring ett valt tema.


I Läroplanen för förskolan (lpfö98, [ny rev.utg.] 2010) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer”

Musikstunden på förskolan är ett ypperligt tillfälle till detta. Pedagogerna kan ta in låtar från de barn som har utlandsbakgrund och spela och sjunga enklare låtar på deras språk. ”Blinka lilla stjärna” eller Pippi Långstrump” finna säkert på fler språk än svenska. Melodier som barnen säkert känner igen men med en text på ett språk som kompisen från Polen behärskar mer än en själv.

När det kommer till själva spelandet kan pedagogerna införskaffa och ta fram olika lättspelade instrument som har härstamning från olika dela av världen som en maracas eller en bongotrumma Lindahl(1)

Jag kan, genom att använda mig av musik i mitt pedagogiska arbete, förstärka aktiviteterna och göra dem roligare för barnen. Dessutom kan finmotoriken tränas hos barnen om jag använder mig av musik till exempel vid samlingar, när vi sjunger olika sånger och gestikulerar med händer och armar. Detta är även något som Sandrén och Svan (2010, ss. 20-21) kommit fram till i sin undersökning där de studerade hur musik påverkar barnen.

För att jag ska kunna utvecklas inom musik måste jag också vara villig att lära mig, det har att göra med intresset för musik. Ehrlin (2015, ss. 172-174) tar ju upp att så länge jag har intresset kan jag lära mig mer inom musik. Jag behöver komma överens med mina kollegor för att veta hur vi ska kunna lägga upp det pedagogiska arbetet i förskolan.


Reflektioner.

Musik är jätte kul att lära sig om samt utöva. Vi fick verkligen prova/utöva samt lära oss om både noter och takter. När man har roligt går också tiden väldigt fort och dessa två tillfällen gick verkligen fort. Jag hade gärna velat ha fler och mer tillfällen, så att jag hade fått lära mig ännu mera av allt det roliga inom musiken värld. Det jag lärde mig tar jag med mig ut i arbetslivet framöver.





Referenser.

Ehrlin, A. (2015). Swedish preschool leadership - supportive of music or not? British Journal of Music Education 32(2), ss. 163-175. DOI 10.1017/S0265051714000308

[1]Lindahl, Karin, Musik Workshops 1 och 2, Campus Varberg i Varberg, 2016-05-16 och 2016-10-04.

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs] : villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/29219

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 [Ny rev. Utg] (2010). Stockholm Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publiationer?id=2575

Sandén, Erika, & Svan, Caroline (2010). Pedagogers arbetssätt med barns motoriska utveckling i förskolan - används musik som ett hjälpmedel? [Elektronisk resurs] Borås. Högskolan i Borås, 2010. Tillgänglig på Internet http://hdl.handle.net/2320/7735 (Hämtad 2017-01-18)

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Likes

Comments

Didaktiskt material

Detta var en föreläsning / workshop om olika didaktiska material som vi skulle kunna använda oss av till vårt VFU som sker om ca 20 veckor . Detta gör att jag ställer mig frågan om hur de tänkte nu? Varför ha denna Workshop nu? Jag vet ju inte något tema för hösten, och tror knappt de på min förskola heller vet något. Och om jag ens får vara kvar på samma ställe är heller inte klart. Vi blev indelade i grupper om tre till fyra personer där vi fick testa på olika didaktiska material. I min grupp tog vi oss an ett pussel som vi ansåg var för svårt för en femåring fast den var avsedd för personer 5-99 år. Vi löste det först efter att vi kollat i facit . Sen byggde vi tåg med hjälp av plastbilar som man kunde haka i varandra. Här kunde man arbeta med allt från ”Gellmans fem principer” till olika färgkombinationer på bilarna. Än så länge var det så pass lång tid kvar till VFU:n och vi hade ett sommarlov runt hörnan som hägrade, vilket gjorde att hjärnan redan var halvvägs till ledigheten. Detta bidrog till att föreläsningen samt workshopen inte gav mig så mycket.

Likes

Comments

9/9-16

En heldag med textil och Berg [1]. Underbart. Två Workshoppar uppdelade i tre timmarspass. Workshop Ett på förmiddagen och två på eftermiddagen. Redan när jag läste på kursplanen att vi äntligen skulle få sy och dona med textil blev jag superglad. ÄNTLIGEN. Jag älskar att få sy, pärla, knyta, fingervirka med mera.

På första Workshoppen fick vi testa att arbeta med materialet ull. Vi delades in i grupper om tre. Först ”stampade” och rullade vi ullen för att sedan tillsammans skapa oss ett konstverk taget ur någon barnsaga. Vår grupp tog upp Shreek och åsnan. Vi fick även måla och trycka med färg på tyg. Jag testade på olika metoder. Jag använde allt från färdiga skumgummifigurer till att jag använde mig av en färdigtryckt figur som med färg och skrapa bildade ett mönster på min tygbit. Den blev inte som jag tänkt mig men väldigt fin ändå. Absolut saker jag hade kunnat göra med barn. Det här med att måla och trycka på tyger är saker jag kan tänka mig att en 3-5 åring med stöd skulle kunna klara av, men det där med ullen är mer för högre åldrar anser jag.



15/9-16

På vår tredje Workshop fick vi testa på mer syslöjd och fritidsverksamhet alternativ till textilutförande det vill säga saker som man kunde sy väva efter mallar, sådant jag upplevde att man själv gjorde i slöjd och på fritids i en ålder av 8- 10 år. Jag själv vävde ett kompisband, efter mall. En mall som jag anser kan vara för svårt för ett förskolebarn. Men absolut med rätt stöd kan nog en 5 åring med gott tålamod klara det. Men annars anser jag det vi gjorde på workshop två var för de mer äldre barnen i skolan. Mer tålamodskrävande ting.


Reflektion.

Jag älskar det här med att pyssla med garner och tyger. En del saker är enklare än andra, en del saker är ålders anpassat. Något är mer eller mindre tålamodskrävande. Jag har haft roligt och vill bara ut i barngruppen och pärla och fläta band med mera. Just för att det är riktigt roligt och även en god träning i bl.a annat i motorik , som i vävningen. På min framtida arbetsplats skulle jag kunna göra en stor ulltavla med barnen, likt det vi har gjort på dessa workshops. Detta skapar delaktighet inkludering och samarbete hos barnen.


​Bilderna får talar en del för sig själva. Några beskriver de färdiga alstrens andra är tagna under anförandets gång. Som mina väninnors ben och fötter som rullar ullen inlindade i ett lager handdukar på en rulle, till kompis armbandet, och den lilla vävningen, samt en tavla målad på tyg. Sist men inte minst materialet jag och min vänner har använt oss av i en del av vårt sakpande.

Bilderna får talar en del för sig själva. Några beskriver de färdiga alstrens andra är tagna under anförandets gång. Som mina väninnors ben och fötter som rullar ullen inlindade i ett lager handdukar på en rulle, till kompisarmbandet, och den lilla vävningen, samt en tavla målad på tyg. Sist men inte minst materialet jag och min vänner har använt oss av i en del av vårt skapande.


​[1] Berg, Cathrine, Textil, Campus Varberg i Varberg,  9/9-16.

Likes

Comments


En föreläsning av Bougarth [1].Det började väldigt knaggligt då tekniken i salen inte funkade och vi fick bege oss till en ny sal där tekniken inte heller funkade. Så småningom fick vi tekniken att fungera och föreläsningen kunde fortsätta. Hon tog upp likheter med lgr11 och olikheter läroplanerna emellan. Hon tog upp i stort sätt hela läroplanen . Vilket gjorde att man fick en bra inblick i den, vilket är bra då vi i förskolan ska ha kontakt med de yngre åldrarna i grundskolan. Bra att ha hört talas om en del då. Jag lyssnade mest när hon tog upp de lägre åldrarna i grund skola då det är de åldrar som vi i förskolan kommer att jobba mest mot.

Reflektion.

En föreläsning bra att ha i minnet om man vill jobba med de åldrarna. Jag själv vill helst jobba med de barn i förskolan. Bra att ha en kunskap om högre skolgångs läroplan, då det är den som våra barn kommer att gå efter när de lämnat oss på förskolan.

I läroplanen för grundskolan, lgr11 är målen mer ämnesinriktade då målen ofta tar upp specifika ämneskunskaper så som till exempel matematikmål. I läroplanen för förskolan, lpfö 98 är målen riktade mot verksamheten, då det är den som ska utformas för att möta alla barns behov.




[1]Bougarth, Marianne, Lgr 11 Campus Varberg i Varberg 14/9-16

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
  • Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Likes

Comments


Workshop 1 i bild 25/5-16

Vi började i maj med en bildworkshop där Andersson [1]lärde oss om olika perspektiv som man kan betrakta en bild ifrån. Inte enbart den stilla bilden utan även den rörliga vi ser på tv:n. Vi fick även skapa oss egna bilder med att bygga mönster från andra foton som förlagor. Vi målade och vår kreativitet fick flöda, vilket den verkligen gjorde. Jag målade på (och), blandade och kladdade hejvilt. Efter denna workshop blev det ett långt uppehåll för sommaren och vi kom åter till skolan i september.

Workshop 2 i bild 27/9-15

Även denna leddes av en bra lärare Andersson [2]. Denna gång lärde oss att arbeta med ”papier maché” samt trycka på eget papper. Pappret gjordes av egenrivet tidningspapper och blandades med vatten. Detta sönderdelades och blandades med hjälp av en stavmixer. Smeten lades i en rektangulär form och plattades till. Efter torkning blev detta ett pappersark. Mats har en förmåga att få dessa ”kladdiga” workshoppar att bli intressanta. Alla blir på gott humör. Allt man gör där vill man göra med barnen. Det är extremt roligt att skapa och det gäller inte bara i bild.

Reflektioner.

Jag har alltid roligt på Andersson[3] lektioner och workshops och de här två gånger blev jag heller inte besviken utan snarare mer positiv till det här med att utöva bild i förskolan. Jag bara längtar efter att få träda in i en ateljé igen och börja måla med det ena efter det andra jag hittar att måla med.

Fördjupning Bild


Bild är mycket mer än den där teckningen på ett papper, eller bilden vi stöter på i en bilder bok. Bild behöver inte nödvändigt vis innebära att rita, kan även skapa något med hjälp av andra material som vi har gjort på workshopparna.

Men tillbaka till den där bilden i bilder boken. En bild som kan ha många fler funktioner än att finna just där. Den illustrerar/ förtydligar något, främst det budskap som texten vill förmedla något. I barnböcker är det många gånger en av bildning med en fantasi figur som utför något som barnen själva gör eller har varit med om sin vardag. Låt oss ta " Pelle - Kanin får en potta" Pétigny, Aline de (2002). en bok som omnämn i både Kultti ( 2012, s. 158-159) och Rhedin (2013, s.168-169), som en bok med en handling som barnen kan relatera till. Alla barn har pott tränats och bland har det gå bra och bland mindre bra. När barnen då ser och hör vad som händer med "Pelle" kan de och vill de säkerligen nämna något om det också. De barn som då inte riktigt har det verbala kan då använda sig av bilden och peka. På det viset göra sig förstådda. Bilden i boken blir då en slags GAKK (4) ( Grafisk alternativ komplimenterande kommunikation) helt enkelt

I Läroplanen för förskolan (lpfö 98 [ny rev.utg.] 2010) står det att barn:

"utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,"

Det gör de genom att vi pedagoger introducerar böckerna och för ett boksamtal med dem kring det som finns i texten och på bilden. De barn som inte har orden får då möjlighet att peka och visa när inte det verbala finns där. Ju mer böcker det läses och boksamtal som förs lär orden komma med tiden och detta tack vara den analoga bilden som finns i bilderboken.

Hui, He & Ye (2015, ss. 323-324) har kommit fram till att små barns verbala kreativitet samt skapande kan förstärkas genom de bildlektioner som genomförs på förskolorna. Det är också viktigt att pedagogerna uppmuntrar barnen till att uttrycka sig, att prata om det de skapat samt vilka känslor de upplevt under skapandet. Att jag som pedagog kan uppmuntra barnen kan ge dem motivation att uttrycka sig på andra sätt också, till exempel dramatisering.







​Lite bilder som tydligör det vi har fått utforska under Worshopparna. Lite pappers tillverkning längst ner till vänster och bilden ovan är idag ett glittrig grön sjö men om man frågar ett barn kan det imorgon vara ett glittrigt monster. Underbar Mast visar oss hur man blandar Papier marchen som ni även ser på bilden under o skålen. en saker vi fick pyssla med i Workshop två bland annat. De övriga bilderna beskriver det vi fick prova på i Workshop ett, med att bilda moöster med hjälp av olika material, ibland även matvaror som vi fick måla med. Kryddor och dylikt.

Referenser:

[1] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg i Varberg 25/5-16

[2] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg i Varberg 27/9-16

[3] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg i Varberg 25/5-16 och 27/9-16

[4] Carlsson, Camilla, Takk och GAKK, Campus Varberg i Varberg 20/9-16

[1] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg 25/5-16 Varberg

[2] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg 27/9-16 Varberg

[3] Andersson, Mats, Bild, Campus Varberg 25/5-16 och 27/9-16 Varberg

[4] Carlsson, Camilla Takk och GAKK Campus Varberg 20/9-16. Varberg

Hui, Anna N. He, Mavis W. Ye, Shengquan Sam. (2015). Arts Education and Creativity Enhancement in Young Children in Hong Kong. Educational Psychology, 35(3), ss. 315-327. DOI: 10.1080/01443410.2013.875518

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 [Ny rev. Utg] (2010). Stockholm Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publiationer?id=2575

Kultti, Anne (2012). Flerspråkiga barn i förskolan [Elektronisk resurs] : villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2012.Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/29219

Pétigny, Aline de (2002). Pelle Kanin får en potta. Helsingborg: Rebus

Rhedin, Ulla, Eriksson, Lena & Oscar K. (red.) (2013). En fanfar för bilderboken!. Stockholm: Alfabeta

Likes

Comments