... För det är jobbigt, det är alltid jobbigt när någon går bort, såklart. Det är helt okej. Det hör ju till. Liksom.
Själv trodde jag att jag skulle dö, när beskedet kom.
Jag sprang ut från hotellrummet (Vi var i Thailand) och satte mig på huk utanför och bröt ihop, min syster sprang efter mig minns jag och satte sig framför mig och kramade mig. Jag vet att jag sa "jag vill inte" x flera. Ida höll med mig. Såklart. Det gjorde såklart mamma och pappa också.
Jag vet att jag tyckte så synd om pappa där och då. Dom tre personerna (jag, Ida & mamma) som han älskar högst i hela världen, bara bröt ihop samtidigt. Helt otröstliga. Min pappa är så lugn. Han satt där och pratade lugnt. Sen kramade han om oss, en efter en. När vi än behövde det. Det gjorde vi alla i och för sig.
Alla försökte trösta alla men det var inte så lätt. Förstås.
Stackars Ida fyllde år den där fruktansvärda dagen. Ja men grattis på födelsedagen syrran. Liksom.
Jag trodde jag skulle dö. Vad skulle jag göra nu?
Min självklara klippa i livet var borta nu. Hon jag delade allt med. Med mormor kunde jag göra allt. Allt.
Men jag är inte deprimerad, jag kan fortfarande le åt fina saker och skratta åt roliga saker. Jag kan fortfarande prata med människor och jag kan njuta av fina dagar. Jag överlevde. Fastän jag inte är helt övertygad ännu, hur man lever utan henne. Jag tror att alla bilder på henne hjälper. Och fina minnen. Och gamla sms. Apropå minnen - ett gammalt dagbarn till mormor skrev efter begravningen: "hos dig var det strängt förbjudet att vara hungrig." Jajamensan. Man fick fika och mat tills det sprutade ur öronen på en.
Jag saknar na. Såklart. Jag gråter en skvätt i stort sett varje dag. Ibland kan det bli flera skvättar. Det är skönt att få göra det.
Hon är ju kvar med oss. Hoppas jag. Jag måste tro det. För utan hopp är jag inte kapabel till att andas. Jag behöver och vill gå till ett medium igen.
"Ja men tack för titten då du, hejdå mormors älskling" var standard meningen hon sa, när vi skulle skiljas åt. Och en puss på kinden. Inget man riktigt reflekterade över då. Det var så normalt. Jag saknar det nu. Lilla mormor - jag saknar dig!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Igår kväll åkte jag till Sanna, vi bestämde oss för att åka på bio! Vi kollade på lights out, skräckis!
Den var riktigt bra faktiskt! Sen sov jag över hos henne, mysig kväll med den finaste vännen jag har.

Alltid lika kul och välbehövligt att åka till Sanna och bara vara, ta en sleepover. min bästa vän!

ikväll ska jag jobba, känns drygt men jag vet att det går bra bara jag kommer dit.



Likes

Comments

Tänkte jag skulle ge det en chans att börja blogga lite igen, dels för att kunna skriva av mig när det behövs och dels för att kunna se tillbaka på vad jag gjort, när jag gjort vad och bara få något att koncentrera mig på utöver allt annat. Få loss lite tankar osv. Tror det kan bli skönt och tror även att jag kommer kunna hålla det denna gång, har startat bloggar så många gånger men har gett upp för tyckt det varit tråkigt.
Men har bestämt mig för att inte ta bort denna, även om jag skulle känna att de var tråkigt igen så kan den ändå vara kvar, då slipper jag starta nytt hela tiden.
Så, vad har jag gjort idag? - ja, inte ett dugg nästan.
Igår var jag på pinchos och käka med Sanna och Malin, efter det strosade vi runt på stadsfesten ett tag.
Jag sov hos Sanna till idag och vi drog till med en rejäl sovmorgon! Tror klockan var 14.30 när jag klev upp ur sängen första gången och åkte hem. När jag sen kom hem så fick det bli en ridtur helt ensam med Elden vilket var väldigt skönt!
Imorgon ska jag träna och rida, annars är det bara slapp på agendan imorgon, snart är det måndag och det innebär att en ny arbetsvecka börjar, jobbar då 6/7 dagar så då lär jag passa på och vila imorgon!

Likes

Comments