Jag samlar på mig mycket inspiration från sociala medier. Screenshottar, pinnar och det bästa, använder instagrams spara funktion. Då slipper jag leta bilderna i en evighet och kan snabbt rensa bort onödigt material. Som de en miljon bilder jag sparat på kakelfogar, väggfärger,fönsterbräden och andra detaljer som känns allt annat än inspirerande i nuläget. Vad sparar jag nu då? Här är tio exempel.

En semmelkaka. Att jag älskar fastlagsbullar är väl ingen nyhet och varje år försöker jag prova något nytt. Det här är en slags kardemummakaksbotten som fylls med mandelmassa och grädde. Jag borde också ta mig till Jeppis och prova fastlagsnachosen.


Tips på hur man gör ”skrapfärg”. Viktigt att känna till om du vill ge bort kort med hemliga meddelanden.


Hemligheten bakom krispiga batatfranskisar är majsstärkelse enligt Lisa Lemke, men jag har inte hunnit testa om det fungerar. Biff, bearnaise och batatfranska är nämligen vår paradrätt.


En molnhylla. Jag skulle dock göra en fuskversion och klippa ut molnet i papper i stället för att måla direkt på väggen.


Och när vi är inne på hyllor, en hel bilderboksvägg. Så fint. Jag ska bara komma över rädslan att göra hål i nya väggar först.


Fjolårets vändagsfirare. Jag blir alltid så glad av den här bilden.


Vår bröllopsvals. För att det var så fint.


Min trädgårdsvision. Väldigt långt i från den grushög vi bor på nu och antagligen väldigt många år i framtiden. Men så fint. Grönt, vilt och frodigt vinner alla gånger över formklippta tujor och perfekta stensättningar.


Ett fint hus som jag främst sparat för inspiration till hur vi ska måla vårt i sommar. Bottenfärgen blir vit men jag skulle vilja få in någon annan färg också och här är det fint med det gråa som bryter av lite.


Och så en chokladbollstårta. För att ja, ni ser ju hur den ser ut.


Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

  • 38 Readers

Likes

Comments

Är du säker på att du vill byta namn, dina läsare kan ha svårt att hitta din blogg, sa bloggverktyget nyss när jag uppdaterade adressen. Tro mig, jag har svårt att hitta mig själv ganska ofta så det blir nog inte något större problem. Varje gång jag bokar biljetter, beställer saker eller skriver under ett kvitto måste jag tänka en extra gång. Och nog är det ju konstigt. Hela mitt liv har jag hetat en sak och sedan plötsligt heter jag något annat.

Det var ändå inte en självklarhet. Några veckor före bröllopet började jag tveka, från att ha varit bombsäker på att byta helt så kändes dubbelnamn som ett bra mellanting. Håkans-Envik. Det värsta var ju att det låter ganska bra. Inte för långt, inte för lika namn och på samma språk. Och så kändes det som ett svek mot min familj, jag har två bröder så alla heter Håkans. Skulle jag då plötsligt vara annorlunda?

Men jag gick på magkänsla och valde mitt första alternativ. Jag har aldrig riktigt gillat dubbelnamn och min mamma har ju trots allt överlevt ett namnbyte. Och ja, miljontals andra människor. Damen på pastorskansliet hann bara ringa två gånger innan jag lämnade in pappren om namnbyte.

Fyra månader tog det ändå innan jag bytte namn på Facebook så ni kan tänka er hur stort steg det här är. Jag tänker ändå att det kanske är bra att mötas av mitt namn i enorma versaler. Ifall det är någon annan som känner sig lite ovan liksom.

​Här har ni fru Envik på bröllopsresa i Nice. 

Och hej förresten. Jag slutade på Sevendays och fortsatte alltså en vecka senare här. Främst för att spara allt material från den gamla bloggen. Det kändes tråkigt att det bara skulle ligga hoppackat i en fil på datorn. Vi ska se, kanske 2018 blir det bästa bloggåret någonsin. 

Likes

Comments

DSC 3273

Att jag har börjat jobba betyder hos oss att Melker börjat på dagis. 115 timmar per månad och en helt ny värld för oss båda. Någon annan som lagar hans lunch, hjälper med vantar och dragkedjor, leker, lyssnar och finns där när han behöver det. Och lär honom helt nya saker. Konstigt, svårt och ovant. Främst för mig som blivit van med att ha koll på exakt allt. Förstås också kämpigt för honom som inte vetat om något annat än att vara hemma med mig. I början grät han från att han vaknade tills att jag stängde dagisdörren och blev ledsen så fort han hörde ordet dagis. Då kändes det inte så motiverande att gå till grannbyggnaden och jobba med andra barn. Nu är det ändå bättre, vi kan prata om det och imorse sprang han före mig till cykeln när vi skulle åka. Vi vänjer oss. 

 

Jag såg att det diskuterades ivrigt i en mammagrupp på facebook om vad man egentligen behöver på dagis och tänkte därför visa vad som fanns på vår checklista. En lista som jag för övrigt jobbade på parallellt med listan på vad vi behövde fixa inför bröllopet och listan med saker jag behövde skaffa inför jobbstarten. Jag är lite förvånad att jag lyckades skaffa skor och kläder åt någon av oss. Det var lite stressigt där en tid. 

Collage Fotor Fotor

Det mesta hade vi från tidigare men en del måste köpas nytt. Som regnhalaren med fleecefoder. Efter att ha jobbat ett år på dagis insåg jag hur smidigt det är att inte behöva dra regnkläder ovanpå tjocka vinterkläder. Väldigt praktiskt när gården mest bestod av vatten och is från november till april. Skalkläder köpta via facebookloppis, bästa fleecen från Polarn och pyret och tumvantar från Kappahl. Dagispersonalen önskade att barnen inte har fingervantar och jag förstår dem innerligt. Innetossor blev ett par med hajar från slipstop.fi. Främst för att de är tunna och lätta att dra på men alla roliga mönster är förstås ett plus. Och så en ryggsäck från Lager 157. Bara för att jag är svag för bruna läderdetaljer. 

Jag tror att vi har det ganska på raden nu. Eller jag är lite osäker på om vi ska köpa en till vinteråkpåse. Två dagar i veckan sover han i vagnen vid dagis och det skulle vara skönt att veta att han har det varmt och mysigt oavsett väder.  

För ja, det blir ju vinter också. Tipsa gärna redan nu om varma men smidiga vinterhandskar. Det är ett område jag har dålig koll på. 

Likes

Comments

Jag har ju alltså börjat jobba. Efter att ha varit hemma i två år och fyra månader. Det låter som en hel evighet men har ändå gått snabbt. Dagarna hemma har sett ganska likadana ut och även om vissa förmiddagar känts som fyra år så går tiden ändå. Speciellt eftersom jag oftast sett fram emot något. Att Melker skulle lära sig krypa/gå/äta själv, att Andreas skulle komma hem, att det skulle bli helg och att jag skulle få någon timme ensam på stan. Ta vara på småbarnstiden och ”passa på att njuuuta” säger folk hela tiden. Ta ingen stress över det säger jag, det hinner man nog också med. I alla fall på två år.

Jag hade egentligen ingen plan för min mamma- och vårdledighet men kommer ihåg att det var något bland det första många frågade efter att de kollat hur den nyfödda bebisen mådde. Hur länge jag skulle vara hemma. Det ledde till att jag automatiskt ställde mig i försvarsposition och började rabbla något om hur lite lärartjänster det finns i Österbotten, att jag inte hade något fast jobb, att vi inte ville lägga Melker på dagis i stan och sedan flytta till Replot. Och alltid på något vis känna mig lite dålig. Som att jag egentligen nog ville jobba och ta mig uppåt men tyvärr bara var hemma. Fast det inte alls varit så. Jag hade möjligheten att vara vårdledig och jag trivdes med det. Sedan förstår jag också de som vill börja jobba tidigare, och de som inte har något annat val. 

 

IMG 0331

Men jobbet då. I augusti började jag som skolgångsbiträde vid Replot-Björkö skola och det trivs jag väldigt bra med. Intensiva men korta dagar och varierande arbetsuppgifter. Men du är väl klasslärare? Frågar de flesta då. Och så börjar jag igen. Att det finns så lite lärarjobb, att det är praktiskt med korta dagar när Melker börjat på dagis och att det är skönt med en mjukstart. Förklarar och samtidigt förminskar mig själv och alla assistenter med mig. Totalt onödigt.

Ja, men jag trivs som skolgångsbiträde, ska jag börja svara. 

 

Att jobba i skolan är annars det bästa du kan göra på en ny ort. Jag har automatiskt fått över 80 nya bekantskaper, får höra historier om vems fammo som bor var, vem som har mycket hallon och vilka hundar som hör till vilken familj. Små saker som gör att det känns mera som hemma i Replot. 

Likes

Comments

Hur börjar man? Med att berätta om mitt nya jobb? Att Melker börjat på dagis och hur det går? Att ni kan läsa om vårt hus i morgondagens tidning? Om hur det är att bo på en ny ort? Att jag numera är gift?

Att jag inte ens heter Marie Håkans längre.

IMG 0294

Det känns som att den här bloggen har en seriös identitetskris.

Bloggaren själv däremot börjar ha det mesta på plats, så även om jag många gånger tänkt att det vore lika bra att sluta, så ska jag nog försöka lite till. Det blir ju ändå september med krispig luft, mysikvällar och nystart och allt vad höst innebär. 

Vi ser. 

  • 498 Readers

Likes

Comments

Förra veckans sevendayslista handlade om inredning. Eftersom det är semestertider och ingen riktigt håller reda på dagarna tänker jag att det inte gör så mycket att jag svarar på den först nu.

 

Inredning för mig är: En passion som just nu mera kan beskrivas som en hatkärlek. Efter att ha planerat och inrett ett helt hus känner jag mig rätt likgiltig inför allt vad som gäller inredning. 

IMG 5626

 

 

 

Jag skulle beskriva min stil i hemmet som: Klassisk, lantlig, lite industriell, ljus och fräsch med gröna inslag. Typ. 

IMG 5303

 

En inredningspryl jag ångrar att jag köpt:

Jag funderar ofta väldigt länge innan jag köper saker, så det händer egentligen oftare att jag ångrar att jag inte köpte någon grej eftersom mycket hinner ta slut. Jag ångrar ändå alla felköp vi gjort på Ikea det senaste året. Saker man trott skulle passa men som ändå inte gör det. 

 

Så här vill jag ha mitt hem: Hemtrevligt men avskalat. Jag gillar inte saker som inte har någon logisk plats och därför har vi en hel massa korgar och förvaringslådor där du ändå aldrig riktigt vet vad du kan hitta. 

 

IMG 5576


Den bästa inredningsdesignern: Jag har inte direkt någon favorit.


Hade jag en miljon att lägga på inredning: Först skulle jag anlita en trädgårdsplanerare som skulle få fixa vår trädgård. Sedan skulle jag ha en hel del pengar kvar. Allt är ju i princip nytt hos oss och jag faller sällan för dyra inredningsprylar men ett badkar behöver vi. Jag får väl ett i guld med inbyggd bastu då typ.


Det finaste hemmet jag sett: Just nu måste jag nog välja vårt eget. Jag kommer ihåg en gång i vintras när jag scrollade genom instagram, såg en fin trappa och hann tänka att den måste jag spara. Innan jag insåg att det var en bild från oss, som vår byggare lagt ut. Då kände jag att jag lyckats. 

 

IMG 4995

En inredningsstil jag inte förstår mig på: Det vita, släta med svarta inslag. Ungefär så som 70% av husen på fjolårets bostadsmässa såg ut. Minimalistiskt och ganska opersonligtenligt mig. Även om jag inte heller tilltalas av retrostilen, så har den ändå en själ och berättar något om vem som bor där. 

Likes

Comments

Hur bestämde ni er för att gifta er? Förstår jag ju att ni undrar. Eller så inte, men jag berättar ändå. 

Vi förlovade oss sommaren 2014 och redan då visste jag nog att vi kommer att gifta oss. Inte följande år direkt utan mera österbottniskt, någongång. Kanske om fem år, kanske om tre eller så om 15 år. Medan vi ännu e snygg har Andreas åsikt varit i frågan. Men så var det en dag i september, Melker hade höstblåsor och Andreas var på kickoff till Tallinn.  Jag hade antagligen kommit in på frierier och bröllopsklipp på youtube för att höja humöret och kände mig väl lite extra romantisk och skickade ett meddelande på whatsapp åt min trolovade.

 

fullsizeoutput e50

Min trolovade som alltså är döpt till sitt efternamn i mina kontakter. Så fint. 

 

Och därifrån fortsatte det. För ett och ett halvt år sedan skrev jag förresten det här inlägget om att gifta sig och planera bröllop. 

"Det känns som ett så enormt projekt att jag hellre skjuter upp det än börjar fundera på färgtema. Så borde det ju förstås inte vara, men jag vet samtidigt att ett litet familjebröllop inte är något alternativ för oss då jag tror vi skulle ångra oss i slutändan. Så jag väntar på att inspirationen och den perfekta tidpunkten ska infinna sig. Kanske när Melker är lite äldre, när vi byggt ett hus eller så mitt i allting. För det är ju trots allt en dag jag verkligen ser fram emot."

 

Nu är ju Melker faktiskt lite äldre. Och vi har byggt ett hus. Kanske det är den perfekta tidpunkten ändå. Medan vi ännu e snygg. 

Likes

Comments

Kanske ni var på bröllop i helgen? Jag tror i alla fall att var tredje i mitt instagramflöde var det. Och det är så roligt. Mitt lördagsnöje går nämligen ut på att följa med olika bröllopshashtags. Att försöka koppla ihop gäster och brudpar och få att se alla olika festplaster, pynt och kläder. Jag förstår att man inte vill att gästerna ska sitta och surfa halva festen men samtidigt tycker jag det är ett roligt sätt att få sparat ögonblicksbilder på. Om varje gäst postar en bild? 

Men för att komma till saken. Vill ni veta en grej? Något som kan vara både bland de bästa och sämsta besluten vi tagit. Sämst ekonomiskt, tidsmässigt och för psyket. Bäst för att det är så himla roligt.

Vi ska gifta oss. Om mindre än två månader. 

Efter att ha levt för att flytta till huset i maj, så har augusti varit någon stans i en helt annan tideräkning. Sen när vi bor i huset ska vi boka/planera pynt/fixa inbjudningar/ringa prästen. Det är alltså nu det då. En hel del har vi ändå ordnat. Bröllopsplaneringen har varit lite av ett andrum för mig. När jag stirrat för länge på kakel, färgkartor och kaminer har det känts skönt att se på bordsdekorationer, buketter och frisyrer. Och bröllopsvideon på youtube. Finns det något finare? 

IMG 0645

De flesta antar att jag ska vara mer stressad än vad jag är. Men jag är ganska lugn. En hejdundrande fest för att fira att jag ska vara tillsammans livet ut med den bästa personen som finns. Vad är det att stressa över? 

 

Likes

Comments

Tre dagar kvar till midsommar och här kommer mina svar på veckans lista.

Det här är planerna för midsommar: Att åka till Andreas villa. Grilla, umgås med vänner, bada bastu och förhoppningsvis inte bli uppätna av myggor. 

 

Det bästa med midsommaren är: Att umgås med familj och vänner. Att äta god mat. Dock så behöver det inte vara sill och nypotatis. 

Det sämsta med midsommaren är: Att det finns mycket förväntningar på hur det ska vara. Jag känner ingen sådan press längre men jag tror många är besvikna om det inte blir århundradets fest med solsken, långbord, krans och klänning. Det kunde kanske ordnas något gemensamt midsommarfirande för de som inte har någon villa, jobbar eller firar ensamma. 

 

IMG 6183

 

En tradition jag inte bryter: Att dricka skumppa. Och att ha blommor i håret. 

 IMG 1180

 

Ett måste på midsommarbordet: Jordgubbar

 

Tre tips för en lyckad kväll: Är ni många, så dela på ansvaret för mat, dryck och stolar, glöm inte myggsprayen och fira precis så som du vill. Och om du är typen som gillar tävlingar, frågesporter och laglekar. Ordna femkamp!

10481742 10204375490097818 8769513503079278910 n

 

13549136 10153854654012572 514234278 o

 

Ett starkt midsommarminne: Ifjol gifte sig våra vänner på midsommarafton och bjöd på brunchbröllop. Det var väldigt fint. En midsommarhelg för typ 10 år sedan åkte vi och tältade till en ö på torsdagen, hade midsommarfest på fredagen och åkte vidare på en annan fest på lördagen. Hade jag gjort det nu hade jag väl knappt återhämtat mig före villaavslutningen. 

Likes

Comments

IMG 4984

 

Att flytta in i huset kan vara det största antiklimax jag varit med om. I snart ett år har det här varit min målbild och allt i mitt liv har kretsat kring byggande, inredning och akutlösningar. Och säkert hundra liter målarfärg. På vardagarna koordinerade vi byggandet från stan, körde ut material och målade tak- och väggpanel. Helgerna handlade om att få så mycket som möjligt gjort under de timmar Melker sover på dagen. In med en mikropizza, ut med barnet i vagnen och sedan 14 saker på to-do listan. Barnvakter är minst lika viktiga som elektriker och vvs-installatörer om ni frågar mig. Och vi har haft de bästa. Vi har både fått och anlitat mycket bygghjälp men ändå tror jag inte att någon som inte varit i samma situation kan förstå hur mycket energi det tar. I påskhelgen när vi hämtade 500 meter lister i full snöstorm och jag visste att de skulle målas två varv, då gav jag nästan upp. Men så kom våra familjer till undsättning, jag och Andreas lyckades väldigt bra med en tapet och det kändes möjligt att ro projektet i land igen. 

 

IMG 5138

Och nu har vi bott här i en månad. Den vanligaste frågan är hur känns det. Det känns bra, lite overkligt men ändå självklart. Den första veckan var jag dock tveksam, Melker ville åka hem och jag hade noll motivation för att inreda och plocka upp saker. Första helgen efter flytten åkte jag och Andreas till Umeå. Lite underligt kanske att åka bort när vi äntligen var på plats, men ett otroligt bra beslut. Hem kom jag med ny inspiration, vårkänslor och en beställd soffa. Då märkte jag också att det faktiskt kändes som att komma hem. Att städa ur lägenheten (som nu är såld!) var inte så dramatiskt som jag tänkt och det kändes mest skönt att få ett avslut på hela försäljnings- och flyttrumban.

 

IMG 5211

En hel del har vi förstås kvar att fixa ännu. Hyllor, gardiner, tavlor och ja, terrasser, gräsmatta och en hel trädgård. Men det får ta sin tid. Vi bor ju här nu. 

 

Likes

Comments

Search