...lite blandade pics från Hawaii-resan!!! Dålig på fota även här, men skyller på att det var GoPro-kameran i första prio. Har ju faktiskt gjort en film, så klaga inte!!

Jag finner inga ord som kan sammanfatta eller förklara hur helt fantastiskt underbar denna resa var, hur kul jag haft, hur mycket jag skrikskrattat utan att få luft eller hur sjuka historier denna resa medfört. Hawaii 2017. Den här resan glömmer vi aldrig.

Matilda, Mathilda och Anna fyfan vad jag älskar er. Snart är vi alla återförenade igen. <3

Likes

Comments

Okej så här slänger jag ihop en snabb liten sammanfattning på vad som hanns med under familjen Axelssons semester i staterna. Var otroligt dålig på fota, konstigt nog, så detta är bara en bråkdel av vad vi hann med. Men nu kör vi!:

Dom här två filurerna landade i San Francisco vilket inte kändes konstigt alls. Jag vet inte hur jag hade tänkt att det skulle kännas att träffa sina föräldrar för första gången på 6 månader men det kändes... precis som vanligt. Kramis kramis också var det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Den sista familjemedlemmen anslöt sig väldigt snabbt och sen var hela familjen Axelsson samlad för två veckor av semester och massa kul. Vi har bland annat hunnit med:

Hike. Vi hittade en rolig hike uppe i bergen då vi väntade på att Erik skulle landa med sitt plan från Montana.

Highway 1. Tips från coachen. Gör det innan ni dör. Ni måste.

Jul i Monterey. Hur mysigt att få bo på lyxhotell, öppna julklappar i pyjamas, strosa runt i mysiga lilla Monterey och äta magisk mat över julhelgen.

Fantastiska LA. Ett besök i min favoritstad är aldrig fy skam. Vi solade och njöt i Santa Monica, cyklade till Venice och bara andades in den härliga atmosfären för några dagar. Sedan rullade vi vidare till Orange County för att spendera två nätter hos Myhr´s. Helt fantastiskt trevligt!

San Francisco. Självklart hann jag även med att visa familjen min nya hemstad. Vi tog mysiga promenader och åt god mat. Tyvärr öste regnet ned som en dusch på full speed när jag skulle visa upp vackra Marin County där jag faktiskt bor, men det ger bara mamma och pappa en bra anledning att komma tillbaka. De måste ju få en rättvis uppfattning!!

Jag pappa och Erik sysslade även med lite college-tours, vi hann både utforska Chapman University i O.C och Stanford university här i Palo Alto. Jag vill ju inte påstå att suget efter att plugga i staterna minskade efter detta....

Alcatraz. Jag fick checka av en stoor punkt på min bucketlist. Klart man måste besöka världens coolaste fängelse när man faktiskt bor granne med det! Riktigt häftig upplevelse.

Nyår. Tänk att jag fick avsluta mitt 2016 med bamsekramar från hela min familj, i mitt San Francisco, framför det häftigaste fyrverkerierna jag någonsin sett. Kan man få ett bättre avslut av 2016 och start av 2017? Tror inte det.

Sammanfattningsvis: En helt fantastisk semester. Jag fick slappna av till 100% för två veckor och bli ompysslad och bortskämd av min familj samtidigt som jag fick uppleva helt magiska platser. Det kunde inte bli bättre. Batterierna var fulladdade efter dessa dagar vill jag lova. Och vilken otrolig tur jag har som har lyckan att få ha en sådan fantastisk familj.

Likes

Comments

Här har vi den, filmen från HAWAII 2017. Jag vet att den har lite halvtaskig kvalitet och att klippningen sket sig på många ställen, meeen, allt har sina brister och även denna video. Övertalar mig själv att det är charmigt när det inte är perfektion. Jag har svurit en rad ramsor över iMovie och nu kände jag att det fick vara nog. Så här har ni den, luta er tillbaka och njut av en film från en av de bästa resorna i mitt liv. Och juste, PS, slå på full HD så ser det ju nästan ut som att det har varit Jay Alvarez bakom kameran. MAHALO.

Likes

Comments

I lördags hade vi en sista utgång med hela tjejgänget i SF. Så fruktansvärt sorligt att mina två bästa vänner är klara som au pairer nu. Deras år är slut och våran resa till Hawaii är starten på deras resemånad. Efter våra 9 dagar där så åker jag och Matilda tillbaka till San Francisco för att fortsätta vårat år men Anna och Mathilda åker vidare till Florida för att resa runt i tre veckor till innan de sedan hoppar på flyget tillbaka till Sverige. Det är en jävla tur att jag har Matilda kvar här hos mig annars vet jag inte vad jag skulle ha gjort.

Det är så sjukt jobbigt att behöva säga hejdå men samtidigt vet vi alla att detta bara är hejdå för nu, och vi ses snart. För vi är vänner för livet. Jag är så fantastiskt tacksam över att ha hittat sådana otroliga vänner som får mig att må så bra, känna mig så lycklig och det är så häftigt att vi både tänker och tycker precis likadant. Hawaii kommer att bli ett fantastiskt avslut på vår tid i SF tillsammans. Lovelovelove u.

Likes

Comments

Lite blandade pics från vad jag sysslat med de senaste veckorna. Bio där man beställer in mat till sin stol, favoritfrukost på Jane, golf i Golden Gate Park, må-bra-söndag med Anna där vi gick på yoga, pilates, brunchade och gick på pedikyr, och en bild från en lugn eftermiddag. Har tyvärr helt tappat både mitt foto-flow och mitt blogg-flow. Men jag har lovat er där hemma att bli bättre så ska försöka hitta tillbaka till gamla flitiga Marie!

Likes

Comments

O herregud vart försvinner tiden!!?? Jag har redan varit här i FEM månader. Wow. Tiden. Chilla. Nu är vi en rätt lång bit in i decembermånad och jag jobbar på julkänslan trots avsaknaden av både snö och familj. Det funkar rätt bra och min absoluta favoritmånad har faktiskt varit helt underbart mysig so far. Jag och tjejerna har varit på svensk julmarknad, kikat på luciatåg i svenska kyrkan, åkt till ikea och handlat glögg och pepparkakor, julmyst med tända ljus och dunkat carolas jul varje gång vi suttit oss i bilen.

Och det allra bästa, om en ynka vecka blir familjen Axelsson återförenad igen!! Vi ska fira jul nere i Monterey och sedan bär det antingen av nedåt eller uppåt längs med cali-kusten. Våra planer är inte helt spikade än utan vi får ta det lite som det kommer. Ska bli hur mysigt och underbart som helst att bara få spendera massa kvalitetstid med min älskade familj och jag är så taggad på att visa dem allt som jag älskar med San Francisco. De stannar här hos mig till den 4de och samma dag som de lämnar hoppar jag på ett flyg med tjejerna till HAWAIII!!! Jag är helt jävla otroligt taggad på dessa kommande veckor!!!!

Likes

Comments

Hej och hå, då kavlar vi upp ärmarna och gräver tillbaka 1 månad för att återuppleva senaste veckorna. Trots att min rematch har varit det enda som snurrat runt i min skalle så har jag ändå hunnit med ett och annat på sidan om. Både före och efter. Lets go!

Har hittat en ny dansk urgullig tjej som jag här en kväll mötte upp för middag. Älskar att bara prata och lära känna nya människor. Världen är fylld av intressanta människor och underbara personligheter ska ni veta!!

I slutet på oktober gick jag och tjejerna på en halloween-fest på the Grand. Jag var utklädd till Minnie Mouse och vi dansade tills lokalen stängde och hade hur kul som helst! En helt perfekt halloween och precis sådär lyckad som man alltid önskar att kvällen ska bli. Halloween i USA wins for sure!!!!

Min kära bror har varit på besök också. Mitt i rematch-stressen hade han bokat en biljett till mig så vi tog in på hotell mitt på Union Square. Levde lite storstadsliv för en helg och jag fick chansen att visa honom min favoritstad, han fick lära känna mina bästa tjejkompisar, vi åt goda middagar och bruncher, gick på barrunda och slutligen fick vi heja på Cali Bears på Berkeley. En riktig toppenhelg och precis vad jag behövde just där och då.

Jag har verkligen fallit pladask för sushi och vi snittar sushi-middag minst en gång i veckan.

En helt vanlig torsdag tog jag en heldag för mig själv. Det var jag, sol, en bok, en smoothie och en ensam rooftop mitt i San Francisco. Medicin för själen.

Ett sjukhus-besök har jag också hunnit med haha. Ingen är väl förvånad att det är just jag som lyckas klämma sönder min tumme i bagageluckan på bilen och sedan få en infektion och måsta äta en tiodagars-kur med stark antibiotika. Jag förstod väl det. Värt att nämna är att mina tänder också dom börjat gå sönder så nu är det ständiga besök hos den amerikanska tandläkaren. Tur man har drulle-försäkring-deluxe!

Har hittat kärleken till Sausalito. En liten liten turist-by med segelbåtar, små stränder, strandpromenader och fantastiska restauranger. Här satt vi en fredag och åt lunch på en uteservering i en hamn full med vackra segelbåtar. Livet kan vara sämre ibland.

En helt vanlig snödag lyckades jag, Matilda och Anna hamna på en yacht glidandes runt i the bay. Det var helt magiskt. Kan ni förstå känslan av att åka under Golden Gate Bridge?? Helt SJUKT.

Här satt jag och Mathilda och drack te på ett mysigt litet fik som påminde så sjukt mycket om Ekbergs hemma i Piteå! Och planerade in våra allra sista helger tillsammans. Sjukt lite tid kvar tillsammans nu, aj mitt hjärta.

En annan söndag bestod av att äta brunch (ja det händer rätt ofta) och sedan bara strosa runt i San Francisco. Vi hittade små mysiga gränder, magiska utsikter och underliga kvarter. Som alltid i San Francisco blir du aldrig besviken. Vi snubblade in på en sko-outlet där vi tre timmar senare kom ut med 5 par nya skor var. Hehe ops.

I torsdags strosade jag och tjejerna runt i Golden Gate Park och pratade om livet. En riktigt fin eftermiddag. Jag har verkligen hittat vänner för livet här, jag mår så bra av att bara vara kring dessa fantastiska personligheter och jag känner mig ständigt varm i hjärtat och så genuint lycklig. Vad fantastiskt vackert vänskap är. Tack för att ni finns <3

Jag är så lycklig just nu. Allting har löst sig, jag har fantastiska vänner och jag mår så otroligt bra här. Jag älskar livet och jag älskar mig själv för att jag tog chansen att åka hit och uppleva detta. Tack som fan Marie.

Likes

Comments

Två veckor av tomhet, av stress, av förtvivlan och av oro. Men nu är oron över. Min rematch är över. Det har löst sig. Allting löser sig tillslut.

Jag kommer att fortsätta vara au pair. Jag kommer att bo kvar i Marin County och jag kommer att bo och jobba i en helt underbar familj. Mitt år kommer att bli lika fantastiskt som jag tänkt mig, om inte ännu bättre.

Jag kommer att ta över hos Annas familj eftersom hennes år här snart är slut. Hon bor hos en singelpappa med en 7-årig underbar dotter och det känns helt fantastiskt att flytta in där. Jag trivs redan hur bra som helst och denna familj liknar inte min förra på något sätt. Jag känner mig som hemma. Jag är så fantastiskt lycklig över att allting löste sig och att allting blev som det blev. Det kunde inte blivit bättre. Allt känns bara rätt.

Vill säga ett stort tack till alla som stöttat mig genom min rematch-process och trott på mig. Så mycket kärlek till alla er för att ni brytt er❤️ Och till alla au pairer som sitter i samma position som jag gjorde- våga bryt er fria om det känns fel. Det är värt det.

Pussar och kramar!!!

Likes

Comments

Okej så här är det, jag är i rematch. Jag är utan värdfamilj, utan bostad och utan jobb för tillfället. I tisdags packade jag mina väskor och flyttade ut ur min tidigare värdfamilj. Jag har två veckor på mig att hitta en ny familj, annars måste jag hoppa på nästa flygplan hem till Sverige. Något som inte finns i min världsbild, men jag kunde bara inte vara kvar. Men nu undrar ni säkert, hur hände detta egentligen? Du verkade ju ha det jättebra.

För tre månader sedan postade jag ett inlägg här på bloggen om hur min värdfamilj verkligen var min perfect match, att allt var helt fantastiskt och att det nästan var lite för bra för att vara sant. Och vet ni, sanningen är att allt faktiskt var lite för bra för att vara sant. Jag vill inte gå in jättedetaljerat på hur jag har blivit behandlad i min tidigare familj men jag kan säga er att det har slitit på mig. Det har tryckt ned mig och det har fått mig att känna mig liten, värdelös och otillräcklig.

De senaste månaderna har jag bitit ihop, tagit smällarna och ignorerat varenda kotte som försökt diskutera rematch med mig. "Det skulle ju inte vara jag". Jag skulle inte vara "hon som är i rematch", jag skulle ju vara den med det helt perfekta au pair-året med den perfekta familjen. Hon som skulle skaffa en andra familj som hon kunde komma tillbaka till år efter år. Men så blev det inte.

I måndags rann min bägare över. Det hände en grej och jag insåg mitt egna värde och satte ned foten. Jag kan inte låta mig själv bli behandlad såhär längre.

På kvällen spöregnande det här i Marin, det var halloween och varenda familj böt om till sina fantastiska påkostade kostymer för att gå trick or treating som är enormt stort här i USA. Alla au pairer följde med, såklart. Förutom Marie, som inte ens blivit tillfrågad att följa med. Istället drog hon på sig luvan och gick ut på en promenad (jag fick ju inte ta bilen, den hade dom tagit ifrån mig) Och där och då, när jag satte mig ned på en parkbänk, med regnet som verkligen öste ned över mig samtidigt som jag hörde lyckliga skratt från utklädda barn som passerade mig på gatan, där och då var jag så fruktansvärt olycklig. Tårarna sprutade och jag frågade mig själv hur jag hamnat här, hur mitt perfekta au pair-år kunde bli så fel. Där och då plockade jag upp telefonen, slog numret till min kontaktperson och berättade allt. Berättade hur jag kände mig och hur jag inte orkade en sekund till. Hon svarade "det låter som att du vill ha en rematch". Kvällen efter satt vi alla i min värdfamiljs vardagsrum, jag, min kontaktperson och mina värdföräldrar. Det var det jobbigaste samtalet i mitt liv och 1 timma senare var hela mitt liv nedpackat i resväskor igen och jag satt i bilen påväg bort från det som tidigare varit min trygghet. Jag kände mig tom, men så otroligt lättad. Jag var äntligen fri. En sten lossnade från mitt hjärta och ryggsäcken med ångest jag gått och burit på var borta.

Jag känner mig stolt över mig själv, att jag vågade bryta mig loss. Vågade sätta mig själv i den utsatta positionen jag är i just nu. För nu sitter jag här. I rematch. Det känns läskigt men samtidig spännande, allt fokus ligger på att hitta en ny familj, för jag är allt annat än klar med att vara au pair i USA. Nu blickar jag bara framåt. Allt kan bara bli bättre. "Det skulle inte vara jag", men nu är det jag, och det är bara att göra det bästa av situationen.

Likes

Comments