View tracker

Allmänt

Livet förändras hela tiden och det är ju så det ska vara. Jag har alltid haft lite svårt för förändringar och inte gillat när något i livet blir annorlunda mot vad man är van vid. Jag tror det var en anledning till varför jag kände så blandat inför att ta studenten, livet skulle ju bli så himla annorlunda mot vad det varit. Nu skulle jag plötsligt ha möjlighet till att bestämma vad jag själv vill göra, vilka jag vill umgås med och hur jag vill forma mitt liv.

För ett år sedan såg mitt liv väldigt annorlunda ut mot vad det gör nu. För ett år sedan gick jag sista året på gymnasiet, jag var med i skolans kår och jobbade stenhårt med rugbyn och alla andra kårevent. Jag var tillsammans med en annan kille, jag var en av de bästa i Sverige i bugg och swing, jag festade mycket, jag pluggade stenhårt, spelade fotboll, jobbade extra och så vidare. Jag hade många bollar i luften och jag har sedan högstadiet fått återkommande frågor så som "hur orkar du?", ”är det så smart att ha så mycket att göra och vilja vara överallt?”. Jag svarade alltid att jag trivdes med det och att jag mådde bra. Jag mådde nog ärligt talat inte så bra, inte stundtals iallafall, har jag insett såhär i efterhand. För nästan 1,5 år sedan fick jag jättemycket problem med magen och jag åkte in och ut på sjukhus i ett halvårstid. Jag har ännu idag problem med magen och är "diagnoserad" med IBS som så många andra i dagens stressiga samhälle. Jag tror jag för ett år sedan, runt årsskiftet var nära att springa rakt in i den omtalade väggen. Allt blev för mycket och jag var ur balans. Jag visste inte alls vad jag ville och blev så osäker på mig själv och mina beslut. I början av februari drog jag knät och jag ska nog faktiskt vara glad att jag gjorde det. Det blev nog min räddning. Det mesta händer av en anledning och jag tror jag behövde vakna upp och lugna ner mig. Jag känner väl att det var väldigt onödigt att dra hela knät och behöva rehaba ett år, men någon förändring behövde jag garanterat. Resan tillbaka med knät har gjort mig väldigt stark i mig själv igen och jag har haft tid för eftertänksamhet och eftersom jag blev tvungen att sluta med fotboll och dans osv har jag lärt mig att umgås bara med mig själv och vara nöjd med det. Idag är jag mer harmonisk och som sagt ännu tryggare i mig själv trots att jag nästan alltid haft bra självkänsla tidigare också. Samtidigt saknar jag mitt liv för ett år(och det livet jag hade i många år) sedan ganska mycket ibland. Jag saknar att ha 1000 saker att göra för jag var riktigt bra på att hålla bollarna i luften största delen av tiden. Nu börjar jag bli otålig att ”bara” ha rehaben och övrig träning, jobbet, pojkvän/vänner och familj. Jag saknar en hobby och känslan att göra något jag är bra på och få kicken från det, så som det var med dansen. Jag funderar ofta på framtiden och vad jag vill göra med mitt liv. Jag vill ha många bollar i luften, men försöka må bra samtidigt och för att inte gå in i väggen måste man ha återhämtning och egentid. Jag har blivit mer lugn i mig själv och är mer taggad inför kommande förändringar som sker i livet. Jag tror många har varit och är där jag var för ett år sedan, på gränsen till att gå in i någon såkallad vägg. Det är livsfarligt. Att bli deprimerad och utmattad vid en tidig ålder kan innebära att du lättare kan bli det igen och det är en tuff resa tillbaka om man någon gång blir deprimerad. Samhället ställer så höga krav på unga idag och jag har alltid satt höga krav på mig själv. Jag skulle ha höga betyg, jag skulle vara alla till lags, jag skulle prestera i kårstyrelsen, jag skulle se bra ut, jag skulle hamna på pallen på SM, skulle festa med mina kompisar på helgen och så vidare. Det är lätt att det blir för mycket. Jag ändå så tacksam för tiden jag hade i gymnasiet och för tiden förra året. Jag har lärt mig otroligt mycket och jag är stolt över mig själv för att jag klarade av det. Jag gjorde misstag jag lärde mig av och stundtals kanske man förlorade sig själv, men jag hittade hem igen som Håkan sa. Jag ser ändå tillbaka på tiden i gymnasiet(och högstadiet) med stor glädje. Gymnasiet var riktigt kul och så otroligt lärorikt. Ryser nästan när jag tänker tillbaka på alla roliga stunder jag fick uppleva. Men nu är jag exalterad och förväntansfull över de nya äventyren som väntar, och på resten av livet som står framför mig med en del livserfarenheter i bagaget att ta lärdom av även fast det är mycket kvar att lära. Jag är taggad.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Hej på er!

Det har ekat tyst här ett tag nu. Det beror på att jag haft en del att göra. Det är ett pussel att försöka få ihop allt med jobb, nöje, umgänge, rehab och så vidare. Iallafall, förra veckan hann jag besöka släkten i ett dygn mellan jobbpassen och oj vad välbehövligt och mysigt det var. Det är minst sagt jobbigt när mor och farföräldrar blir äldre, men då gäller det att njuta ordentligt av sällskapet, lyssna på historier och försöka acceptera livets gång. Sen jobbade jag till halv 7 i fredagskväll och blev sedan skjutsad till flygplatsen för att åka mot Stockholm till min bror och hans familj där även mamma befann sig. Vi har haft en fantastisk helg! Ett besök på slottet, lite shopping, en promenad, god mat och en hel del gos med lille Olle. I lördagskväll kunde även jag och Sara mötas upp för några glas inne i stan.

Är så glad att jag kunde klämma in en vistelse till Stockholm. Andas lite storstad och få komma bort och umgås med nära och kära. Jag har inte gjort mycket efter studenten, dagarna har mest bestått av jobb och vanlig vardag. Klart man har det bra här hemma också men jag längtar efter ledighet så mycket. Och jag längtar efter värme och en annan vardag så att det skriker i mig. Det är bara drygt 5 veckor kvar, sedan drar vi. Nu vill jag bara att tiden går. 

Likes

Comments

View tracker

Innan Australien

En stor anledning till varför jag överhuvudtaget började tänka på att flytta utomlands ett tag var för att jag vill bli bättre på engelska. Ni som känner mig och hört mig prata engelska vet att för det första inte tycker om att prata språket och att jag inte är någon höjdare på det haha. Allt låser sig när jag ska prata engelska och jag vet att jag egentligen inte är så dålig. Har aldrig haft problem med att inte få godkänt i skolan eller liknande, utan haft medelbetyg i det. Men alltid haft ångest över att behöva hålla tal i skolan på engelska, gå på engelskalektionerna och så vidare. Utan bra lärare på gymnasiet blev inte engelskan bättre heller. Det bästa sättet att lära sig ett språk är ju att bo i ett land där man talar det och därför blev antal länder att välja på begränsade. I Australien pratar man ju Engelska fast med Australiensk dialekt eller vad man ska säga. Kommer så väl ihåg när Ruben, min syssling från Australien, sa till mig "I got something in my ojs". Ojs, vad fan är det tänkte jag och förstod då att han menade "eyes" haha. Det kommer nog bli klurigt med både engelskan och dialekten där nere i början, men förhoppningsvis kommer vi in i det snabbt. Ser så mycket fram emot att lära mig engelska bättre och känna mig bekväm med språket. Att jag är dålig på det sitter så mycket i huvudet så måste bara få bort den spärren. Att kunna engelska bra kommer man långt på i livet och det är ett mål jag har att kunna prata det utan problem.

Längtar efter solblekt hår och brun hy.

Likes

Comments

Allmänt

Hallå på er!

Hoppas ni har en fin lördag. Jag själv ligger hängig i soffan och kollar på Så mycket bättre. Skulle egentligen firat min vän Måns som fyllt 20, men med tanke på att jag öppnar imorgon känns det inte som en bra idé med fest och nu när man dessutom blivit småsjuk gick det bort tyvärr. Har jobbat idag med och sedan kom Elin hem till mig. Att bara sitta och snacka med sin bästa vän om allt och ingenting är livet. Så tacksam till att ha nära vänner som man vet att man kan prata med allt om och att det inte behöver vara så stor grej när man ses.

Kan dock få lite ångest när man ligger hemma och har "tråkigt" såhär en hel helg. Men så kan det bli när man jobbar helg och behöver vila. Tror det blir sån press på oss nu för tiden med alla sociala medier att allt ska vara så kul och "flashigt" hela tiden. Men ibland är inte livet en fest utan en vardag som bara rullar på. Och ibland är det bara så det ska vara och får vara. Det är okej att inte alltid vara rolig och social. Behöver ladda batterierna.

Nu ska jag äta pepparkakor och dricka glögg och fortsätta mysa i soffan.
Kram!

Jag och Elin på hennes student lite smålulliga och jävligt lyckliga.

Likes

Comments

Allmänt

Jag lyssnar mycket på musik som så många andra. Främst lyssnar jag på svensk musik som ger mig något. Absolut kan det vara skönt att bara sätta på någon poplåt från topplistan på spotify, men helst lyssnar jag på Håkan Hellström, Lars Winnerbäck, Veronica Maggio, Ted Gärdestad eller liknande. Vissa gånger lyssnar jag för att höra en skön röst, ibland för att slappna av eller vakna till och ibland bara för att känna. Dessa artister ovan har fantastiska texter med olika innebörd som betyder så skilda saker vid olika tillfällen och tider i livet. Jag kan exempelvis känna tröst i Håkans "Jag har varit i alla städer" samtidigt som den kan ge mig glädje, framtidshopp och olika funderingar på vad jag åstadkommit i livet och vill åstadkomma. Jag älskar låtar som har ett djup, men det innebär alltså att man måste vara mottaglig för eftertänksamhet och känslorna som texterna och musiken ger en. Jag är en känslomänniska, som har nära till skratt och nära till gråt. Oftast trivs jag med det, men ibland kan det vara jobbigt att inte kunna dölja och pausa sina känslor. Jag är hellre emotionell än känslokall och det leder aldrig till något bra när man försöker trycka undan sina känslor. Jag är en öppen person som ibland kanske öppnar upp mig lite för mycket, men utan känslor och äkthet tycker jag livet blir platt och tråkigt. Så här på bloggen kommer ni få känna mina känslor och jag vill kunna vara privat för att ge något av mig själv till er i vissa inlägg. Nu svävade jag ut lite, men för att knyta tillbaka detta inlägg till musik ger musik ett djup i så mångas liv och likaså i mitt. Jag önskar att jag hade kunnat sjunga och kunnat uttrycka mig på det sätt, men kan jag inte det överhuvudtaget tyvärr men ibland kan det vara skönt att uttrycka sig i text med tanke på att jag alltid gillat att skriva. Jag kommer mig själv närmre genom att skriva och jag trivs med att utvecklas och lära känna mig själv bättre och det gör jag genom att formulera mina tankar och ord.

Några låtar jag ofta lyssnar på:
Håkan Hellström - Valborg
Lars Winnerbäck - Granit och morän
Håkan Hellström - Midsommarnattsdröm
Ted Gärdestad - Himlen är oskyldigt blå
Ulrik Munther - Allt jag ville säga
Sebastian Krantz -
Värdelösa människa
Kent - Utan dina andetag
Veronica Maggio - 17 år

Nu ska jag fortsätta njuta av mina enda lediga dag på 1,5 vecka. Träning, en runda på stan med mamma och räkor till middag har dagen bestått av.
Kramar på er, trevlig helg!

Likes

Comments

Allmänt
Tänkte väva in lite andra inlägg här på bloggen som inte handlar om Australien när jag har lust :) Och nu har jag sett klart på Friends(några år för sent hehe) och känner mig helt tom. Jobb i eftermiddag och kväll väntar och sen kommer Herman hit och sover och jag tänker tvinga honom att kolla på Wahlgrens värld för det är ett så roligt program haha!

Lånade denna lista från Disas blogg.

På morgonen/kvällen?

Jag har inte jättestora problem med att gå upp ur sängen oavsett om det är tidigt eller inte. Helst har jag en lagom sovmorgon till 8-halv 9. När klockan ringer tar jag nästan alltid mobilen i 5 minuter för att vakna, sedan gör jag frukost och jag har nästan alltid exakt så mycket tid jag behöver. Går helst inte upp några minuter tidigare för att slippa stressa innan man ska iväg, sömnen är för viktigt för det hehe. Sover alltid många timmar, runt 8 timmar varje natt. På kvällarna är jag ofta trött, eller nu för tiden jobbar jag nästan alltid till 10 och somnar runt halv 12. Annars brukar jag vilja kolla film eller tv och mysa i soffan eller sängen innan läggdags. Gillar inte att somna för sent men om jag är ute eller så brukar vi va ute till 2-3 sen eventuellt lite nattkäk och sen hem. Efterfest är inte riktigt min grej men att va ute till 3 och dansa med kompisar är riktigt kul ibland!

På nöjesparker?

Älskar att åka karuseller och åker i princip allt. Brukar spela lite på chokladhjul men vinner aldrig. Jag har gärna tid till att bara chilla runt i nöjesparken och känner inte något extremt behov av att åka hur mycket som helst trots att jag tycker det är kul. Är gärna där med någon kompis eller pojkvän. Min familj åker ingenting så det är inte så kul hehe.

På restaurangen?

Äter det mesta, men brukar oftast beställa någon typ av kött med potatisgratäng/pommes eller något sånt. Älskar toast skagen till förätt och glass till efterätt om det blir trerätters. Tycker det är underbart att äta ute men händer inte allt för ofta nu när man försöker spara pengar. Lunchar oftare skulle jag säga. Älskar iallafall att sitta med en människa jag tycker om och äta gott och prata om livet.

Som syster?

Detta skulle jag nog behöva prata med mina bröder om. Men jag är en sladdis(11 och 8 år yngre än mina bröder), så de har i många år sett mig som en liten tjej. Nu börjar de väl inse att jag snart är vuxen hehe. Ibland pratar jag nog för sällan med mina bröder, men vi har alltid samma bra relation för det. Vill ha koll på deras roliga upptåg som sker och missar sällan deras fotbollsmatcher och så vidare. Jag tycker jag är omtänksam och skulle utan tvekan göra allt för dem. Jag är stoltast i världen över mina bröder. Jag är nog ibland en irriterande syster som ibland är lite bortskämd haha... Vi har senaste åren skapat en kompisrelation när vi alla börja bli vuxna och har när tillfälle ges djupare samtal än vad vi hade tidigare iallafall. Är ärlig och älskar när vi alla ses och önskar vi skulle göra det oftare. Att tävla med dem tycker jag är kul och jag vill gärna lära mig mycket av Erik och Johan. Jag ser upp till mina bröder och inspireras av dem, och jag hoppas de tycker att jag är en bra syster.

På stan?

Jag tycker om att gå på stan själv och pröva kläder och bara strosa runt. Uppskattar också väldigt mycket att umgås med vänner och mamma över en shoppingrunda. Att gå på stan behöver inte innebära att shoppa för mig utan går gärna runt och pratar och myser runt med en lunch/fika inplanerad. Om jag är i en storstad och går på stan shoppar jag alltid mycket, det är nästan där jag köper alla mina kläder.

På stranden?

Älskar att sola och det gör jag gärna länge. Att läsa en bok på stranden och lyssna på musik är bland det bästa som finns. Tycker också om att bada men brukar inte vilja göra det för länge utan gillar många dopp istället. Där vill jag vara med människor jag tycker om och som gärna vill vara på stranden länge. Gillar strandtennis med!

I ett förehållande?

En bra fråga, detta borde egentligen Herman svara på hehe. Men jag skulle säga att jag är ganska romantisk. Små gester som att göra frukost till partnern tycker jag är mysigt och skriva små lappar och sånt. Sen gillar jag att köpa lite spontana presenter ibland. Gillar kombinationen att hitta på saker tillsammans som restaurangbesök/bio osv men samtidigt att bara slappa tillsammans. Jag berättar ofta mina känslor och är väldigt ärlig. Gillar att ha kontroll och planera samtidigt som det är skönt att vara spontan. Tänker ofta stort, älskar att mysa framför en film, älskar att ha djupa samtal och bara allmänt leva ihop.

En gammal bild på oss, mina älskade bröder och största skyddsänglar.

Likes

Comments

Något jag också gör och helst vill bli ganska "klar" med innan resan är att rehaba. Ni som inte vet det så drog jag främre korsband, skadade båda meniskerna och töjde ut en ledband i knät tidigare i år, närmare bestämt i början av februari. I princip så illa en knäskada kan bli och det suger. Jag skadade mig när vi åkte skidor med klassen över dagen och sedan dess har jag opererats 2 gånger(läkarna bortprioriterade att laga andra menisken första gången, wiho!), gått på kryckor i 3 månader och rehabat näst intill varje dag. Min bästa vän Elin frågade igår hur jag har motivationen till att träna så mycket och som jag svarade så har jag knappt inget val. Vill jag ha ett fungerande liv där jag ska kunna motionera, arbeta, leka med framtida barn och så vidare så är jag tvungen att köra stenhårt.. Dessvärre har jag ju inte haft någon jättelätt resa tillbaka som ni hör, men nu är jag på gång tycker jag. Jag kör 3 stenhårda pass med min sjukgymnast i veckan och tränar själv utöver det och cyklar osv för rörlighet. Just nu är jag uppe i 56% muskelstyra jämfört med mitt högra friska ben. Planen är att jag ska vara uppe i 75% om 3-4 veckor och få ta mina första löpsteg innan vi åker. Jag antar att dessa 20% som är kvar går snabbare att få upp än när man var nere på väldigt låga siffror efter operation och fram till 50% om ni förstår vad jag menar.

Sen handlar det om att vara disciplinerad nere i Australien, jag har nästan en tredjedel kvar att rehabiliteringen tyvärr med olika sidledsförflyttningar, hopp och så vidare. Detta brukar man träna i grupp men det är bara att bita ihop där nere och köra själv. Glad att Herman kan peppa mig och min målbild när klockan ringer vid 7 min lediga dag är hur jag joggar i en park i Melbourne. Jag ska tillbaka.

Likes

Comments

Innan Australien

Hej på er!

Tyvärr är det ju inte bara att resa iväg bara sådär till andra sidan jorden, det är en del som ska fixas och trixas med innan. Jag själv är inte så resvan utanför Europas gränser, Herman däremot har varit i USA och Thailand flera gånger. Han är alltså van vid att till exempel fylla i visum-frågor och liknande. Trots att jag är mindre van är det jag som har mest koll på denna resa skulle jag säga hehe. För det första var det jag som hade bestämt för ungefär 1,5 år sedan att jag ville flytta utomlands någonstans ett tag vintern efter gymnasiet, valet var antingen USA eller Australien. Jag var inne på att vara Au-pair men valde sedan bort det, då det bland annat är så vanligt att man ej trivs med familjen man hamnar hos. Iallafall så valde Herman att haka på då till down under, han bestämde sig i maj/juni. Det är så himla roligt att vi ska göra detta tillsammans och jag är tveksam till om jag skulle åkt själv, vet inte om jag hade klarat att vara ifrån han så länge. Ska bli så himla häftigt att skapa dessa minnen tillsammans och faktiskt flytta ihop för första gången. I och med att jag hade bestämt mig för att åka mycket tidigare hade jag mer koll på landet och saker som ska göras. Exempelvis så bor mina släktingar där och min bror med flickvän har bott där ett år. Sedan kan det nog också vara så att jag är den delen i förhållandet som har lite kontrollbehov och vill bocka av saker på mina to-do list så fort som möjligt.

Det som har fixats inför resan(skriver ut lite priser med om någon har frågor som vill göra något liknande):

- Jag har gjort ett nytt pass, det måste ju hålla i 1,5 år-2 år ungefär. 

- Letat reda på en biljett som passar oss. Pris, restid osv har spelat roll. Vår resa tar 23h och vi mellanlandar i Doha i 3 timmar inräknat i det. En av de bästa resorna du kan hitta. Vi reser bra tider förhållande till tidskillnad också. Betalade lite mer för detta, men fick ändå ett hyfsat pris(drygt 8000kr var)

- Sökt visum, Working holiday. Visum som ger oss möjlighet till att resa och arbeta i landet i max ett år.(runt 2700kr)

- Fixat reseförsäkring på länsförsäkringar. Egendomsskydd, sjukvård osv. (ca 2800 för ett år. Lite sega pengar men oj vad viktigt)

- Bokat resa till flygplatsen(Arlanda) dagen innan avgång och hotell i Stockholm på grund av att vi flyger på morgonen den 31 december.

- Kollat upp våra mobilabonnemang i Sverige(bindningstid, pausa abonnemang osv)

- Boende första tiden. (vi ska bo hos min fina släkting Anna och hennes familj första veckorna, så tacksamma för detta och ska bli så kul! De hämtar till och med på flygplatsen.)

- Fixat resväskor och jag har fyllt på garderoben med grejer jag vill ha med mig. Till exempel nya träningskläder och en ny jacka så man har ordentliga kläder där nere och slipper lägga massa pengar på sånt när man väl är där.

- Tagit spruta mot hepatit A och B. Denna hade vi båda dock tagit innan. Väldigt skönt att inte det behövs fler sprutor.

- Kollat upp lite hur landet funkar, kollat runt lite vad man vill göra där nere och så.

- Herman kollar upp fotbollsklubbar i Melbourne och information och liknande om det., detta delvis tillsammans med min bror.

- SPARA PENGAR! (detta håller vi på med för fullt).

Det som är kvar att fixa:

- Skriva CV på engelska och skriva ut detta.

- Skriva ut biljetter, visum och liknande.

- Kolla upp bankkonton här och där.

- Jag ska passa på att göra en hälsokontroll i Sverige så allt är bra och så innan man åker(behöver man ej göra), ska även på tandläkarbesök.

- Sedan allt inför resan som att packa, köpa linser för mig till ett helt år och så vidare

Detta är vad jag kan komma på just nu, finns nog några grejer till som är kvar. Påminn mig gärna! Det är iallafall skönt att Australien är ett "säkert" land som man inte behöver fixa allt för mycket inför med massa sprutor och grejer. Det är också en sådan trygghet med släkt där nere såklart. Och som jag nämnde igår är det så skönt att inte ha allt för mycket planerat när man kommer ner utan kan ta det som det kommer.

Ett långt ämne med mycket praktiskt. Nu ska jag slappa med en serie efter en lång dag på jobbet och träning efter..
Ha det!


Likes

Comments

Jag har fått önskemål från lite olika håll om att jag ska börja blogga igen. Och varför inte tänker jag, jag tycker om att skriva och jag vill gärna ha min resa i lite dagboksform. Så detta får bli lite utav min dagbok då alltså för det är ju faktiskt så att jag ska ut och resa. Jag och min andra halva ska resa/flytta till andra sidan jorden, närmare bestämt Australien. Vi ska bosätta oss i Melbourne i minst ett halvår har vi sagt. Vi får stanna på vårt visum i max ett år så vi får vara i landet från 1 januari 2017 till 1 januari 2018. Vi lämnar alltså Sverige på nyårsafton och dagen innan lämnar vi alla nära och kära i Kalmar för att åka buss upp till Stockholm och ett hotell utanför Arlanda flygplats. Vi får se hur länge vi stannar och hur vi trivs. Jag tycker det är så fruktansvärt skönt att vi inte har så mycket bestämt. Det kanske är en av få gånger i livet man inte har det. Jag är så taggad och vill bara att dagarna ska gå nu!

Hoppas några vill hänga med på mitt och Hermans äventyr, nu lite i förberedelserna och även då på plats i Aussie.
Kramar!

Snart är vi i värmen igen!

Likes

Comments