Vardag, Skola

Studentboende, det låter ju roligt, det tyckte jag också för 3 år sen. Delad lägenhet, vänner för livet. Herregud så fel jag har haft. Det här är något av det värsta jag har varit med om. Det första året var ändå helt okej, men sen har det ju kommit mer och mer irriterande studenter.

Det är inte det att jag inte tycker att de ska ha vänner och så här, absolut, självklart. Men när man mitt i veckorna tar hit vänner vid 11 på kvällen, sitter i köket och halvskriker, alltså pratar med stora bokstäver och inte visar respekt att vi är fler som bor här och ska upp tidigt. Jag har en boende här som verkligen verkar tro att det bara är hon som bor här och kan göra som hon vill, ta hit vänner och prata och låta hursomhelst.
Två klagomål har vår hyresvärd fått från mig om henne. Båda gångerna har hon bett om att en av hennes vänner ska få flytta in. Verkligen bönat och bett. Vännerna som tar upp plats, inte har nycklar osv. Två gånger har det hänt, det är olagligt och hon har fått två varningar. Jag håller på att bli knäpp. Efter igår kväll, efter att jag bett henne skrivandes att dämpa sig och jag fick ett arrogant svar. Nästa gång kommer jag ringa störningsjouren. Nu kanske ni tänker men kom igen, studentliv. Men om ni blir störda var och varannan kväll så hade ni också varit griniga, så vad skulle hända om hon får ett tredje klagomål? Nånting måste väl hända ändå? Så förbannat less på dessa internationella studenter.

Så ju fortare jag får flytta till den nya studentlägenheten desto gladare blir jag. Hoppas de jag får bo med då kan städa också. Hon skriven om ovan har aldrig lyft ett finger. Hon lämnar sitt hår på golvet i badrummet efter att hon borstat det, eller så ligger det i handfatet eller badkaret = jag får rensa. Spisen efter att hon har lagat mat är full med olja och mat som stänkt ur stekpannan = måste storstädas innan man själv kan laga mat. Så sjukt äckligt och inte lyssnar hon heller när man försöker förklara. Diskberg som lämnas i båda vaskarna.

Tur för mig att jag nu har pratat ihop mig med hyresvärden om det här problemet och att de vet om det. Bestämmer man sig för att dela tycker jag man hjälps åt att hålla efter och respekterar varandra. Om jag kunde hade jag såklart flyttat till en egen, men det är få lägenheter, många som vill bo vilket betyder höga köpoäng.

Nä nu ska världens grinigaste göra du klar och sen möta upp studiegruppen

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

Tankar och känslor, Vardag

Gaah, den här stressen. Om man kan vara sönderstressad så är jag det. Allt runt omkring just nu. Ibland undrar jag hur jag orkar kämpa på och varför jag gör det. Sömnlösa nätter är det vanliga numer och om jag får sova är det få timmar och jag vaknar alltid runt 3:30.

Känslan av att behöva få ur sig tankar och känslor men att inte riktigt våga ta det steget, för att inte trampa på några tår.

Nä, upp och ner. Vad är ut och vad är in? Var står jag? Så mycket tankar, så mycket stress. Så trött.

Likes

Comments

Skola, Vardag

Från att inget intressant händer till vetskapen art jag måste flytta. Varför? För att kopparstaden har valt att sälja delar av det området jag bor i och med det min vändplan. Vart jag hamnar har jag ingen aning om, men personen från kopparstaden som var här idag lyssnade på mina önskemål och skulle lösa det och höra av sig nästa vecka. Terminen ut får jag vara kvar här. Det är ganska jobbigt ändå. Det mesta är jobbigt och stressigt som det är, nu fick jag en stress till.

Det är tur att jag i höst läser sista terminen iallafall! Sen slipper jag det här med studentboende! Det ser jag fram emot.

Likes

Comments

Vardag, Skola

Senast jag skrev var det januari, nu är det februari och jag får erkänna att jag har glömt bloggen lite.
Det har väl inte hänt så överdrivet mycket de senaste veckorna. Läser en ny kurs, svenska. Ganska intressant ändå. Men det bästa är att jag klarade hela förra kursen utan en enda komplettering. Så stolt över mig själv, det visar att jag håller på att vinna över min sjukdom!!

Imorgon är det tisdag och jag har seminarium och sen har jag helg igen, vilket är ganska skönt. Nej hörni. Det händer absolut inget intressant i mitt liv just nu.

Likes

Comments

Vardag, Skola

Hur kan vi vara halvvägs in i januari? Allt går så snabbt. Men de senaste veckorna har varit upptagna. Jag har haft VFU och det har varit jul och nyår mellan. Ganska skönt att inte behöva gå upp 5:15 mer.
Idag är det iallafall måndag och jag sparkar igång mitt sista år på högskolan. Termin 6 av 7. Galet! Avancerad nivå, lite läskigt, så jag börjar inte förens klockan 12. Träning har jag ikväll också. Skönt att ha en måndag som är upptagen.

Likes

Comments

Vardag, Skola

Okej, jag har inte bloggat på en månad. Dels för att jag inte har något att skriva om och dels för att jag har VFU. Det betyder att jag går upp 5:30 går hemifrån strax efter klockan sex och kommer hem halv fem typ. Orken finns inte, det är så mycket annat att göra när man kommer hem. Stressigt är det också, galet stressigt.
Två dagar till innan jag får en paus på tre veckor innan jag vecka 2 kör sista VFUveckan.
Så det är så mitt liv ser ut just nu, inget speciellt med andra ord.

Jul är det snart också. Har absolut noll julkänsla i år, helst vill jag nog bara skita i den. I år är det bara stress över det. Det tar också energi..

Nu ska den här damen sova, 5:30 ringer klockan.

Likes

Comments

Vardag

Det finns så små och få ljusglimtar i min vardag. Förra veckan bestod av två dessutom är det lättare att få ur sig de negativa tankarna än de positiva. Hursomhelst, den här veckan det är en sån här aprövvecka. Ingenting är positivt, inget ljus ingenting. Sömnen ska vi inte ens tala om, för det är svårt att tala om något som inte finns. Jag kan somna på kvällarna och sova en och en halv till två timmar. Sen är jag vaken. Oron i kroppen, stressen den kommer genom magont. Häromnatten hade jag så ont att jag skrek ner i kudden, vred och vände på mig med känslan av att behöva kräkas. Tittar jag framåt så ser jag nästan ingenting, det är så suddigt. Jag kan inte riktigt se att det som var så självklart, ja jag vet inte. Det är så hopplöst allting. Man står och trampar på samma plats i hopp om att ta sig fram. Längtan och väntan för vad?
Allt kraschar uppe i huvudet. Det är tårar, dumma tankar och känslor. Det spelar ingen roll hur mycket folk runt omkring säger att allt blir bra. Jag tror inte på det längre, hoppet faller. Jag faller. Jag är visst inte så stark som jag tror, eller så är det en styrka att falla rakt ner ibland. Jag vet inte. Hopplösheten vinner iallafall.

Likes

Comments

Vardag, Skola, Livsstil

Nu har jag hamnat i en såndär stressperiod igen och det syns. Men att jag är stressad kanske inte är så konstigt. Jag vantrivs här där jag bor - att bo med andra studenter är inte alltid en kul grej, speciellt om de inte vet hur man städar osv, vilket också medför att jag sover sämre. Kursen i skolan är inne på sin sista vecka, vilket betyder att allt kommer och det gör den intensiv.
Min haka mina vänner... den är helt förstörd typ. Så röd och blossig. Men å andra sidan hade jag min vecka förra veckan så det kan ju säkert påverka. Men jag antar att det inte finns några mirakel mot det. Jag får låta bli att pilla och klia, fortsätta tvätta morgon och kväll. Vatten och mat är jag noga med så jag antar att det ger sig. Tålamodet hos mig kanske inte är det bästa.

Annars idag är det skola med start klockan 1. Redovisning. Tror det kan bli bra. Fast det bästa kommer ikväll när jag får krypa ihop i famnen hos min fina. Som jag längtar efter honom ❤️

Likes

Comments