Idag kom ett riktigt bra framsteg! Jag är jättenöjd med min egen insats och Janes såklart. Vi har haft en riktigt tjurig period. Försökt med tömkörning och rida med handhäst. Sist skulle jag ta lugn skrittrunda bara i samhället å så kom en stor buss, hon darrade som ett asplöv och stack iväg. Inte roligt. Sen dess har jag lagt sadeln på hyllan och satsat på tömkörningen och på "the seven games" men framför allt så har det varit viktigt att inte låta henne bestämma eller skrämma mig.

På ridskolan har jag ju varit för att få lite ridning i alla fall, min vanliga lärare hade sin man som vikarie och han gav mig ovärderliga tips och har även visat på deras hästar hur han menar. Små men enkla och ack så betydelsefulla tips när man har häst som inte respekterar "my space". Gick hem och jobbade med detta och har haft mycket tjafs med Jane angående longering etc. Men idag gick det sådär ovanligt bra bara, kändes bra och jag satt upp på henne. Hon stegrade sig inte som hon gjort de andra gångerna utan gick snällt och gjorde bakdelsvändningar och stopp. Jag vågade och vann och bestämde att nu rider jag henne de få hundra metrarna på vägen hem till stallet. Inga problem, trots dubbelmöte med bilar, hon sa inget och skrittade helt lugnt. Jag hoppas innerligt att det här är början på något gott, en fin vänskap och kamratskap.

Det slog mig när jag gick med henne i skogen att visst jag har ridit länge på ridskola, först klassiskt och sen western, i över 12 år har jag varit där. Dessförinnan var det ju Pelly med kompisar som jag passade åt en familj och även red med döttrarna där. Men vad ridskolan inte har lärt mig ännu är just detta, att en egen häst inte är som en ridskolehäst, att det ska vara en tydlig ledare. Jag kommer lära mig otroligt mycket av dessa härliga egna hästar som jag har nu, en väldigt spännande resa må jag säga. Även om allt hittills inte har varit något vidare så måste jag erkänna att jag ser ljust på framtiden. Så hoppas verkligen att jag knäckt koden så vi får fina år tillsammans framöver.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

​En underbar hovslagare har varit på besök. Hon hade med en fin liten svart pryl som jag klickar med och belönar Jane med krafft då hon står helt still och inte håller på med annat bus. Går så mycket bättre att borsta nu och pyssla med henne. Hon kan förvisso hota och vara grinig men den här manicken har hjälpt mycket! 

Ja å sadel-letandet då... Jag har en sadel hemma och är tveksam, på lucia ska vi lasta in i transporten för att åka till Anna (min ridlärare) och se vad hon tycker om passformen. Är den ok så blir det lektion på det. Halleluja! Gudarna ska veta att jag behöver hjälp. Jag har ju lånat en barbackagjord som jag provat att rida med i skogen. Prroblemet är att Jane inte saktar av eller går lugnt emellanåt. Å när jag försöker ta i henne så funkar ingenting hon bara drar vidare i någon konstig halvtravskritt. Mycket irriterande så det blir stoppa och backa, mycket. 

Igår kom saltbilen, hon blev knäpp, hoppade omkring som en fjolla. Jag vinkade fram honom, men han såg skeptisk ut i sin lastbil, körde någon meter och Jane fnös, snurrade runt och dummade sig. Typiskt. Å annars går det skitbra, hon bryr sig inte änns. Hon testar och testar, speciellt när det passar henne.


Gick iväg med Afrodite för att posta julkorten, ville se om Jane brydde sig om att kompisen gick. Jajemän, vilken galopp och till och med gnäggande. Lite ombytta roller för dem:)

Likes

Comments

​Efter över 1,5 h i skogen med Jane så kanske vi nu nått ett litet genombrott. Mycket pigg och glad dam som stegade på över stock och sten, blev riktigt svett. Avslutade med massage, hoppas båda är nöjda, hon såg lite beskedligare ut i alla fall. Afrodite hade ätit upp halva boxen i ren frustration, haha. 

Hoppas att det blir en bra sadel snart så jag får hoppa upp och jobba lite mer. 

Likes

Comments

Lite upp och ner. Det har varit en del turer kring Jane och hennes humör. Jag tvångsborstar, klappar och tar på henne med olika saker. Masserar och jobbar från marken. En hel del skogspromenader också.

Kan konstatera att det är svårt att veta vad man ska tro på i hästvärlden, den ena säger si, den andra så. Och sen är man där i mitten och tvekar. Nu försöker jag köra på mitt koncept och hoppas på framgång. Hade en veterinär ute för att utesluta smärta i ryggen och det blev utan anmärkning. Humöret däremot, ojoj, hon försökte bit och sparka på honom. Men nu gör jag samma sak varje dag i ett visst mönster och tvingar henne till att tåla mina händer och borstar. Det går bättre och bättre.

Har suttit barbacka på henne och ridit ut, Afrodite blev galen... Mannen vaknade och undrade vad som stod på med hästen. Så nästa gång får jag stänga in henne i stallet så han inte vaknar efter nattjobb.


Likes

Comments

I väntan på sadelprovningen som äger rum i morgon så red jag återigen barbacka igår. Några få travsteg vågade jag mig på i alla fall. Testade sidepass igen med fler bommar och krokigt utlagt. Roadback var en upplevelse i sig, schwung så for vi runt som i en tvålkopp och hon var på G att galoppera iväg haha. En urmysig häst, helt otroligt charmig men samtidigt måste man jobba med henne. Att stå still fortsatte vi med, inte så lätt. Fick backa henne två gånger över 30 meter (lika långt som hon smet iväg). Sen övade på vi på Maries gamla goding "vacker tass", det kan hon minsann! 

Hade ambitionen att visa Jane byn och framförallt tåget som jag själv kör här utanför huset. Spatserade gatan ner mot bommarna och tänkte att det här blir perfekt, först de skällande hundarna och sen bommarna + tåg. Men det visade sig att tåget var inställt och hundarna inte hemma! 

Idag blir det utbildning hela dagen för mig så ingen träning, men i morgon hoppas vi på sadel som passar och lite mer jobb tillsammans:)

Likes

Comments

Snön försvann helt så jag passade på att utnyttja ridbanan. Det var basic, Jane skulle stoppa, backa och sidepass. Lite bakdelsvändning också. La ut två bommar för att gå över, stanna över och sen sidepass. Hon är inte dum den hästen, gör liksom lite för tidigt när hon fattat vad det går ut på;) Longerade sedan och hon lyssnar bra på att bli upppussad i galopp. Avslutade med det som Jane nog tycker var värst av allt. OM hon får äta i 23 h så ska hon banne mig inte äta den timmen vi jobbar ihop. Gick en promenad utanför och fortsatte med stanna och back, att stå still är också bra att öva på. Men där blev ju maten en stor frestelse. Så vi hade lite svårt där med vem som ska bestämma det, mycket back. Får fortsätta jobba. Jag har inget emot att hon får äta om vi bara slövandrar lite en varm sommarkväll men är det jobb och uteritt eller annat så kan man ju inte stanna och göra som man vill mitt i arbetet. 

Igår natt så lät jag dem vara i lösdriften själva utan att ha dem på box. Det är inget sparkande utan små åsneljud på dem. Men de äter från samma hönät och från samma hink så inga problem där inte. Båda flickorna är sociala och det är så mysigt att få komma hem och ropa på dem. Min tupp Baltazar (på bilden) han såg Jane för första gången igår och blev vansinnig. Fjädrar flög och han sprang runt och vrålade. Jane stod still och bara tittade på honom, Baltazar gav mördarblickar tillbaka innan han fick en skopa havre och återgick till att flirta med sina damer.


Ännu en dag i paradiset;)

Likes

Comments

Två fina tjejer har flyttat in, de låter mer som åsnor just nu men vi får hoppas att det blir goda vänner till slut. Det var en annorlunda dag, jag som inte vågat ta steget till egen häst stod plötsligt där med två. Såklart måste man ha sällskap. Resan hit har jag många att tacka för, dels mina föräldrar som sett till att jag förstått värdet av pengar och att man får lida lite för konsten. Som att t.ex. själv cykla till stallet och spara ihop hälften av ridlägerkostnaden. Sara såklart som pushat, tjatat och åkt med mig för att provrida, ett äventyr för sig med punktering på E4:an. Marie som sålde hästen till mig med sin fina karl som körde ner Jane, det känns bra när de som äger hästen är så måna om att de ska få det bra. Carro som kom med fina Afrodite, en superskön häst måste jag säga. Hon bara står där och låter Jane hållas med sitt åsnevrål. Madeleine som hade Jane i 13 år innan, hon har gett mig många goda råd. Å såklart min man, han som igår sa: "Jag följer med dig ner till stallet och tittar till hästarna". Något av det finaste jag har hört, så nu lär jag få spela "X-wing" (star wars brädspel) för att döva mitt dåliga samvete.

Om ni läst hästtidningen Wendy så kan jag säga att lite så känner jag mig nu, bortskämd med två hästar på gård med ridbana. 

Likes

Comments