Ja, vart ska vi börja någonstans .. Detta mamma livet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, inte alls! Jag skulle ha familj, en pappa till mitt barn som älskade oss och ville inget annat än o vara med oss. Redan när jag va rätt så gravid så handlade inget om mig, eller bebisen. Vi va luft, kändes det som ialf.. Allt handlade om han, han och hans "vänner" som byttes ut en efter en, än idag men okej .. Dem är "vänner". Den stora dagen kom, eller aaa den började inte som man hade tänkt sig, du vet .. OMG MITT VATTEN GICK, hade inte ens vatten haha .. Ialf, blev skickad till kontroll på Östra Sjukhus, för att magen, Devin slutade växa. Under kontrollen visar det sig att jag har knappt något fostervatten kvar, allt annat såg bra ut, Devin mådde fortf bra men han kunde inte va där inne så länge till. Så att inom 24 h måste han ut .. Jag skickades till Förlossningen, och där fick dom sätta igång mig... Ingen babydaddy va där ännu.. Jag va horrädd, som tur va hade jag min syster med mig på kontrollen så hon följde med upp till Förlossningen, mamma kom efter jobbet. Men fuck va långt inlägg redan orka haha .. Han dök fortf inte upp, när han väl dök upp så dök han upp med 2 kompisar, bra berusade .. Han va med mig i ca 20 min. Sen stack han, han va "trött och irriterad" aaa stackars människa .. Ungen vill fortf inte komma ut, vi höll på i 22 h .. Tjugotvååååååå timmar, till slut fick dem snitta mig, så bror .. Jag e orörd där nere, still tight. Min älskade son fick jag äntligen se, men jag va bra påverkad av allt jag fick i mig så det minnet e lite suddigt men jag minns!! Mamma var med under snittet, så hon såg allt, hon såg när dom kuttade mig, allting. Asså, dem borde inte ge bebisar till så trötta, och drogade mammor... tänk så hade jag vart HELT SJÄLV mannen jag hade tappat ungen på golvet... Usch det gör så ont när tänker tillbaks på den dagen, alla dagar på BB grät jag, jag ville bara att Joaquin skulle vara med oss. Hur kunde han inte? Hur mår man i huvudet igentligen?? Nu fick ni lite tragisk sanning, men idag är jag lyckligast med min lille pojk. Jag missar inga stunder med honom. Som min mamma säger: Det finns bara en mamma, och flera pappor. Jag har två pappor, en biologisk och min syrras pappa som har tagit hand om mig som sin egna. Såååååå vem vet va som händer next ..

Puss till alla som orkade läsa hahaha ..

  • 229 readers

Likes

Comments

God kväll .. Vi får se hur länge jag orkar med detta, att blogga. Jag hade en blogg förr i tiden och det va fett kul faktiskt. Jag testar på det igen, en lite mer seriös då jag har gått och blivit morsa .. Kan ju inte skriva vad som helst längre haha .. Senare ikväll eller imorgon ska jag berätta lite mer om mig, min prins och så.

Puss o smek så länge ..

Likes

Comments