​Mitt första pass för i år var nästan sådär filmiskt fint. Ni vet, sådär så att man vill rama in det i huvudet och spara det och tänka på det när man kutar där i ösregnet. Jag sprang nere vid havet, på stranden. Nu antar ni säkert att det är på en kritvit strand på Mauritius där palmerna vajar. Där jag springer barfota mot soluppgången, och det fortfarande är sådär perfekt sval-varmt, så att man inte svettas ihjäl. Så var det inte. Jag sprang på en strand i Sverige. Men det var fint ändå. Solen var framme, vinden var inte för tuff och det vågorna brusade sådär kraftfullt och helande. Fast det hörde ju inte jag medan jag sprang. Utan det hörde jag inte förrän jag stängde av musiken för att jag skulle filma till Snapchat och Instagram. För nog skulle jag minsann visa att jag hade en filmiskt fin löprunda på stranden. Såklart. För jag springer alltid till musik. De säger att det går fortare utan, men jag gillar det för mycket för att sluta med det. Ibland lyssnar jag ju på ett poddavsnitt såklart, det är också härligt. Det finns så oändligt många poddar att lyssna på, så där väljer jag efter humör. P3 Domumentär är en totalfavorit. Så avkopplande. Men åter till musiken, den här dagen var det faktiskt min gamla lista med låtar från förrförra och förrförrförra året ( heter det så?) som skrålade i öronen. Alltså listan med låtar från 2016 och 2015. Ni vet de där låtarna som man lyssnade sönder för att de var såå bra i början och så lyssnade man på dem tills man hatade dem? Hett tips - vänta ett, två år. Helt plötsligt är de tillbaka som de var! Det var verkligen så! Gissa om jag fick feeling där jag satte ena löparskoklädda foten framför den andra i sanden. Om det gick fort? Nja, det är en bit kvar till dess för känslan av att konditionen inte riktigt är där den var i oktober, kom ganska snabbt. Så jag tog det lugnt och det var härligt. Det kanske blev en 3-4 km. Jag har inte börjat mäta eller klocka mina rundor såhär i början, jag känner att jag måste veta vad jag orkar först. Jag har så lätt för att pressa mig själv för hårt om jag klockar och mäter. Jag vill köra utan prestation ett tag till.

Jag fick till och med lite vårkänsla där ute längs med havet. Solen tycktes vilja värma kinden, och det gjorde den. Lite, lite. Om vi håller ut lite till så kommer nog våren snart. Visst känner man ett litet hopp när det är ljust liiite lite längre på kvällen?

Svettkram på Er!

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Hej på Er!

Är det nu man ska vara laddad? Och utvilad och pigg? Eller är känslan helt tvärtom? För så är det här i alla fall. Hjärnan är helt trött, jag glömmer allt jag ska göra hela tiden och kan somna på soffan innan klockan åtta. Är det champagnedimman från nyårsnatten som dröjer sig kvar? Eller är det julstressen som äntligen tagit sitt pick och pack, men lämnat kvar en urholkad hjärna? Eller är det så att det är en liten förkylning som spökar långt därinne? Det vore väl typiskt om den skulle dyka upp nu, precis när det är dags att ta på sig löparskorna och börja om. Börja på steg 1. För ja, så är formen. Steg 1. För ja, här har det varit paus ett tag. Livet kom emellan, helt enkelt. Julklappsinköp, pyntande och bakande, mixat med långa arbetsdagar, oro och stress. Det blev ett ganska tufft slut på ett tufft år, kort sagt. Så några långpass eller ens kortpass för den delen, har det inte blivit sedan i början på oktober. Men nu är det dags! Eller hur är motivationen? Är det motigt?

Det är meningen att den här bloggen ska sporra både er som läser och mig, till att komma ut i löparspåret, fast det känns oändligt tungt ibland. Jag kommer att dela med mig av mina pass, både när det gått dåligt och när det gått bra - för här skriver vi sanningen. För ibland går inte benen av sig själv, ibland rör de sig bara inte alls. Ibland hjälper ingenting, inte ens den där låten som brukar funka i alla lägen. Då behöver vi varandra. Så vi orkar ut igen.

För mig är alla löpare. Alla som är ute och springer är löpare för mig. Oavsett om man springer fyra steg och går resten av rundan. Oavsett om du persar milen på 7 timmar eller trekvart. Så är det bara. Så välkomna hit!

Svettkram på Er allihopa!

Likes

Comments