Header

Har precis kommit hem från morgonens seminarium, duschat och nu sitter jag här. Om exakt 32 minuter börjar min pluggsession som kommer att hålla på till klockan 15, sen åker jag äntligen hem till min älskling. Lyssnar på The Scientist, av Coldplay. Nobody said it was easy, but noone ever said it would be this hard. För er som inte visste det så handlar den textbiten om Juristprogrammet här i Uppsala. Lite kuriosa bara.

Vi (jag och min seminariegrupp på 25 pers) har nog aldrig blivit så roastade som vi blev idag, och tro mig - vi har blivit roastade förr. Tydligen räcker det inte med att läsa igenom lagtext, praxis och propositionen till lagen när vi löser en uppgift - vi måste också läsa lagrådsyttrandet, remissvaren, betänkanden och ev. följdmotioner. HUR kunde vi inte tänka på det, frågar ni er kanske. Jag vet inte, svarar jag på det. Det har, konstigt nog, inte slagit oss att vi borde göra detta. Detta handlar om textmassor som sammanlagt kan bli flera tusen sidor text, och för det har vi två dagar på oss. Vi har alltid fler uppgifter. Självklart kan ingen läsa alla dessa sidor, men då det ofta råder brist på innehållsförteckning (se ex. Prop 1973:90) så har man bara att skumma igenom dokumentet för att hitta relevant information.

Som om inte roasten vore nog så blev min basgrupp ordförande i dagens seminarium, och det kan ha varit det obekvämaste jag gjort på länge. Jag förstod ingenting idag. Det gjorde åtminstone ingen annan heller, fick jag reda på efter lektionen när halva klassen bildade någon slags sorgering utanför klassrummet och pratade om hur otroligt jobbig dagens seminarium varit och hur mycket alla gråter om kvällarna.

Oh well, kikade igenom bilder i min dator för att hitta ngt passande till inlägget (eller åtminstone någonting som kunde "lift the spirit") och hittade bilder från galakvällen på studentveckan. Helt klart bästa kvällen, och nästan enbart anordnat av min bästa vän. Mycket bra jobbat!

När jag då kollade igenom albumet med galabilderna insåg jag hur bråttom jag alltid har. Jag är alltid på väg någon annan stans. Som barn ville jag bara växa upp. I högstadiet ville jag bara till gymnasiet, för alla var minsann korkade på högstadiet. När jag började gymnasiet var det samma visa. Under studentveckan ville jag bara bli klar med studenten så fort som möjligt så att jag äntligen skulle kunna bli toppjurist. Det är först nu jag värdesätter gymnasietiden och alla perioder i livet innan det. Jag får det nu att låta som om jag har studerat i flera år på universitetet, avlagt en examen och står inför pensionen, vilket inte är fallet. Kan förstå att det framstår som lite töntigt att jag skriver allt detta, men det är sant. Det har räckt med 4 veckor på Uppsala universitet för att ge mig dessa insikter.

Jag har bråttom nu också. Skillnaden är att jag nu vantrivs på riktigt, aldrig varit så obekväm förr. Förhoppningsvis blir våren bättre, och då ska jag försöka leva mer i nuet. Jag längtar tillbaka till gymnasiet otroligt mycket nu. Vill känna mig uppskattad, duktig och vara nära de fina vänner som jag faktiskt hade på gymnasiet. Jag hade få vänner, men det räckte väldigt bra. Jag skulle vilja spola tillbaka tiden och träffa dem varje dag, och få bo hemma igen. Komma hem till Kevin efter skolan och inte känna ångest. Sova riktigt om nätterna (iaf bättre än jag gör i nuläget). Må bra!

Sammantaget vill jag alltså uppmana alla de (ca. 2) som läser detta att inte ha bråttom. Det spelar ingen roll om allting inte är jättebra, det hade kunnat vara sämre. Man saknar de små, ljusa stunderna när man påbörjar ett "nytt avsnitt" av livet. Det är mycket som är fint med att bo hemma, även om det stundvis är jobbigt.

Nu är det bara 13 minuter kvar tills jag måste börja fokusera på normgivningsmakten.

Kramar

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Alltså, sanningen är den att jag inte riktigt vill vara i Uppsala. Det kanske märks, haha. Lyssnar lite på musik som jag inte hört på ett tag, vilket verkligen fick mig att längta tillbaka till vissa moment i livet.

Ett av dessa moment är bl.a. att vara hos farmor och farfar i Järvsö som barn. Typ när farfar eller farmor väckte mig och min syster vid 8 för att vi, oundvikligen, skulle befinna oss i skidbacken när de öppnade. Dock skulle vi helst befinna oss i skidbacken några minuter innan öppning, på så vis har man hela dagen på sig att åka och dessutom får man åka på manchestersnö (med detta menas alltså nypistad backe). Minst en fikapaus skulle äga rum, då man åt chokladboll (super size) och varm choklad. Till lunch fanns det två alternativ. Antingen åt vi i restaurangen, pommes med hamburgare. Det andra alternativet var att farmor tog en promenad upp till backen och tillsammans så grillade vi alla korv. Det första alternativet var det som jag föredrog. I efterhand uppskattar jag dock den senare alternativet. När "det begav sig" innebar det att man gick miste om pommes, men idag ser jag tillbaka på det som något väldigt mysigt. När jag eller min syster inte orkade mer så åkte vi hem, man satte sig och spelade dator och om man hade tur kanske man på kvällen fick pizza, tacos eller farmors lax. Hade man otur, då blev det farmors köttbullar, men det var inte så illa det heller.

Något annat jag saknar är att bo med Kevin, som jag gjorde i somras och i våras. Uppskattade det redan då och kände verkligen hur lyxigt det var att alltid somna och vakna med den man älskar, men nu i efterhand så måste jag säga att jag ändå inte riktigt förstod vilken tur jag hade. Att inte bo tillsammans, och dessutom bo 15 mil ifrån varandra är väldigt jobbigt, men det går såklart. Det är trots allt bara 9 månader kvar av detta. Våren går förhoppningsvis fort också, kommer säkert plugga något roligare och dessutom kommer jag redan i vår behöva leta efter lägenheter till mig och Kevin, vilket kommer vara roligt (och säkert väldigt, väldigt frustrerande).

Skulle jag få gå fram, eller tillbaka i tiden, eller var som helst på jorden hade jag nästan velat snabbspola förbi den här perioden av mitt liv (alltså, juridikperioden). Hade nog hellre befunnit mig i Spanien eller Italien, om jag nu får önska fritt. Saknar verkligen Rom så otroligt mycket, trots att vi bara befann oss där i 4 dagar. Det var verkligen en resa då jag levde i nuet till 100% och dessutom var väldigt, väldigt glad hela tiden. Det är lätt att drömma sig tillbaka till såna stunder i livet. Förhoppningsvis kommer vi tillbaka, trots att inget mynt kastades i Fontana di Trevi. Oh well, lätt att vara efterklok ...

Det här inlägget verkar bli hur långt som helst, och jag ska snart sluta. Att skriva har faktiskt en bra inverkan på mig, dels är det skönt att få skriva ut vad jag tänker men främst så tänker jag inte så mycket på plugget. Eller jo, nu gör jag ju det. Ska läsa lite om delegation från riksdagen, restkompetens och det kommunala självstyret nu. Tror jag iallafall. Det visar sig om jag gör vad jag ska, eller om jag gör precis vad jag vill (äta mat och se Modern Family).

Till dig som tagit din ända hit ner utan att hoppa i texten, dig gillar jag. Bra jobbat.
På återseende!

En vilsen student


Likes

Comments

Det bästa med att "blogga för sig själv" är ju helt klart att det inte är någon som väntar på att jag ska uppdatera bloggen. När jag kollar på bilderna jag lagt upp här nere så inser jag att det nog är bäst att jag fortsätter blogga för mig själv, det är ju inte direkt någon proffskvalité på mitt material ...

I helgen firades jag från pappas sida av familjen. Det var verkligen så himla mysigt och jag var så glad efteråt. Min lillasyster med pojkvän sov över i mitt korridorsrum också, trångt men mysigt haha. Det var dock fest kl 04 i korridoren så min syster kanske inte fick världens bästa intryck av korridorslivet, haha. Åt på en grekisk restaurang här i Uppsala, Tzatziki, och maten var väldigt god - för att inte tala om HUR MYCKET mat man fick. Beställde in tre smårätter, trots att jag fick höra att 5 st var lagom. Orkade inte ens allt, men nästan. Så sjukt! Ska gå dit igen, med Kevin, tror han skulle gilla det 😍

Det blev sjukt tomt när alla åkte hem, har dessutom inte träffat Kevin på en vecka nu vilket är hemskt tråkigt och ensamt och dåligt på alla sätt och vis. Åker hem imorgon, iallafall, var nästan en månad sedan sist nu så det ska bli skönt trots att jag alltid blir så ledsen när jag rullar in på Borlänges centralstation, det är så otroligt dött. Kommer behöva plugga torsdag och fredag, fått feedback på första PM- inlämningen nu och det är bara att börja nu, känns det som. Under lördagen ska jag dock slappna av till max, och på söndag kanske jag och Kevin går och ser på It på bio, tror den kan vara riktigt bra. På söndag/måndag när jag åker hem följer min skatt med mig tillbaka till Uppsala igen, så blir det inte lika ensamt i stan.

Har sjukaste PM-ångesten. Mitt PM kommer att handla om vilka begränsningar som finns i den svenska handlingsoffentligheten, och hur detta har ändrats sedan EKMR (Europakonventionen) blev en del av svensk lag. Låter det svårt? Det tycker iaf jag, det fick jag dessutom höra av min lärare idag, att hon beklagade att jag fick det svåraste ämnet tilldelat till mig. Det är faktiskt skönt att det är erkänt svårt iallafall. Gooooood vad jag önskar att jag läste spanska nu.

Trots att vi faktiskt skulle fika så fort la familia anlände till Uppsala så bestämde jag mig för att baka loss. Älskar att baka, I really do, men kan ju inte äta allt själv, speciellt inte så mycket som jag bakar. Korridorsgrannarna verkade också uppskatta att få lite muffins. Bakade dessa när jag var liten, alltså non stop, blev liksom tjock på dessa muffins. Kakorna var något jag aldrig gjort, helt socker- och glutenfria jordnötskakor som fick betyget OK av mig, betyget "jättegoda" av pappa.

Likes

Comments

Snart kommer la familia hit, tänkte trycka in ett appreciation-inlägg först!
Har precis införskaffat dessa tights, och de är drömmiga! Köpte de från Åhlens, men de verkar bara finnas i butik, hittade inte online? Vill inte ens träna i dem, tänk om de blir förstörda? Haha ... Tror faktiskt att dessa kommer att användas enbart de dagar jag vill ha något riktigt skönt på mig, har trots allt andra tights att träna i.

Har spenderat dagen med att prata med älskling i telefon, försöka ignorera pluggångesten som alltid finns i bakgrunden och bakat muffins och socker- och glutenfria kakor som visas upp i nästa inlägg!

Gotta run, får skriva ett inlägg om eftermiddagen sen, dags att fira födelsedagen i efterskott :)

Likes

Comments

Efter att ha vaknat upp och först trott jag skulle kunna byta till spanska, men sen inte kunnat, känner jag mig rätt drained på energi redan. Har dock en hel del att göra idag, ändå, och snart måste jag faktiskt ta tag i alla dessa saker. För det första ska jag städa, massor, för imorgon kommer det familjemedlemmar och ska fira min födelsedag i efterskott. Får skriva mer om det imorgon! Det är, hur som helst, väldigt impopulärt bland dessa familjemedlemmar att ha det stökigt hemma (jag har alltid stökigt hemma).

Sen då?
Ska faktiskt söka kurser till nästa termin, tänker inte vara för sen i vår, iallafall ... Anmälan öppnar idag, det är bara att köra tänker jag! Sen går det ju inte att komma ifrån att jag går juristlinjen, så det blir en hel del plugg efter det här .. Kvällen spenderas nog hemma framför en film, hur tråkigt detta än låter. JAG ÄR SÅ TRÖTT!


Likes

Comments

Alright, första inlägget. Nu har jag gått ca. 2 veckor (+ insparksvecka) på Juristprogrammet, och det här är verkligen inte min grej. ALLS. Upplägget är verkligen inte i min smak, och jag har verkligen ont i magen varje gång jag ska på lektion eller föreläsning. Det är som en distanskurs, utan handledning. Vet att universitetsstudier skiljer sig en hel del från gymnasiets, men detta är på en helt annan nivå. Känns som att jag pluggar och pluggar men inte kommer någonstans, föreläsningarna känns irrelevanta och materialet är väldigt tråkigt. Känns jobbigt att medge det, men jag har nog valt fel. Det är faktiskt pinsamt att medge det, jag har varit så taggad på det här. Dessutom, jag har alltid varit bra i skolan, vad fan händer nu? Det är dessutom så brutalt svårt att plugga 8 timmar på någonting som är så fruktansvärt tråkigt som detta faktiskt är.

Sökte ju tidigare i veckan till en spanskakurs på heltid. Hoppades verkligen att jag skulle komma in, men det gjorde jag inte. Jag anmälde mig tyvärr för sent ... Det får bli nästa termin istället. :( Inte alls kul. Sämst, tycker jag att det är. Vill inte läsa juridik, över huvud taget.


Likes

Comments