Fascinerande att höra om hur alla dessa smarta föräldrar alltid pratar om hur jävla bra de är, eller de som snyftar över hur det inte lyckas med att få sina barn att lyssna på dem när de till exempel vankas för mat och man säger till sitt barn att det är dags för att äta och att de måste avbryta med vad de nu än gör för något.

Ofta tar denna diskussion vägen i form av tips på hur man ska bli en strängare förälder och hur viktigt det är att i situationer där ett barn säger "jag ska bara" att visa dem vem det är som bestämmer...

Men frågan är om vi som föräldrar noterar över vad det vi egentligen gör mot våra barn i dessa situationer.. Jag själv har en fyraåring som älskar lego, och man får jämt och ständigt höra "jag ska bara" ... Till en början gjorde jag exakt samma sak som alla andra och skulle snabbt visa vem det är som bestämmer...

Men ju mer jag har funderat på detta ju mer säker blir jag på att jag ska göra det omvända och låta grabben göra klart det han gör. Vist måste det finnas rimliga gränser för hur länge han ska få "bara göra klart" , men ändå ge han en chans..

För det stora problemet jag ser i det är att genom att alltid avbryta honom med att få bygga klart sin lego sak, ju mer lär han sig att vikten av att få färdigställa något inte har så stor betydelse..

I dagens samhälle är det så himla sällan vi ser vuxna helt uppslukade med vad det gör, vi blir lata och skiter i att färdigställa saker.. Vi har inte alls den förmågan kvar som våra barn har just nu att allt de gör ska bli klart först...

Jag tror att vi som föräldrar genom tid slipar bort en utav de absolut bästa egenskaper som man få med sig från barn till vuxen , nämligen förmågan och viljan att färdigställa saker.

Ett mycket bättre sätt att handskas med detta fenomen av barn som "jag ska bara" är att vi som vuxna är mycket tydligare redan innan om vad som komma skall. Vet själv att jag har satt min grabb framför TVn när jag ska laga mat för att jag ska få laga maten i lugn och ro.. Och jag tror att fler kan verkligen känna igen sig i detta att man ser till att på något vis sätta sitt barn i någon form av syssla medans en själv ska laga mat..

Situationen som naturligtvis nu kommer att uppstå är att du förr eller senare är klar med matlagningen till exempel och vad är då chansen att det som ditt barn håller på med är klart precis samtidigt??.. Det är när man tänker på det jäkligt oschysst av oss då att begära att barnet ska behöva stänga av mitt i ett spännande avsnitt av ett barn program..

Bara tänka sig själv.. hur villig hade du varit på att stänga av om du har råkat hitta något som du är så himla uppslukad av som barn kan bli.. nja skulle inte tro det va..

Så gör inte så mot ditt barn då heller.. var smart och låt dem vara med i laga maten, för då är ni klara samtidigt och inga sura miner behöver utbytas.. Eller låt bli att sätta dem i en syssla du vet de ändå inte kommer att hinna klart med..

Det är inte barnens fel, det är vårat som vuxna... låt dina barn ha kvar den unika egenskap som så få vuxna har kvar.. nämligen plikten av att färdigställa det man har påbörjat!

Likes

Comments