Efter fyra månader av aktivt bloggande är det nu dags att ta farväl av detta projekt. Vi som driver bloggen har verkligen haft nöje av att få dela med oss av vårt arbete till er. Förhoppningsvis har våra inlägg fått er läsare att tänka, reflektera och fundera över hur vårt samhälle ser ut.

Vi är väldigt stolta över de arbeten vi har lagt upp här och hoppas att både vi i gruppen och ni som läser kommer att ha nytta av det i framtiden.

Som avslut säger vi tack till alla som har läst, gillat och kommenterat våra inlägg ... Hejdå Mattias.

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

Den här videon stämmer bra in på vad vi tycker om dagens skolsystem.

Youtube, I just sued the school system, Prince EA, https://www.youtube.com/watch?v=dqTTojTija8, (hämtad: 2017-04-05)

Likes

Comments

Skolmiljö

Studiero är, enligt Skolverket.se, tron om att alla elever bör ha en utbildning som präglas av trygghet. För att uppnå detta måste både lärare och elever arbeta förebyggande för att man ska få en god studiemiljö. Dock räcker inte alltid detta, och då är det skolans ansvar att vidta någon sorts disciplinär åtgärd som står med i skollagen.

När man pratar om studiero pratar man oftast om hur tyst det är i ett klassrum. Diskussioner om elever borde använda mobilen eller inte under lektionen och idén om att räcka upp handen när man vill prata är några av de saker som spelar in när man pratar om studiero från den synvinkeln. Men vi frågar oss själva om studiero verkligen handlar om tystnad? Och för vem är det bra att det är tyst?

Vi anser att studiero kan se väldigt olika ut. Om man ska utgå från Skolverkets definition handlar studiero om att skapa en trygg miljö och vad som gör en person trygg varierar väldigt mycket. För vissa elever behöver det vara fullständig tystnad för att de ska kunna koncentrera sig med andra behöver kunna prata och diskutera r kunna jobba bra.Problemet blir när alla elever som har olika behov sätts in i ett och samma klassrum. Vilkas behov ska man tillgodose? Ska det vara knäpptyst så att de som behöver tystnad ska koncentrera sig? Eller ska manta de som vill prata med varandra?

Man skulle kunna dela upp klassen så att de som vill ha tystnad sätter sig i ett rum och de som vill kunna diskutera sätter sig i ett annat. Problemet med det är att det inte alltid finns möjlighet till det och också att vissa elever kanske väljer att vara med sina vänner fastän de kanske borde sitta i det andra rummet.En annan lösning detta kan vara hörselkåpor för de som behöver koncentrera sig bättre och låta de som behöver exempelvis lyssna på musik använda hörlurar. Så när det gäller diskussionen om mobiltelefoner under lektionstid tycker vi att man ska kunna använda det. Men det är också vårt ansvar som elever att skapa studiero, de r oss själva och för andra.

Vad kan man göra för att uppnå en trivsam skolmiljö?

Det finns många saker man kan göra för att få en trivsam skolmiljö för alla. Om man exempelvis vet om att man lär sig bäst genom att lyssna på en bok, då kan man ta med sig hörlurar att man inte stör någon annan. Vet man om att man lär sig bäst genom att diskutera med en kompis, då kan man gå ut och sätta sig i ett grupprum medan de som lär sig bäst när det är tyst kan sitta kvar i klassrummet. Det handlar om att arbeta på det sätt man själv vet att man lär sig bäst på, samtidigt som man visar respekt för andra som lär sig bäst på andra sätt. På så sätt kan alla få en trivsam skolmiljö när det kommer till studerandet.

Sedan kan man förstås även påverka skolmiljön på andra sätt, skolan trots allt inte endast är en plats där man studerar utan även en plats där många spenderar en stor mängd tid. När man har hål eller inställda lektioner är det många som stannar kvar på skolan, och då kan det uppstå diverse saker, exempelvis konflikter och mobbning. För att motverka mobbning har många skolor tagit fram en värdegrund som omfattar dessa värden: människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen, solidaritet mellan människor och till sist individens frihet och integritet.

Vi tror att alla har ett ansvar när det kommer till att uppnå en skolmiljö. Om man ser att någon blir dåligt behandlad, så anser vi att man som en elev på samma skola har en plikt att hjälpa till. Det kan man göra genom att exempelvis aktivt gå in och säga ifrån till personen som beter sig illa, eller istället gå och säga till en lärare som sedan kan ta kontakt med personerna det handlar om.

Betyg

Någonting som är intressant att diskutera är om höga betyg egentligen innebär att man är mer intelligent än om man har lägre betyg. Så som betygssystemet ser ut idag så tvivlar vi på det.

Frågan är också om alla verkligen har möjligheterna och förutsättningarna för att nå upp till de högre betygskraven. För många är det enkelt att få höga betyg, medan andra kan kämpa hur mycket som helst utan att ens uppnå ett godkänt betyg.

I dagens skola ärga betyg någonting som många elever värderar högt och strävar efter.Vi har lärt oss att betygen är bekftelsen vi behöver för att visa att vi har kunskap och att vi är bra.Det var något vi lärde oss redan i en väldig ung ålder då man började prata om betygen redan i mellanstadiet. Skolan har lärt oss att vi behöver betygen för att kunna visa världen att vi har kunskap och även fast många säger att det inte är menat så, så blir det en tävling mellan eleverna för att visa vem som är bäst. Det går nästan inte att undgå avundsjukan när kompisen får ett högre betyg på matteprovet. Man känner sig sämre och mindre värd även fast man vet själv att man är mycket mer än bokstaven i hörnet det där papperet.

Vi tycker att vårat betygssystem är något som bör förändras. Istället för att bara mäta den kunskap vi har borde man istället titta på utvecklingen man har gjort under årets gång. Som vi nämnde tidigare så har inte alla samma möjligheter och förutsättningar för att kunna mycket och därmed högre betyg ochtt blir systemet orättvist.

"Everybody is a genius. But if you judge a fish by it's ability to climb a tree, it will live it's whole life believing that it is stupid." -Albert Einstein

I"den riktiga världen" spelar inte heller de betyg du fått under din skolgång roll så vi känner inte att det är något vi uppmuntrar när man har både fakta och statistik på hur de påverkar elever. Man kan se klart och tydligt att stress över att få de perfekta betygen blir allt större i hela landet och får konsekvenser för våran hälsa. Man kan jämföra det med arbetslivet då man kan "gå in i väggen" på grund av den stress man känner från jobbet.
Men i skolan kan man inte sjukskrivas och fokusera påsig själv för att få tillbaks en god mental hälsa. Eftersom skolan inte är anpassad för varje elev så måste man kämpa vidare för att nå alla kunskapskrav då skolan går vidare om även om du är sjuk.

Bildkälla: https://ryansecondarysc.wordpress.com/2013/04/07/learning-styles-when-will-it-die/

Vad är en bra skola?

Vi anser att en bra skola är en skola där man inte bara blir accepterad för det man gör, utan också för den man är. Där skolan bryr sig om eleverna och deras utveckling istället för hur höga betyg de når. I dagens skola blir man bekräftad och sedd nästintill bara för det man gör och hur väl man presterar. Presterar man bra så får man beröm, hamnar man efter anses man vara sämre.

Då vi ungdomar spenderas så pass många år av våra liv i skolan kan detta skapa ett problem. Då vi hela tiden fokuserar på att prestera bra kan det vara lätt att tappa bort sig själv. Det kan bli svårare att hitta sin egen identitet då man inte får beröm för den man är, utan för det man gör. Skolan ska egentligen förbereda oss inför vuxenlivet men det gör den inte idag. Skolan ger oss bara den kunskap vi behöver för att kunna utföra ett yrke så att vi kan bidra till dagens samhälle. Skolsystemet är inte anpassad för oss som individer. Många unga mår psykiskt dåligt på grund av detta. Ungdomstiden handlar mycket att hitta sin egen identitet, man bryter sig loss från sina föräldrar och börjar tänka på vad man vill göra med sitt eget liv. Men i skolans värld finns det inget utrymme för att hitta sig själv. Identitetskrisen plus allt arbete som man ska utföra för att inte hamna efter i studierna bli för mycket och många får ångest eller går i depression. Samhället behöver inte flerdeprimerade och omotiverade medborgare, den behöver starka och välmående individer.

Skolan idag förbereder oss för dagens samhälle, men det kanske är dags att vi ändrar på oss och istället börjar förbereda oss för ett bättre samhälle.

Källor:

Skolverket, värdegrund, https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund (hämtad: 2017-04-05)

Likes

Comments

Demokratiska värdegrunder

Värdegrund är, enligt Nationalencyklopedin, de grundläggande värderingarna som formar en individs normer och handlingar. I början användes begreppet värdegrund främst i den svenska skolan, då det stod med i den nya läroplanen "Lpo 94". Denna läroplan sade att skolan skulle förmedla demokratiska värderingar och sträva efter att eleverna själva skulle utveckla sin förmåga att med kunskaper och personliga erfarenheter göra etiska ställningstaganden. I den stod det även att man skulle respektera alla människors lika värde.

Nu på senare tid har dock värdegrund blivit ett mer allmänt samlingsbegrepp som innefattar etik, normer, relationer, moral, livsåskådning och demokrati. Många enskilda organisationer och företag har även formulerat sina egna värdegrunder för just sina arbetsplatser. Dessa värdegrunder grundas av etiska riktlinjer och regler som ofta rör mångfald, miljöarbete och jämställdhet.

Att bekämpa fattigdom

Det finns inga enkla svar till hur man ska bekämpa fattigdom och man kan ifrågasätta om det ens är möjligt? Som världen ser ut idag är det en väldig stor skillnad mellan världens allra fattigaste och världens allra fattigaste.

Om manskullerdela ut människors inkomst i dollar skulle derikasteha ungefär 100 dollar om dagen, medelklassen ha ungefär 10 dollar och de fattigaste 1 dollar om dagen. Detta enligt statiskt från dokumentärfilmen "Framtidens Statistik" av Hans Rosling. Roslingfortsätter med att säga att de flestai världen lever med en inkomst på 10 dollar, alltså precisi mitten. Frågan om fattigdom är alltså inte så enkel, det handlar inte om de fattiga och de rika, majoriteten av världens befolkning är varken fattiga eller rika. närvi pratar om att bekämpa fattigdom handlar det främst om att bekämpa extrem fattigdom, alltså de som lever på 1 dollar eller mindre om dagen.

Bildkälla: http://webb-tv.nu/hans-rosling-framtidens-statistik-ur-play/

vad ska man göra? Ska de rika länderna ge pengar åt de fattiga länder?

Saken är den att vi lever i ett kapitalist samhälle, på gott och ont. Kapitalism betyderatt samhället styrs av marknaden och inte av staten. Alltså att fabriker och andra företag ägs av enskilda människor och företag som i sin tur ägs av enskilda människor och företag (och inte staten), enligt Nationalencyklopedins definition. Detta innebär bland annat att vissa kan tjäna väldigt mycket och andra mycket mindre beroende efterfrågan i världsmarknaden.

Det betyder också att företagen kan pressa lönerna för att själva få mer pengar i fickan utan att arbetarna kan säga till om det, då det säkert är ett hundratals andra som kan ersätta denne och göra ett minst lika bra jobb. Det är justdetta vi ser runt om i U-länderna idag, där de stora företagen r vinst på arbetarna förtrycks.De stora företagen vill ju producera varor med så lite kostnad som möjligt för att kunna sälja det till en högre kostnad i I-länderna och få mycket vinst på det. Om vi kunde betala det priset en produkt ”egentligen” kostar så hade det nog vart lite schysstare förhållanden på företagen och de som arbetar kunde få en mer anständig lön. Men å andra sidan, vem eller vad säger att ägarnainte stoppar pengarna i egen ficka? Och vem säger att vi konsumenter inte slutar köpa dessa varor just för att dem är dyrare än innan? I grund och botten styrs världen idag av det som kapitalism egentligen handlar om: pengar.

Ledares och företags girighet gör det ocksåbetydligt svårare att bekämpa fattigdomen och möta de problem som finns idag. Det är trots allt inte bara U-länder som lider, det finns också många fattiga i I-länderna och de drabbas lika hårt av denna system. USA är ett bra exempel, privatägda skolor,sjukhusoch ävenfängelser är bara ute efter ekonomisk vinning på folkets bekostnad. Har man inte råd att betala en bra skola åt sin barn, eller en bra sjukvård kan man inte göra mycket åt det. Fastän vi kan tycka att det är mänsklig rättighet att man ska ha tillgång till en bra barnomsorg och sjukvård.

Men det finns också fördelar med ett kapitalistisk system. Den ger mycket frihet och möjlighet för individer att påverka sitt eget liv. Man har möjlighet att så skörden av sitt hårda arbete, så att säga. Precis som den missgynnar de som har det svårt ekonomiskt kan den faktiskt också gynna dem. I ett kapitalistiskt system har du möjlighet att kunna ta dig upp på "samhällstrappan" om du kommer på en bra produkt som säljer bra i marknaden eller startar ett framgångsrikt företag. Problemet är den att alla inte är så framgångsrika och att de som sitter högst uppsatta i samhället till största del är alldeles för upptagna med sin girighet.

Vi tror att det bästattet att bekämpa fattigdom är genom samarbete. Fattiga länder och människor sitter liksom fast i vad man kan kalla en "ond cirkel" och behöver hjälp att komma bort från den för att kunna utvecklas. Det finns så många sätt de rikare länderna kan hjälpa till på. Vi kan börja med att dela med oss av de resurser vi har som U-länderna inte har. Något som saknas i U-länder är den mer utvecklade tekniken vi har som hjälpmedel till våra arbeten idag. I de flesta fattiga länder så är jordbruk landets huvudnäring och eftersom det saknar tekniken vi har så kan det inte utvecklas lika mycket. De spenderar all sin tid på sitt jordbruk för att livnära sin familj och har därmed inte möjlighet att utbilda sig för att få ett bättre jobb. Om de skulle kunna ta sig ut ur det här sättet att leva och få mer kunskap finns det en större chans att få ett arbete som kan ge mer betalt än bara mat bordet.

(Bilden visar den svenska innovationen Solvatten som renar vatten med hjälp av solfångare)

Vad kan jag göra?

Det finns även möjligheter att hjälpa till som individ. Om man har kunskap och viljan att delta i arbetet mot en hållbar framtid kan man bidra på olika sätt. Det enklaste sättet man kan hjälpa till på är genom att donera pengar till en organisation som arbetar för att utrota fattigdomen som hungerprojektet.se där man enkelt kan bidra bara några minuter. Man kan även donera kläder och leksaker utan att spendera mycket tid på att hjälpa. Något som man kan ra om man känner att man vill vara mer insatt är att bli fadder till någon. Det finns många organisationer som "SOS Barnbyar" som erbjuder möjligheten att bli fadder till barnbyar i fattigare nder. Att vara fadder innebär att man betalar en viss summa i månaden. Det är dock viktigt att observera att man får följa ett barn men pengarna du donerar går till hela byn.

Om man vill göra mer än att bara donera en gång i månaden utan vill ägna sin tid till att hjälpa andra så kan man åka ut i världen och volontärarbeta om man har möjlighet till det. Även fast det tar mycket av din egna tid och energi så är det ett väldigt effektivt sätt att få arbeta direkt mot fattigdom där det händer.

Bildkälla: http://runanjesper.blogspot.se/p/bild.html

Alla människor har rätt till ett bra liv och det är vår uppgift att se till att hjälpa de som behöver mest hjälp. Vi har kommit en bra bit, men det är fortfarande en lång bit kvar. Om vi vill bekämpa fattigdom helt måste vi börja ta tag i det och samarbeta för att tillsammans skapa en bättre värld!

Källor:

Nationalencyklopedin, Värdegrund, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdegrund (hämtad 2017-03-27)

Nationalencyklopedin, Kapitalism, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kapitalism (hämtad: 2017-03-29)

Bildkälla Solvatten: http://www.nyteknik.se/energi/musikhjalpens-pengar-ska-ge-rent-vatten-6403544


Likes

Comments

Fritid är någonting som värderas högt i Sverige. Sporter och fritidsaktiviteter har exempelvis att göra med status, ekonomi och allmänt välmående vilket är faktorer som anses vara viktiga i dagens samhälle. Detta inlägg kommer att diskutera fritidens påverkan på individen med fokus på fetma och övervikt, familjers ekonomi och prioriteringar och till sist internets påverkan.

Övervikt är något som har blivit allt mer vanligt runtom i världen. I Sverige lider nästan hälften av befolkningen av fetma eller övervikt enligt en artikel från Folkhälsomyndigheten. Andelen med personen med fetma har ökat från 11%till 14%. För att få ner de här siffrorna måste samhället anstränga sig för att få ungdomar att röra på sig mer. Fler och fler ungdomar hoppar av eller går inte på sporter och fritidsaktiviteter.

Det finns olika orsaker till att det inte är så populärt med sport på fritiden. En av dem kan vara att internet har blivit större och fler väljer att sitta inne med dator eller mobil efter skolan istället för att åka på träning. Man måste också som förälder vara tillgänglig om ditt barn är med i någon förening. Man ska skjutsa och hämta barnet från träningar och matcher, man ska hjälpa till inom föreningen och även samla pengar till den på egen hand. Alla föräldrar har inte den tiden för att vara så aktiv inom deras barns föreningar eller klubbar. Med arbetet och kanske även andra barn som måste tas hand om så finns det inte alltid tid att åka iväg på måndagseftermiddagen eller spendera hela helgen i en annan stad för bortamatcher.

De anledningarna kan vara orsaken till att fler väljer att stanna hemma men en större anledning är hur dyrt olika sporter och föreningar faktiskt är. Det är inte bara avgifter för de olika föreningarna som kostar, man ska även ha egen utrustning till sina aktiviteter som kostar mycket mer än vad man tror. Man ska ha klubbor, skor, hjälmar och kläder som tillsammans kan bygga upp en otrolig summa. Bara en hjälm kan kosta över tusen kronor som man sedan måste byta ut med tiden. Vissa sporter kräver även att man ska ha olika uppsättningar för träningar och matcher. 2009 kunde, enligt Dalademokraten.se,en säsong ishockey kosta hela 19 000kr för en fjortonåring.

Sådana kostnader fungerargivetvis inte för alla. I en medelklassfamilj har man inte alltid råd att låta sitt barn fritidsaktivitetersomkostarsåmycket som ishockey kan göra. Och även om manharrådför ett barnkan det även finnas syskon med i bilden som också vill gå med i got somtar mycket tid och pengar.

Så hur ska man få barn och unga att röra på sig mer?

Vi tror att mycket ligger i vad de vuxna omkring de gör ock. Har föräldrarna inte en vana att röra på sig eller vara utomhus är det stor sannolikhet att barnen inte heller kommer göra det. Barn och unga måste också ges möjlighet att röra på sig. Kommuner och fritidsklubbar kan erbjuda "prova på dagar" i olika sporter för att få upp intresset hos unga. Man kan också anordna fritidsdagar eller erbjuda ungdomar gym-kort för ett lågt pris. En lösning som finns när det kommer till utrustningar för sporter är sportbyten. Det är afrer där man kan byta ut eller köpa begagnade versioner av det du bever till ett mycket lägre pris.

Fritid är en viktigt faktor i vårt samhälle, inte bara för den fysiska hälsans skull men också för den psykiska. Många leder av stress och allt fler blir sjukskrivna för att de arbetar för mycket. Att kunna stanna till i veckan och kunna slappna av och få röra på sig eller tänka på annat är väldigt viktigt i dagens samhälle. Vi jobbar ihjäl oss. Detta gäller också skolungdomar, många ungdomar i dag mår psykiskt dåligt och lider av ångest, stress och depression. Fritiden är därför något som måste tas på allvar. Den gynnar inte bara individens hälsa utan hela samhället. Mår inte befolkningen bra, mår inte landet bra. Personer som är stressade och trötta kan inte prestera i sitt arbete lika bra än de som mår bra och detta påverkar samhället i längden. Att så många är sjukskrivna kostar också mycket för samhället. Att folk rör sig för lite är också dåligt för deras hälsa och många blir sjuka vilket också kostar för samhället i längden.

Ett starkt och väl fungerade samhälle behöver friska och pigga medborgare!

Bildkälla: http://www.mariehamn.ax/idrott-fritid/

Likes

Comments

Bildkälla: http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj//hen-gor-genus-roligare.cid1236906

Vad är genus?

Genus är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende. Ordet genus är latin för sort eller släkte. Det har alltså inget att göra med ditt biologiska kön (det du föds som). Du kan vara född som en biologisk kvinna men när du sen växer upp så kan du ses som något annat i samhällets eller dina egna ögon. Att vara annorlunda på det sättet ses oftast som något dåligt. Vi har skapat en bild på hur man ska vara som man och kvinna och när någon bryter de normerna kan man inte längre kategorisera människor på samma sätt och det skrämmer vissa. Den senaste tiden så har det blivit mer okej att sudda ut de tidigare ganska strikta gränserna och att vara annorlunda ses som något positivt.

Kvinnligt och manligt

Om inte du gör det som andra väntar sig att du ska göra som tjej eller kille kan andra ha åsikter om dig. Egentligen borde alla få se ut som de vill och göra vad de vill, oavsett vad andra tänker. Men från stunden du föds blir du behandlad på ett visst sätt beroende på vilket könsorgan du har. Det första någon frågar när ett barn föds är "blev det en kille eller en tjej?". Med det finns också personer som inte vill vara tjej eller kille, en del känner sig mer som både och, eller varken eller.

Det som anses vara manligt och kvinnligt ändras hela tiden. Till exempel så fick killar som växte upp i Europa på 1700-talet, lära sig att det var manligt att gråta enligt UMO.se. Men hundra år senare ansågs det vara ett typiskt kvinnligt beteende (så är det även idag). Det är också olika i olika delar av världen. Något som anses vara manligt på ett ställe kan vara kvinnligt någon annanstans.

Men vad är den typiska bilden av kvinnligt/manligt idag?

Den typiska bilden av kvinnligt = rosa, spetsigt, prinsessigt, känslosam

  • Kvinnor är det svagare könet och behöver i princip en man för att klara sig.
  • "Kvinnogöra" är att stå vid spisen och att ta hand om hemmet och barnen.
  • Kvinnor är väldigt känslosamma och visar sina känslor öppet.
  • Har en kvinna ingen familj ska de spendera ledig tid på krogen men i heltäckande kläder eftersom de annars "ber" om att bli sexuellt utnyttjade. Men i media ska de ha den "ideala kroppen".

Den typiska bilden av manligt = hård, tuff, okänslig, stark

  • Den stereotypiska mannen ska vi kunna jobba hela dagen för att sedan komma hem till ett dukat bord.
  • Som yrke arbetar de fysiskt med kroppen eller som chefer/ledare.
  • Männen ska stå för familjens huvudinkomst.
  • En man som gråter öppet anses vare en fjolla då män ska inte vissa känslor offentligt.
  • En man som arbetar på är förskola är automatiskt betraktad som pedofil, män vill inte ta hand om barn.

Idag är det mer accepterat att papporna är hemma och tar hand om barnen eller att kvinnor kan arbeta som VD eller chefer men många av dessa stereotypiska bilderna av vad som är manligt och kvinnligt lever fortfarande kvar.

Bildkälla: https://liu.se/uv/lararrummet/alexandra-alexanderssons-bilder?l=sv

Många föräldrar, lärare och andra vuxna behandlar ofta barnen på ett visst sätt utan att tänka på det och det kan göra skillnad på könen. Tjejer kanske t.ex. får beröm när de är lugna, och när de hjälper till att städa. Pojkar får kanske inte samma beröm och ibland får de inte hjälpa till lika mycket. Då lär man flickor att de ska vara lugna och städa men att det är samma krav på killar. Även i tv-program, böcker och filmer, visas ofta hur en typisk tjej eller kille ska vara. Där finns ganska många beskrivningar av till exempel våldsamma och starka killar och hjälplösa och söta tjejer.

Att ha olika villkor i livet är orättvist för alla. Ibland kan unga killar behandlas orättvist, bara för att vissa vuxna tänker att killar alltid är bråkiga och stökiga. Och en tjej som pratar mycket och har starka åsikter, kan få höra att det inte passar för en tjej att vara sån.

Att människor behandlas olika beroende på om de är tjejer eller killar, kan hindra dig från att utvecklas till den du vill vara.

Feminism

Feminism är ett ämne som enligt många anses vara provocerande. Enligt wikipedia.se, är feminism ”en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.” Feminismen är alltså en rörelse som uppmärksammar att vi lever i ett ojämställt samhälle och strävar efter att alla kvinnor, män och icke binära en dag ska ha samma rättigheter.

Feminismen har haft stor betydelse för kvinnors rättigheter i dagens samhälle. Feminismen har exempelvis bidragit till lika rösträtt, rätt till utbildning och arbete för kvinnor, offentlig barnomsorg och rätten till att göra abort i Sverige. Många anser dock att vi i dagsläget inte behöver någon feminism, åtminstone inte i i-länderna. Vi har ju redan uppnått så pass många mål. Men trots att kvinnor nu t.ex. har rösträtt och har rätt till utbildning hänger det gamla synsättet kvar. Yrken som är kvinnodominerande har exempelvis oftast sämre löner och genomsnittskvinnan i Sverige tjänar flera tusenlappar mindre i månaden än genomsnittsmannen: för exakt samma arbete. Och detta är inte för att kvinnan är mindre kompatibel att utföra arbetet då kvinnor i genomsnitt har hör Många anser även att feminismen är orättvis då den främst diskuterar kvinnofrågor. Dock är ju feminismen en kvinnokamp i följd av att vi lever i ett patriarkat, d.v.s. en könsmaktsordning där männen sitter på större delen av den politiska, religiösa, sociala och ekonomiska makten medan kvinnor är underordnade. Då är det inte konstigt att fokusen läggs på kvinnorna då det är dem som behöver få mer förutsättningar och rättigheter om vi ska kunna uppnå en jämställdhet.

Feminismen hjälper dock även män, trots att många tror att det bara gynnar kvinnorna. Feminismen kämpar t.ex. emot könsnormer och könsroller som inte bara sätter press och krav på kvinnor utan männen också. Mansnormen som råder i dagens samhälle är en stor orsak till psykisk ohälsa hos män, då de sätts under för stor press.

Bildkälla: https://www.theodysseyonline.com/why-feminism-is-the-worst

Likes

Comments

Häromdagen när jag gick till bussen stötte jag på en individ med Downs Syndrom. Individen pratade lite för sig själv och jag började fundera på hur man egentligen reagerar när man stöter på folk med synliga funktionsnedsättningar. Har man förutfattade fördomar och i sådana fall varför?

Vi tror att alla har förutfattade tankar när det kommer till individer med synliga funktionsnedsättningar.Dessa tankar är ofta ett resultat av okunskap, som i sin tur kan vara ett resultat av att vi inte lär oss någonting om funktionsnedsättningar i grundskolan. Faktum är att vi inte ens lär oss om funktionsnedsättningar på gymnasiet heller, förutom om man har valt en inriktning där t.ex. kursen Specialpedagogik ingår. Hur ska vi kunna skapa en rättvis uppfattning om diverse funktionsnedsättningar om vi inte har någon kännedom av dem? Visst kan man själv ta initiativet och söka upp information på nätet eller fråga runt, men det är nog inte något som många prioriterar. Då vi lever i ett samhälle där det finns många individer med funktionsnedsättningar, tycker vi att läran om dem borde ingå i alla elevers skolgång, oavsett inriktning och linje.

Vi tror även att många fördomar beror på att individer med funktionsnedsättningar kan se annorlundaut.Även fast man inte alltid tänker på det så påverkas våra åsikter väldigt mycket av utseende. Om man då ser någon som inte ser ut som en slv tänker man automatiskt att de inte har något gemensamt med en själv och bliravskräckt. Man ser åt andra hållet istället för att lära känna något nytt och får istället bilden att de som ser olika ut inte kan vara något positivt.

Ännu enorsak till dessa fördomar kan vara tidigare åsikter som har funnits i samhället. Läser man t.ex. i boken Dr. Glas av Hjalmar Söderberg så benämns en bebis med en funktionsnedsättning som ett monster.Detta är förstås bara ett exempel på ett synsätt som var vanligt förr i tiden, men att det var socialt acceptabelt att uttrycka sig på det viset om en individ med funktionsnedsättning visar bara på ett väldigt dömande samhälle med starka åsikter. Och eftersom att vi inte får lära oss något nytt, så är det egentligen inte konstigt att dessa åsikter och tankar till viss del lever kvar från de äldre generationerna. Detta är någonting som vi tycker bör förändras.

Det är varken hållbart eller rättvist att människor i samhället ser ner på individer med funktionsnedsättningar. Det leder bara till ett än mer uppdelat samhälle, när vi egentligen borde sträva efter ett jämställt och likvärdigt samhälle!

Likes

Comments

Vad är funktionsnedsättningar?

En funktionsnedsättning innebär att man har en nedsatt förmåga att fungera antingen psykisk, fysiskt eller intellektuellt enligt Vårdguiden 1177(1177.se) .En funktionsnedsättning kan komma i olika grader alltpåverkar det individens liv olika mycket.

Många tror att funktionsnedsättning och funktionshinder är samma sak men idag skiljer vi på dem.Funktionsnedsättningar är som sagtennedsatt förmåga hos en person sominte är tillfälliga. Funktionshinder handlarinte direkt om personer utan mer om miljönoch är oftast tillfälliga. Detkan t.ex.vara att en lokal inte är tillgänglig för personer i rullstol och då är den lokalen ett funktionshinder.Det kanockså varatillgängligheten till olika arbeten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (spsm.se)lyfter också fram att man ska också skilja på funktionsnedsättning och sjukdom. Som sagt så är funktionsnedsättningen oftast livslång men en sjukdom är vanligen övergående även fast den kan vara under en lång tid.

Hur har man sett på människor med funktionsnedsättningar genom historien?

På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som ”idioter” enligt Nordiska Museet (nordiskamuseet.se). Man får ju hoppas att ordet ”idiot” hade en annan betydelse då än vad det har idag. Men samtidigt visar detta ganska tydligt hur man såg på människor med funktionsnedsättning på den tiden. Om man hadenågot fel på t.ex. benen så hade man också något fel i huvudet. Dessa människor skulle inte synas och placerades oftast påfattighusoch senare på intuitioner.Föräldrar uppmanades att lämna bort sina utvecklingsstörda barn. Barnen ansågs inte ha samma behov som andra barn så då fick de bo på stora mentalsjukhus ellerlikandeboenden.

Längre in på 1900-talet började man benämna människor med funktionsnedsättningar som ”handikappade”. Och det varnu som dessa människor rjadefå ett människovärde och fler och fler började dessutom flytta ut i samhället.

Mot slutet av 1900-talet introducerades begreppet ”funktionshinder”. Begreppet ”handikapp” fanns dock fortfarande också kvar. Vid den här tiden kom en ny syn människor med funktionsnedsättningar och man började sehur miljön också påverkade hur väl människor med olika sortersfunktionsnedsättningar kan fungera.

Idag använder vi ordet"funktionsnedsatt" och begreppet ”handikapp” håller på att arbetas bort. Borta är också till stor del synen att dessa människor skulle vara mindre värda än resten av samhället.

Hur har synsättet förändrats?

Synen på människor med funktionsnedsättning har också förändrats genom åren. Förr ansåg man att de skulle gömmas undan från resten av samhället och att de var mindre värde. Tyvärr lever dock vissa synsätt kvar än idag. Det förekommer fortfarande att människor reagerar konstigt om de t.ex. möter någon i rullstol ute i stan. Det förekommer också fortfarande att vissa pratar medmänniskor med fysiska funktionsnedsättningar som om de skulle ha en psykisk funktionsnedsättning. Och vissa verkar tyvärr också fortfarande anse att en funktionsnedsättning är något fult som man inte borde prata om.

Det kommer tyvärr alltid att finnas människor med en negativsyn på människor som är annorlunda. Men detta tror vi kan minskas bl.a. genom att människor med olika funktionsnedsättningar inte gömmer sig utan vistas ute i samhället som alla andra. Vi måste fokusera på våra likheter och inte olikheter.

Hur bemöter vi människor med funktionsnedsättningar?

De attityder som människor med funktionsnedsättningar fortfarande kan mötas av ute i samhället kan visa sig på olika sätt. Vissa människor kan bemöta dem med nedlåtande och nedvärderande och i värsta fall med avsky r de mötergon som har en synlig funktionsnedsättning. Andra kan vara överdrivet vänliga och generösa. Och ibland kan det bli helt fel, speciellt om personen med funktionsnedsättning har någon annan med sig. Då kan det hända att folk vänder sig till kompisen för att fråga om saker som rör personen med funktionsnedsättning istället för själva personen. Det är som att säga att personen med funktionsnedsättningen inte är en egen person och inte kan tala för sig själv.

Så vad kan man göra?

Mycket har hänt sedan 1800-talet i rätt riktning, men fortfarande finns det mycket att göra innan människor med funktionsnedsättningar kan leva i samhället på samma villkor som alla andra.

Den fysiska tillgängligheten är ett exempel på något där det finns mycket kvar att göra. Någon med rullstol kan t.ex. inte ta sig fram var som helst i samhället. Till exempel kan inte någon som sitter i rullstol bada i Aqua Nova då det inte finns någon hiss för dem.

Myndigheter och andra arbetsgivare måste också ta sitt ansvar och utbilda sin personal och allmänheten om att bemöta människor med olika funktionsnedsättningar ochockså vad sprida kunskap om vad det innebäratt ha en funktionsnedsättningar.

Enligt Naturhistoriska Museet har staten ock tagit fram lagar för att förbättra situationen för människor med funktionsnedsättningar. Dessa lagar handlar om olika typer av diskriminering som t.ex. fysisk tillgänglighet och olika rättigheter för denna grupp av människor. Det är egentligen synd att man ska behöva ha lagar om något som är så självklart och i grund och botten bara handlar om sunt förnuft.

Källor:

Vårdguiden 1177, http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Funktionsnedsattning/ (hämtad: 2017-02-22)

Specialpedagogiska skolmyndigheten, https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/ (hämtad: 2017-02-22)

Naturhistoriska Museet, http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/kort-historik-om-funktionsnedsattning (hämtad: 2017-02-22)



Likes

Comments

Jag är svensk. Men jag äter inte bara köttbullar och potatis, jag är inte snål och jag kollar inte på melodifestivalen. Jag är inte osocial, känslokall, svag eller materialistisk. Jag är svensk och jag är inte vit, blond och blåögd. Jag är inte en fotomodell och ligger inte med vem som helst.

Jag är brasiliansk. Jag är inte bra på fotboll. Jag dansar inte samba halvnaken på karnevaler. Jag är inte svart med krulligt hår. Alla brasilianare är faktiskt inte högljudda och sociala. Tro det eller ej men jag är pratar inte spanska.

Jag är asiat. Men nej, jag äter inte bara ris. Jag är inte smartare än den vanliga personen. Jag behöver inte vara duktig på matematik, och nej – jag äter inte bara stark mat.

Jag är finsk. Jag bastar inte hela tiden och tittar inte jämt på Mumintrollen. Jag dricker inte alkohol och bor inte ute i skogen.Jag är inte blond eller har en bred näsa. Vi är faktiskt inte alltid glada eller pratsamma. Jag inte heller rasist och jag tar gärna in flyktingar.

Jag tror på Gud. Men jag är inte korkad för det, jag hatar inte ateister och jag tror inte att jag är bättre än alla andra. Jag respekterar andras åsikter.

Jag är kristen. Men jag ber inte hela tiden, jag går inte alltid i kyrkan varje söndag, jag läser inte bara bibeln och sjunger inte bara psalmer. Jag är kristen men jag är inte rasist, jag hatar inte homosexuella och jag är inte emot vetenskapen.

Jag är muslim. Men nej - jag är varken terrorist eller självmordsbombare. Jag är inte med i IS. Mitt mål är inte att starta krig. Jag förtrycker inte kvinnor. Jag får själv välja om jag vill röka eller inte. Ingen tvingar mig att ha slöja, det är mitt eget val. Och nej, jag blir inte stenad om jag har samlag före giftermål. Alla muslimer är inte heller extrema. Jag är inte smutsig eller respektlös.

Jag är jude. Nej jag har ingen stor näsa. Jag är inte girig och snål. Tro mig jag styr inte världen, även om jag ens försökte.Vi kallas det "utvalda folket" eftersom vi tror att Gud valde oss att följa judendomen inte för att vi på något sätt tror att vi är bättre än andra. Jag hatar inte palestinier och jag har inget att göra med Israels politik.

Jag är kvinna. Men jag är varken svag eller korkad. Jag behöver inte vara känslosam och jag behöver inte en man som bestämmer.Jag är kvinna och jag kan vara en bra ledare, jag behöver inte bara vara hemma och ta hand om barnen eller "stå i köket". Jag kan ta plats, jag behöver inte vara tyst och jag kan köra bil. Jag kan bli förälskad i vem jag vill, oavsett kön.

Jag är man. Jag får gråta hur mycket jag vill. Jag behöver inte alltid ta ledarrollen, och att försörja min familj är inte bara min uppgift. Jag kan laga mat och ta hand om barnen. Jag behöver inte vara stark och muskulös. Jag tänker inte bara på kvinnor. Jag kan bli förälskad i vem jag vill, oavsett kön.

Jag är flykting. Jag har inte kommit hit för att stjäla era jobb eller förstöra det här landet. Jag är inte kriminell. Jag vill lära mig ert språk och om er kultur. Jag kom inte hit för att jag var fattig, jag kom för att jag inte hade ett annat val. Tro mig, om jag tigger är det inte för att jag tycker att det är kul. Jag skulle jobba om jag kunde. Jag är varken en terrorist eller en våldtäktsman.

Människor skapar ofta fördomar eftersom de är rädda för det som är nytt. Det är inte förrän man sätter sig in i en annans människas situation som man förstår hur den människan har det och vem den egentligen är.

Likes

Comments

I detta inlägg tänkte vi diskutera allmänna fördomar som vi och andra har mött på och hur dessa fördomar påverkar samhället.

Vad är fördomar?

En fördom är en förutfattad idé om någonting. Man generaliserar en grupp människor utan att riktigt ha information om deras kultur, religion och liknande.

Att till exempel säga hur människor av en viss grupp är bygger på fördomsfulla stereotyper. Det innebär att man klumpar ihop människor och beskriver dem som likadana, trots att alla grupper består av individer som är olika. Ofta bygger fördomar på felaktigageneraliseringar.

Finns det någon som är helt fördomsfri?

Finns det egentligen någon som är helt fördomsfri, eller är det bara någonting folk påstår?
Då fördomar som sagt är förutfattade idéer om någonting eller någon, tvivlar jag starkt på att det finns någon individ där ute som inte har en enda fördom. Med social mediaoch globaliseringen vi har idag verkar det ytterst osannolikt.

Fördomar går inte att undvika. De finns överallt runtomkring oss och vi tar in dem, både medvetet och omedvetet. Att ha fördomar är inte ett val som vi aktivt gör, utan det är någonting som finnsinom oss på grund av saker vi har sett, läst, hört eller upplevt.Du kanske har hört ett skämtom den "typiska svensken", eller så kanske du har läst en artikel där det står om hur just flyktingar eller utlänningar har gjort någonting kriminellt. Vad ger det dig för bild av flyktingar? Och vadför tankar kommer till exempel upp i ditt huvud när någon med tatueringar på hela kroppen kommer in i rummet? Är det möjligt att stoppa sina egna tankar, innan man ens har tänkt dem?

Alla får vi tankar och vibbar av folk som är annorlunda än oss själva när vi träffar dem. Då vi inte känner personen har vi dock ingen fakta att utgå från, därför skapar vi en förutfattad mening endast baserad på utseendet. Detta blir även det en fördom.

De flesta väljer förstås inte att tro att "alla flyktingar är våldtäktsmän"efter att ha läst rubriken nedan. Men när författaren använder orden "flykting" och "våldtog" i samma mening, kan det göra ett visst intryck på läsaren. Detta är ett tydligt exempel på hur man genom media kan skapa fördomar.

Bildkälla: www.friatider.se

Att ha fördomar kan vara väldigt skadligt, men om man vet hur man ska hantera dem är det egentligen ingenting man behöver må dåligt över. Tvärtom tror att det är viktigt att låta sig själv ha fördomar. Då vi inte har valt att ha dem, är det ingen idé att tycka trycka ner sig själv ännu mer. Istället kan man använda kännedomen om att man faktiskt har fördomar trots att man inte vill det, och använda det till att göra skillnad.

Man kan t.ex. upplysa andra om sina tankegångar: Att okej, jag har fördomar. Men det är mitt ansvar att handskas med dem på rätt sätt.Jag brukar säga att det är tanken som kommer efter fördomen som räknas. Ju fler människor som inser detta, desto närmare kommer vi en mindre fördomsfull värld.

Någonting som är välbehövligt när det kommer till att bryta fördomar är att man tar tid att lära känna individer som man har fördomar om. Om man t.ex. har en fördom om att en hel grupp av människor är väldigt osmarta, då kan det vara bra att lära känna människor i den "gruppen" så att man inser att man inte säga att en hel grupp är på ett visst sätt, utan att alla individer är unika med unika personligheter. Ju mer man lär sig om människorna man har fördomar mot, desto mer minskar fördomarna.

Så nej - som sagt så finns det ingen människa som är helt fördomsfri, och folk som påstår sig vara helt fördomsfria har med större sannolikhet dålig självinsikt snarare än noll fördomar.

Integration

Enligt Expo Skola (skola.expo.se) är integration den process som människor från andra kulturer går igenom för att anpassa sig till majoritetssamhället, t.ex. när en människa kommer från ett annat land till Sverige. Integration handlar alltså om att föra in folk i samhället medan segregation handlar om att dela på dem.

Ett av de stora argumenten mot invandring är att integrationen är misslyckad. De som vill stoppa invandringen säger att människor från andra länder inte kan eller vill bli en del av det svenska samhället och att de bara skapar problem. Och att därför så borde inte Sverige ta emot fler invandrare. Vilket vi anser är fel! Bara för att vi möjligtvis är dåliga på att integrera folk i vårt samhälle betyder det inte att vi inte borde försöka. Men vi anser också att detta argument kan stämma till en viss del. Liksom i alla andra delar av samhället så finns det problem med integrationen, det kan vi inte förneka. Men det beror inte på att invandrare är sämre människor än svenskar! Precis som invandrare behöver anpassa sig till samhället så behöver majoritetsbefolkningen anpassa sig till minoriteten, t.ex. genom att acceptera andra religioner, traditioner och seder. Det är med integration som man uppnår ett mångkulturellt samhälle.

Människor med utländsk bakgrund blir ofta diskriminerade bland annat på arbets- och bostadsmarknaden. Detta leder till att fler människor med utländsk bakgrund har en låg levnadsstandard och det kan i sin tur leda till problem i form av till exempel kriminalitet och att samhället segregeras. T.ex. med förorter som Rinkeby i Stockholm, där kriminaliteten är hög och där de som bor där oftast är av utländsk bakgrund. Dessa människor hamnar utanför samhället och har väldigt svårt att ta sig därifrån.

Många som är emot invandring är också emot ett mångkulturellt samhälle. Man är rädd för förändringar och för det som är nytt. Så när det kommer människor utanför Sverige hit med andra åsikter, traditioner och som ser annorlunda ut så reagerar folk i sin rädsla som om de vore farliga. Det är därför det är så viktigt att bryta fördomar. Så länge vi har dessa fördomar så kommer människor fortsätta att diskrimineras och vi kommer aldrig komma ifrån detta "vi mot dem". Ingenkan vara helt fördomsfri. Men om samhället tydligt visar att vissa åsikter inte är okej att uttrycka och att ingen ska bli utsatt för fördomar eller kränkningar, eller att det är fult att ha negativa åsikter om invandrare, homosexuella, muslimer och judar leder det till att färre uttrycker sig på ett intolerant och fördomsfullt sätt. Det skulle betyda att negativa åsikter om olika grupper sprids mindre vilket skulle leda till färre fördomar i samhället.

När vi inser att vi trots allt alla är människor och ser våra likheter istället för olikheter kan vi också leva bättre tillsammans!

Bildkälla: www.ulfivar.se

Källor:

Expo Skola, http://skola.expo.se/fordomar_144.html (hämtad: 2017-02-15)

Nationalencyklopedin, https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%B6rdom (hämtad: 2017-02-15)

Expo Skola, http://skola.expo.se/integration_91.html (hämtad: 2017-02-15)

Likes

Comments