View tracker

Äntligen var det dags för bad. Det mest kända och exklusiva badhuset Gellertbadet. Ligger centralt i Budapest och är tjusigt som tusan. När man kom dit fick vi en egen omklädningshytt. Det var lite svårt att hitta där inne. Det var många gångar och olika duschar, pooler och bastur. Stora hallen innehöll den kända poolen som finns på alla turistbroschyrer. Den var kall, eller mer normal för simning. Där var man tvungen att ha badmössa av någon anledning. I de varma poolerna kunde man vara utan mössa. En fika på balkongen gav fin utsikt över den fina stora poolen.

Mitt emot Gellertbadet låg denna fantastiska kyrka som är insprängd i berget.

Vi tog oss därifrån över en av de vackra broarna och sedan med en ultramodern tunnelbana.

Eftermiddagen ägnade jag och Maggie åt ett besök på Terrorns Hus. Ett museum som är inrymt i det hus där hemliga polisen höll till under kommunisttiden. Där fängslades och förhördes dissidenter med avskyvärda metoder. Besöket innebar en komplett historielektion från andra världskrigets utbrott till kommunismens fall. Källaren var vidrig, Celler där människor torterats och avrättats. Obeskrivlig miljö som man inte glömmer i första taget. Tyvärr fick man inte fotografera alls där inne så inga bilder här.

Efter allt det hemska behövde vi lite flärd. Gick till den fina gågatan Vaci och njöt av alla fina affärer. Avslutade dagen på den stora Saluhallen där vi även hittade god mat som vi åt mer eller mindre på stående fot.

Här testar Maggie en ungersk specialitet. En degrulle som bakas på en träbit ( typ brödkavel )över glöd. Rullas sedan i socker och kanel/valnötskross. Gudomligt gott.

Sista dagen

Efter en tidig frukost och utcheckning gav vi oss iväg för att kolla in de judiska kvarteren och minnesmonumentet över de skjutna judar som fick ta av sig skorna innan de sköts. De ramlade eller knuffades sedan ner i floden. Mycket otäck känsla att se alla skor som hedrar minnet av dessa arma människor.

Folk lägger karameller, blommor, ljus mm vid skorna. Själv la jag en svensk enkrona i dessa barnskor.

Denna goa gubbe får avsluta vårt besök i Budapest. 

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Efter ca två timmar i buss kom vi fram till gården Varga Tanya där de hade ca 70 hästar. Mest ungerska halvblod men även lite andra raser. Gården hade hotell och stugor man kunde hyra om man ville stanna där och rida. De ordnade ridlektioner och ridturer för alla möjliga önskemål. Vi fick åka vagn till en mindre gård där vi fick smaka på vin, mintte och köpa lokalproducerade produkter.

Den ungerska paprikan hänger på tork. Den finns i flera varianter från söt till väldigt stark. En lustig sak är att man på vissa förpackningar visar styrkan med en kvinna för söt, och en man för starkt!!!

Huset var 120 år gammalt och i mycket gott skick. Lägg märke till plåtstövlarna till vänster om ingången. Vi hade gissningstävling om vad dessa användes till. Ingen hade rätt. Den sämsta gissningen var att det var ett rör som man täckte för skorstenen med.

Rätt svar: Dessa används när man skördar och skär till vassen som man sedan lägger på taken. Se bilden övar vilket fint tak som huse har. Vanligt i Ungern på landsbygden.

Huset hade fyra rum i fil. Detta rum låg intill köket och hade denna märkliga pjäs som tog en stor del av utrymmet. En "kakelugn" skulle jag beskriva den som. Ett rör från den vedeldade spisen gick in till denna som då värmdes upp och spred värme in till kammaren där man sov mm.

Lockiga grisar? Ja det stämmer. En gammal urras som nomaderna hade med sig är ungrarna befolkade landet och slog sig ner här. Rasen har bevarats och finns fortfarande på många gårdar i Ungerns. Köttet ska vara väldigt gott och eftertraktat.

Nu blev det hästuppvisning. Först med vagnar och därefter ryttare. Czikos heter de ungerska boskapsskötarna som har en lång tradition som skickliga ryttare. De visade lite lekar man har till häst, en av dessa påminde om vår Hubertusjakt där man ska ta en rävsvans från varandra.

Att kunna lägga ner sin häst på detta sätt hade en viktigt funktion på den tiden då män värvades till att göra flera års värnplikt. Man gömde sig helt enkelt för värvningsmännen genom att lägga ner hästen och gömma sig bakom buskar och annat när man hörde att de var på G. Piskorna som ryttarna har smäller som pistolskott när det snärtas och det bekom inte hästarna alls. Det gjorde man för att vänja dem vid smällar under kriget så att de inte skulle bli rädda. Alltså även detta hade sin förklaring historiskt.

Här driver czikos en hjord med långhornade kor, tror jag man kan kalla dem. Även dessa en gammal ras som bevarats sedan nomadfolkets tid.

Detta tror man inte är på riktigt. Men det är det. Han står med en fot på vardera av de tå hästarna längs bak. Sedan har han åtta (8) ytterligare hästar framför sig i enbart tömmar. I full galopp. Helt sjukt faktiskt. Det var så man fick ståpäls.

Visst är dom läckra?

Den absoluta höjdpunkten! På frågan om någon ville sitta upp på en av hästarna var jag genast där. Snacka om man var nöjd. Tyvärr fick man inte rida själv.

Efter en trerätters lunch på hästgården för vi hem och bytte kläder för vidare transport till nästa aktivitet. Besök på Borkatakombas och en ungersk afton. Nedan ser vi världens största vintunna som fortfarande är i bruk. Innehåller 1014 hl vin. Förvarad i dessa gångar i berget som är idealiska för vinlagring. Berget har ca 10 mil gångar som bröts när man behövde sten till stadens uppbyggnad. Idag används bara två mil till lagring.

Värdshuset var så fint med en häftig inredning. Tyvärr var det oerhört stimmigt med alldeles för hög musik och ett stort gäng ryssar som gapade och skrek. Maten var god och trots stimmet en intressant upplevelse ur ett kulturellt perspektiv.

Lite dans blev det också. Hem med buss och efter en väldigt lång och intensiv dag var det så skönt att avrunda med en kopp te på rummet innan en god natts sömn. I morgon bär det av till Gellertbadet minsann. Då ska det lögas.

Likes

Comments

View tracker

Dagen började med buss till Hjältarnas torg där vi fick en liten historielektion. Vissa av gubbarna var utbytta allt eftersom stadens härskare ansåg att det var fel gubbe som stod staty där. Ungern har ju varit ockuperat av alla möjliga folkslag genom tiderna.

Maggie glad över att kvällslektyren är fixad.

Stans häftigaste buss som helt plötsligt rullar ner i floden och fortsätter på Donau. En amfibiebuss alltså.

Guiden undrade om vi kunde gissa vad som förekom i denna byggnad. Skridskoåkning?? Jo,det var alldeles sant. Skridskoklubbens klubbhus. På andra sidan huset fanns en jättelik skridskobana som frös till på vintern och på sommaren kunde man ro båtar på vattnet. Men just var det varken eller.

Denna byggnad var ett hopkok av olika byggnadsstilar. Kopior av kända byggnader sammansatta till en. Vilka minns jag inte men huset var ganska läckert.

Konstmuseet var tyvärr stängt, vilket många museer tydligen är på måndagar. Vi ville även besöka "Terrorns hus" där hemliga polisen höll till under kommunisttiden. Huset är ett museum som innehåller en del otäcka bevis på hur det kunde gå till under deras förhör med dissidenterna. Dit ska vi istället på onsdag efter vi varit på det stora Badet.

Efter en halvtimmes bussfärd var vi framme i den lilla förorten/byn Szentendre där vi stötte på en "Katt på hett plåttak". Den knallade säkert runt på taket med målmedvetna steg. Hade nog gått där många gånger.

Byn var så mysig och vi åt lunch och shoppade en hel del.

I detta smala hus låg ett museum som innehöll miniatyrer av det minsta lilla minsta man kan tänka sig.Tyvärr var det inte möjligt att fota för alla miniatyrer fick du kolla på genom lupp. Det var helt osannolikt hur små de var. Figurer i ett nålsöga, på ett riskorn, på ett hårstrå etc. Små konstverk placerade på eller urskurna direkt i materialet. Tänk en liten kaffeservis i guld placerad på ett riskorn. Verkligen en annorlunda konstart.

Denna man snidade små träskrin som var omöjliga att öppna om man inte visste exakt hur man skulle göra. De var vackra och väldigt sinnrika i konstruktionen. Gjorde man inte rätt kom man omöjligt in i den lilla boxen.

Tillbaka i stan gick vi den långa gågatan och shoppade ännu mer. Tyvärr var Saluhallen stängd när vi kom dit.

Dagen avrundades med en god middag på Selfie Burger som hade en hel del smarrigt att erbjuda. Burgaren i förgrunden var helt underbar.

I morgon blir det Pustan och hästar. 

Likes

Comments

Budapest

Ombord på planet till Budapest. Reskamraterna är djupt försjunkna i att få igång wi-fi på Norweigian planet. Gick inget vidare. Anita och Josefin har tillsammans med mig och Maggie gjort några höstresor. Denna gång åker vi till Budapest.

Guiden Anders mötte oss på flygplatsen och sedan bar det av på en rundtur med buss. Det blev lite extra svängar eftersom gatorna var avstängda lite här och där eftersom det var Budapest Marathon. Massor med löpare drog fram på båda sidor om Donau.

Här är några bilder från Buda-sidan som ena halvan av staden heter. Den är starkt kuperad medan Pest som ligger på andra sidan floden är betydligt plattare. Det beror på att staden ligger rakt på en förkastning som delat av landskapet i två delar med Donau mellan sig. Utsikten är otrolig från Gellertberget och från slottet.

Reskamraterna, Maggie, Josefin och Anita.

Rummet var väl sisådär. Först fick vi ett rum mot gatan som luktade så starkt av rök så vi inte stod ut. Vi fick byta och hamnade mot innergården. Där luktade det mögel eller nå´t med det var i alla fall bättre än rök.

På kvällen åkte vi på en båttur och fick se stan i kvällssken. Palatset är en ärtig byggnad som är oerhört detaljrik. Vacker även på dagen men ännu vackrare i kvällsbelysning.

​Båten framför byggnaden är en flodbåt som är ett kryssningsfartyg. Ligger ute i en vecka och åker upp och ner för Donau. På bilden synd bara en tredjedel av båten som är hur låg som helst.

I morgon bär det av till den ungerska pustan. Vi ska få se ungerska hästar i någon uppvisning. Det ska bli spännande Ungern har en rik hästtradition och hästarna ska vara något alldeles i "hästväg".

  • Budapest
  • 12 readers

Likes

Comments

Kanothajk

De fastnade ganska snart och satt fast ordentligt. En aluminiumkanot är svårare att få loss en plastfiberkanoter. De är stelare i botten och fjädrar inte lite som glasfibern. Dessutom suger den fast mer på stenarna. Vår är längre och tyngre än de hyrda. Vattnet strömmade in över kanten och den blev ganska snart halvfull med vatten. Efter lite trixande kom de till slu loss och jag fick hämta min kanot vid forsen slut i lugnt fint vatten. Tacksam för det. Packningen var blöt men jag hade riktiga vattentäta väskor som tur var.

Magdalena och Robert klarade sig bättre i samma parti. Här i full fart men längre ner i en annan del av forsen välte hon. Då med en annan medpaddlare. De hade bytt lite inför forsens andra del. Ombyte till torra kläder och sedan kunde vi fortsätta.

Efter några mindre enklare forsar, stensamlingar och stockar kunde vi dra upp kanoterna och äta lite lunch. Någon fuskade och gick till pizzerian tvärs över vägen.

Packning inför hemfärd.

Ukraina ville vara säker på att komma med och tyckte att det var bäst att ta plats medan det fanns gott om utrymme.

Hemresan gick bra. Trötta och nöjda efter en helg i vildmarken ska vi nu ta en dusch och sättandes i tv soffan och njuta av civilisationens bekvämligheter.

Likes

Comments

Kanothajk, Budapest

Vi vaknade efter en god natts sömn. Det var inte lika kallt som natten innan så Maggie var nöjdare denna morgon. Tyvärr hade min nya luftmadrass i te hållit tätt denna natt heller så mitt natten var jag tvungen att pumpa upp den. Pumpen gav ifrån sig ett visslande ljud så jag var rädd att väcka hela lägret. Men snarkningar hördes från flera tält så det var nog inte så farligt.

En hyfsat morgonpigg dotter.

Det är en hel del prylar som ska packas varje gång.

Somliga verkar inte ha några prylar alls förutom sitt tält. Andra irrar runt och letar efter sitt bagage.

Nu börjar det bli spännande. En 600 m ganska svår fors ska passeras. Jag vill inte paddla utan skulle helst ta upp och köra en landtransport. Men den var över en km lång och delvis i en åkerkant där det inte är så lätt att dra kanot på kanotvagn.. Hunden och jag bestämde oss för att ta emot hjälp från Robin och Oskar som var villiga att ta min kanot genom forsen. Maggie var sugen att resta så hon paddlade tillsammans med Robert en av de hyrda kanoterna.

Likes

Comments

Kanothajk

Resan började med lastning hemma i Björklinge där Jonas hämtade mig och Magdalena. Rastade i Gävle och kom fram till Norrby i kolsvarta mörkret. Där möttes vi av gänget och vi fick upp tältet väldigt nära vattnet. Morgonen var kylig också disig

Alla samlade för genomgång och liten andakt.

Redo för avfärd. Ukraina gillar sin nya flytväst.

Lunchen smakar väldigt bra i det gröna. Och efter ett par timmars paddling.

fin paddling

tyvärr innehöll turen en 3km lång landtransporter genom Järbo. Vagnen höll men den protesterade en del.

​Lågt vattenstånd bjöd på lite dramatik. Alla klarade sig dock torrskodda med lite samarbete. 

Likes

Comments

Resa i släktens land

Vi var tidigt nere i hamnen för att ta båten över till Rosala. Föst i kön efter att ha övernattat på en fin ställplats intill. Vi smet från avgiften eftersom det var stängt när vi kom och vi åkte därifrån tidigt på morgonen. På färjan hamnade vi på första parkett med fin utsikt genom skärgården. Inga och Sten anslöt och kom med på samma tur.

Väl framme fick vi guidning till ett ställe där vi kunde ställa husbilen, en gästhamn som låg väldigt fint. Trevligt bemötande fick vi och en alldeles underbar plats.

Ukraina trivdes utmärkt i den maritima miljön.

Vi tog fram cyklarna och hälsade på Camilla där hon och hennes man Dan (Knatte) och dottern Amanda hyrde ett litet hus i riktigt vildmarksmiljö. Vi fikade och njöt av det varma vädret. Amanda och Ukraina kom väldigt bra överens.

På kvällen fick vi besök och vi grillade lite och hade en trevlig samvaro i gästhamnen.

Vi besöker Vikingamuseet och jättegrytorna.

Utflykt till Örö

Örö är en ö som haft stor betydelse för Finlands försvar. Ligger strategiskt ute i Finska viken och har under en tid invaderats av Ryssland som hade ön i besittning fram till 1915. De stenlagda vägarna byggdes av ryska fångar och är än idag helt farbara. Därefter återtog finnarna ön och är alltjämt militärt område. Området öppnades för allmänheten 2015 och är nu ett populärt utflyktsmål. Vi hade nog aldrig hittat hit om inte vi vart tillfrågade av min kusin Sten om vi ville följa med. Det var tyvärr inte så fint väder utan blåsigt och regnigt. Bengt, jag och Ukraina hann i alla fall med en 5 km rundvandring och fick se det mesta av ön. Vacker skärgårdsmiljö med klippor, små vindpinade tallar och havet som brusade. Vi kollade också in lite kanonrör och annat som hörde till.

Åter till Åbo/Nådendal

Vi tog farväl av Camilla med familj och kusin Sten och styrde kosan mot Åbo. Vi nattade över på en camping utanför Åbo och tog en promenad ut mot havet. Lika härlig miljö här. Vindsurfare hade ett paradis här ordentliga vindar var det minsann.

Nådendal björ på ett strålande väder och vi besökta gamla stan och hamnen. I Gamla stan hittade vi en butik som var helt osannolik. Ett Mekka för Disney-frälsta men även Elvis och andra celebriteter fanns representarade.

En bild på den fantastiska lyxhytten får avsluta bilderna från denna resa.

Likes

Comments

Resa i släktens land

Från Vihtavuori styrde vi kosan till Borgå och kusinen Stig och hans fru Inga. Där skulle vi stå med husbilen några dagar. På tisdagen var det dags att hämta Magdalena som kom med flyg till Helsingfors. Vi passade då på att shoppa i det gigantiska shoppingcentret Jumbo och badade i äventyrsbadet Flamingo Spa. Det var helt underbart. Vi roade oss med rutschbanor i alla varianter och lögade oss i flera timmar. Åt god lunch och åkte tillbaka till Sten o Inga för att äta en god middag tillsammans.


Vi turistade lite i Borgå och ville titta på huset där mamma och hennes syskon bodde på barnhemmet lite utanför Borgå.Vi fattade inte om det var en skola eller om skolan låg bredvid men vi tyckte det såg ut som om det var en privat bostad men lyckades smyga till oss några bilder.

I Borgå såg vi exempel på den nya flugan att förflytta sig på vatten. Står på en surfingbräda, typ, och paddlar sig fram med en lång paddel typ gondoler.

Efter några dagar hos Sten o Inga for vi vidare till Vässö och Robert som är son till min kusin Stig och hans fru Mary.Där fick vi stå på hans alldeles egna strand. Helt fantastiskt hus och i en underbar miljö. Tyvärr var vattnet inte så trevligt då det börjat blomma så något bad blev det inte.

Vi turistade lite i omgivningarna och fick för oss att besöka en labyrint i en hampaodling!!! JA det skulle vara en kilometer lång labyrint enligt turistbroschyren. Vi tror att vi hittade stället men någon labyrint fanns det inte men plantor som var misstänkt lika Cannabis-plantor. Ett helt fält......

Robert ordnar släktmöte

Robert hade bjudit in en så kallad småkusin som heter Tom som hade släktforskat på sin pappas sida. Hans farmor var syster till min mormor. Han hade lite att berätta om grenen Nyholm som var intressant. Vi utbytte lite information om våra fynd på respektive släktgren och beslutade att fortsätta hålla kontakt.

Därefter fick vi god mat och dryck av Robert och det blev en väldigt trevlig kväll med mina kusiner och en tremänning, tror jag det heter, och min familj.

Likes

Comments

Resa i släktens land

Det börjar i Norrtälje där vi just avslutat Sm i Lydnad. Vi vilar ut på måndagen och mot eftermiddagen kör vi till Kappellskär där vi ska ta båten över till Nådendal. Båtresan med Finnlines var en historia i sig. Många lågtradachaufförer som i stort sett var stöpta i samma form allihop. Oavsett vilket land de kom från. Stora magar och träskor.....

Det första vi gjorde när vi kom fram till Finland var att åka till Forssa där min nyfunna tremänning Marjo Pohjaniemi bor. Vi hittade fram till henne och hade en fantastisk dag där med intressanta berättelser om min mammas kusin Leo Grön. Det var hennes farfar och hon visste ingenting om att min mamma hade med sig en tavla som han målat när hon flyttade till Sverige under kriget.

​Här ser vi en fin teckning som Leo ritade under sin tid som soldat. Det var väldigt omtumlande att få se alla dokument som Marjo hade och få tala med hennes pappa, Leos son.Tyvärr hade han inte heller någon information om min mamma. Han hade aldrig hört talas om henne. Alla som nu läser detta måste känna till bakgrunden till min mammas historia för att förstå det speciella med detta möte.

Vi fortsätter till Valkeakoski

Vilken härlig stad. Vi hittar en underbar camping med närhet till både natur och stad. Joggingturer runt vattnet och shoppingturer i den lilla staden.

Finska mästerskapen för Lydnadshundar

Tävlingen ägde rum i Vihtavuori strax norr om Jyväskylä. Det var en helt ny upplevelse att se det finska upplägget. När vi kom dit dagen innan på fredagen var det inte ett enda tecken på att det skulle bli stora tävlingar där dagen efter. Helt tomt. En stor fin idrottsplats med härliga gräsytor men inte en funktionär i sikte. Inte ett tält, inte en skylt, ingenting. Kollade med mina kontakter om vi var på rätt ställe, jodå det var vi. Vi hittade ett bra ställe för husbilen och avvaktade. Mot kvällen vid 6-tiden började det röra på sig. Nu restes några tält och man började markera det som skulle bli ringar. Skönt, då var vi på rätt ställe.

På lördag morgon var det full fart. Totalt var det cirka 250 hundar som skulle tävla och helt plötsligt vimlade det av folk och hundar. Tält i alla färger fanns nu uppsatta.

Det blev två dagar med noggranna observationer av de finska mästerskapen som skiljer sig avsevärt från de svenska. Men hundarna är fantastiskt duktiga och slår nog våra svenska. Vi fick även äran att vara med på domarmiddagen helt oväntat. Vi blev så väl mottagna och fick så många bra tips på bra upplägg med oss hem.

​Fortsättning följer.....

Likes

Comments