Hej!
Nu är det ett bra tag sedan jag skrev ett inlägg, nästan en hel månad. Och det är väl helt enkelt för att jag känner att jag inte har något speciellt att skriva, vi gör ungefär samma sak varje dag och dagarna flyger förbi, det händer liksom inte så mycket.
Jag har börjat gå till vuxenpsyk och ska börja en behandling för borderline där snart. Jag kommer gå ett program på 10 veckor, måndag-fredag varje veckor som ska hjälpa mig med min diagnos. Man går i grupp vilket jag inte är så jätte glad för så här innan men det blir säkert bra.
Utöver det så har jag planer på att börja plugga på komvux snart så att jag får mina gymnasiebetyg.
William har fortfarande inte fått någon dagisplats och jag fortsätter söka lägenhet inom hela Ulricehamns kommun. Allt funkar bra med hans pappa och dem ses som dem ska och allt går bra när det gäller deras umgänge och även våran relation, inget tjafs, ingenting. William blir mer och mer trotsig för varje dag som går känns det som. Vissa dagar känns det som att jag inte gör annat än att säga till honom heeeeeeela tiden vilket blir rätt tjatigt och jobbigt ibland men men.
Sen ramlade lillskrutten och fick sina första skrapsår på knäna för ett litet tag sen också, han blev ledsen så klart men sen var han mest glad för att han fick bamseplåster på såren.
När det gäller mitt psykiska mående så har jag väl en ganska dålig period just nu men jag klarar mig bra om jag får säga det själv. Jag är väl bara helt ärligt livrädd för att det ska bli så dåligt som det var för ca 6 månader sedan.. men det är väl bara att vänta och se hur det går, det vänder ju förr eller senare för det gör det alltid. Känns bara som att jag saknar energi. Jag är trött hela tiden och känner att jag behöver att det händer något för allt ser ut ungefär likadant dag in och dag ut. Jag hade velat åka ner till Danmark med William i en vecka eller nåt för att samla lite energi men det går inte heller just nu för jag har massa möten hela tiden.
Ibland känns det helt enkelt som att jag bara vill skrika rakt ut, sparka bak ut och göra något galet bara för att det ska hända något, bara för att liksom spricka bubblan.
Jag tänkte bara ge en liten lifeupdate eller vad man ska kalla det men jag kommer nog inte blogga på ett tag utan kommer bara slänga upp lite bilder på Facebook och instagram ibland för jag orkar inte hålla igång bloggen och skriva varje dag när det känns som att det händer samma sak varje dag, det går liksom inte. Så vill ni följa mitt och Williams liv får nu göra det där.
Jag slänger in lite bilder som jag tagit den här månaden så får ni se lite i alla fall.
Hoppas att alla har det bra, hejsvejs!
😊

Likes

Comments

Hej!
Jag sitter just nu fly förbannad och försöker få William att somna, jag har suttit här i lite över 1 timme redan. Anledningen till att han inte kan somna? Min lillebror. Han har så lite respekt att han vägrar vara tyst och säger man till honom att William inte kan sova för att han pratar och har ljud för sig så får man ett tyket "och? Jag bryr mig inte" till svar. Jag blir så jävla fly förbannad så det krävs världens ansträngning för mig att stänga dörren och gå där ifrån istället för att flippa totalt och på riktigt slå sönder hela hans rum, dator och ansikte. Men jag är tvungen att istället ta ett djupt andetag och gå tillbaka till William och förklara lugnt att han måste sova nu för klockan är mycket, han gnäller bara och gnäller och gnäller och när jag då redan är fly förbannad på min lillebror så tar det där min sista kraftansträngning att inte visa utåt för William att jag är skit förbannad och irriterad.. jag HATAR det här. Jag vet att jag sagt tidigare att jag ville bo här tills jag har ett jobb och en fast inkomst osvosv men det funkar inte och vi har inte ens bott här i 3 månader. Att ens egna jävla lillebror på 17 år ska bete sig så här och verkligen få en att inte vilja bo här och till och med få höra "Camilla det här är inte ditt hem, du bestämmer ingenting här, det är bara William som är välkommen här" och blablabla. Han slänger ur sig så vidriga saker ibland och jag är så fruktansvärt trött på att "det är okej" för honom att bete sig som han gör. Det finns ingen som säger till honom eller gör något åt saken och så fort jag öppnar min mun och säger något till honom så får jag bara höra hur jag var likadan i hans ålder. Det där kanske funkade för 2-3 år sedan när han var runt 14 för ja då var jag också en liten skitunge men det där funkar inte längre för när jag var 16-17 fick jag William. Jag var kanske fortfarande inte den mest mogna och vuxna människa men jag betedde mig inte så som han gör. Jag är SÅ JÄVLA OBESKRIVLIGT trött på skiten! Och att William ska behöva lida på grund av honom gör så mig så fruktansvärt ledsen och förbannad.
Därför har jag redan börjat leta efter en lägenhet till oss och har gjort det ett tag nu men jag har inte sagt något för jag vill inte höra "tänk om det blir som sist" "Camilla du kommer inte klara det" och blablabla. Det kanske blir tufft men då får jag väl fan kämpa mig igenom det för det här är inte hållbart och inte rättvist mot William någon stans. Som det ser ut just nu så är det vääääldigt svårt att få en lägenhet i Gällstad som jag helst vill så och så länge William inte får någon dagisplats här så söker jag faktiskt lägenhet inom hela ulricehamns kommun förutom i själva Ulricehamn för där vill jag inte bo. Så det kan vara Gällstad, rånnaväg, Röshult, Timmele, Dalum, Blidsberg, Hökerum, Hulu.. vart som. Vi behöver minst en 3a som kostar max 5500 i månaden med varmhyra. Vet ni något så får ni mer än gärna säga till mig. Puuuh, vad skönt det var att bara få ur sig det här. Det är så mycket känslor och tankar nu för tiden när det gäller min familj osv som jag aldrig får ur mig och det här var en liten del av det.
Nu till vad vi gjorde igår. Först spenderade vi dagen ute hos momma och åt lunch där och sen lekte William med sin gammelmorbror ute. Medans dem var ute så tittade jag och momma på gamla videoklipp från -91 som var filmade ute på Solhem där några i släkten spelade fotboll. Men bland annat morfis var med och jag kände hur tårarna brände bakom ögonen när jag såg honom så. Ända sen han gick bort så har jag bara sett foton på honom men det här var liksom ett filmklipp och då blir det en helt annan sak. Haha gud, jag börjar nästan gråta bara jag tänker på det nu. Sen var min äldsta kusin med också och hon var ungefär lika gammal som William är nu. Det var lite konstigt för mig att se henne så liten för jag fanns ju inte ens då. Sen filmar dem när de går ner till sjön och tittar osv. Sen var det en video med mormors mamma ifrån Finland. Det var väldigt kul att se för jag har ju aldrig träffat henne då hon gick bort -98 när jag inte ens var 1 år gammal men mormor berättar väldigt mycket för mig hela tiden om hennes liv och hennes föräldrar och syskon osv. Så det var roligt att få se min momma på ett videoklipp så.
Sen kom i alla fall mamsi för att hämta oss och då åkte vi till Ica för att handla lite. Sen åkte vi hem och fikade innan vi klädde på oss och gick bort till lager 157 för dem hade öppning för vårkollektionen igår och bjöd på lite cider osv vid 6 tiden. Vi kom dock lite tidigare så vi tog inget att dricka för dem hade inte satt upp det än när vi kom. Jag hittade i alla fall två tröjor och ett linne till mig själv och så köpte jag en luvtröja och ett par tajts till William som passade bra ihop. Jag betalade 97kr för allt för jag fick ju ett presentkort utav mamsi i julklapp på 300kr på lager. Så det var inte dumt. Sen när vi var klara där så gick vi ner till Gällstad grillen där mamsi bjöd oss på mat och efter det gick vi hem. På vägen hem somnade William i vagnen för han hade inte sovit middag och kl var nästan halv 8 så han var helt slut. Så jag la honom i sängen och bytte blöja och satte på pyjamas medan han sov. Han vaknade till lite så jag fick ligga med honom en kort stund. Sen satt jag i soffan och kollade på film någon timme senare och då kom han och ställde sig vid ingången till vardagsrummet och ropade på mig och var ledsen. När jag på väg upp sa till han att komma till mig så stod han bara kvar och var jätte ledsen. Han lugnade ner sig när jag lyfte upp honom så jag gick och la mig jämte honom men då blev han helt hysteriskt ledsen och bara skrek och skrek trots att jag försökte trösta. Till slut tände jag lampan och frågade om han hade drömt något hemskt och det hade han så jag fick sitta ett bra tag och försöka lugna ner honom och vagga honom i min famn. Jag antar att det är vad dem kallar för "nattskräck" som små barn kan få. Men fy vad hemskt det känns när han är så otröstlig och rädd. Det har bara hänt en gång tidigare och det är ett bra tag sedan nu. Till slut somnade han i alla fall om och då somnade jag också.
Idag har vi inte gjort något alls. Ebba var här en stund med lilla Dexter. Sen diskade jag när William sov middag, sen har vi slappat i soffan och mamsi var iväg och handlade lite i Ulricehamn. När hon kom hem så började jag laga mat och det blev en currysås med lök, vitlök, paprika och tonfisk i med ris till. Jätte enkelt att laga och gott blev det. Jag hittade även detta receptet på zeinaskitchen.se, där hittar jag alla mina recept nu för tiden. Även imorgon ska jag laga ett recept där ifrån.
Sen tog jag och William ett bad och jag duschade efteråt. Sen har vi slappat lite till innan vi borstade tänderna och nu har William precis somnat efter att jag tjafsat med min lillebror. Nu har jag även lugnat ner mig efter att ha fått skriva av mig lite så nu ska jag också gå och lägga mig och sova för jag är helt slut. Imorgon ska vi till Bvc och sen ska William sova hos sin farmor och farfar med sin pappa, vi får se om jag skriver något då.
Hoppas att alla har haft en jätte bra dag! God natt.
😴

Likes

Comments

Hej!
Nu är det snart en vecka sedan som jag fick min diagnos. Torsdag förra veckan fick jag diagnoserna borderline och agorafobi. Jag tänkte förklara kort vad dem båda innebär för dem som inte vet.
Borderline eller emotionell personlighetsstörning som det också kallas nu för tiden innebär att man skiftar humör väldigt lätt från en sekund till en annan. Man är väldigt impulsiv och det krävs väldigt lite för att man ska gå från glad till ledsen och sen till arg och tillbaka igen. Det finns 10 punkter som personer med borderline har och för att få diagnosen måste man ha minst 5 av dem punkterna. Jag hade 5. Därför har jag väl inte den grövsta formen om man säger så men den finns ändå där. Diagnosen kom inte heller som en chock för mig då både jag och nära och kära har misstänkt det. Om inte annat så kändes det som en lättnad för mig. Jag fick liksom en förklaring till varför jag har känt som jag gör. Varför jag ibland mår riktigt riktigt dåligt utan någon egentlig förklaring. Varför jag kan bli så fruktansvärt arg att jag känner hur varenda liten muskel i kroppen spänner sig. Varför jag kan bli så ledsen och förtvivlad att jag fysiskt känner ända in i själen att jag kommer gå under. Sånt som i andras ögon lätt ses som att man är världens drama queen. Det hade där emot känts för jävligt om jag kom till vuxenpsyket på mötet i torsdags hon hade sagt att jag inte hade någon diagnos för då hade jag ju bara fortsatt undra varför. I alla fall så min borderline jobbigast för mig när det gäller nära relationer, just för att mitt humör skiftar så enkelt och det ska så lite till för att jag blir irriterad eller ledsen. Jag är också expert på att trycka ner mig själv, att se mig själv som världens fulaste och mest värdelösa individ som existerar. Detta resulterar i att jag behöver väldigt mycket kärlek och uppmärksamhet och får jag då inte det så kan jag uttrycka mig väldigt fel och bete mig konstigt för att försöka få det. Personer med borderline har även en tendens att ha ett självskadebeteende, självmordstankar och har lättare för att hamna i beroendebeteende som med sex, droger, alkohol osv. När det gäller självskadebeteende så är ju det något som jag haft tidigare och jag har fortfarande problem med maten till och från och kan fortfarande när jag mår som värst ha tankar om att jag vill skada mig själv. Men jag gör det inte längre som jag gjorde innan, jag har William och kärleken till honom är mycket starkare än behovet av att skada sig. När det gäller beroenden har jag väl lyckats hålla mig borta från det ganska bra, jag röker ju fortfarande cigg i perioder men jag ser inte det som något stort problem. Sen har även personer med borderline ofta separationsångest på en helt ny nivå. Jag kan få ren och skär panik om någon vill lämna mig eller bara jag märker att någon håller på att lämna mig.. eller egentligen kan det räcka att jag har fått för mig och bara tror att någon gör det så kickar paniken in. Och när det händer så kan jag i ren och skär panik göra riktigt dumma saker för att desperat försöka få personen att stanna. Hota med att ta livet av sig och liknande är väldigt typiskt vilket jag gjort många gånger och skäms över så här i efterhand. En mening som jag hittade här om dagen tyckte jag stämde så fruktansvärt bra för mig var "Jag hatar dig, men snälla lämna mig inte". För min mening om personer runt omkring kan skifta lika lätt som mitt humör. Ena sekunden kan jag älska någon mer än allt och nästa sekund hatar jag dem men lämnad dem mig får jag panik och det blir helt kaos i min hjärna. Det var lite om borderline och hur det har påverkat mig kortfattat.
Nu till agorafobin som är väldigt mycket enklare att förklara. Det innebär helt enkelt att man lider av panikångest och panikångestattacker och att man är rädd för att få dem. Agorafobi kallades förr för "torgskräck" vilket beskriver den biten av de att man inte tycker om platser där de är mycket folk och lätt kan få panikattacker av det. Det här påverkar mitt liv på så sätt att jag har väldigt svårt för att gå och handla själv, det hjälper bara jag har med mig William liksom men så fort jag måste handla helt själv så slår hjärtat snabbare och jag vill bara där ifrån, jag glömmer bort vad jag behöver handla och det blir väldigt väldigt väldigt jobbigt när jag kommer till kön där jag kollar flera gånger om på mobilen om jag verkligen har pengarna på kortet, räknar flera gånger om i huvudet hur mycket det kommer bli osvosv. Jag är samtidigt livrädd att jag ska glömma koden till kortet och rabblar den om och om igen i huvudet. Så det är otroligt jobbigt. Det är också lätt för mig att få panikångest när jag sitter på en buss, speciellt om det sitter någon annan på bussen som jag vet vem det är men ingen som jag hälsar på eller ens känner utan jag vet vem det är och dem vet vem jag är och då slår också hjärtat i hundra känns det som. Det var agorafobin och lite kort om den.
Det som händer nu efter att ha fått diagnosen är att jag väntar på en remiss ifrån Solhem i Borås där jag kommer få gå på två olika "kurser" eller vad man ska kalla det för. Ena är dbt vilket står för dialektisk beteendeterapi och andra är mbt som står för mentaliserings baserad terapi. I båda metoderna går man både på individuella samtal och i gruppsamtal. Det här pågår två gånger i veckan i 18 månader. Det finns också som en intensivgrej där man gör det på 10veckor och då går man måndag till fredag varje vecka. Jag gör ju hellre det då 18 månader känns som en evighet men det går inte för William har fortfarande ingen dagisplats vilket börjar bli mer och mer frustrerande både för mig och William.
Jag känner mig inte annorlunda efter att jag fått diagnoserna men jag är rädd för att andra ska se mig på ett annat sätt vilket är väldigt lätt hänt. Men mina diagnoser är inte JAG och jag är inte mina diagnoser. Dem är bara en del utav mig. Och det går faktiskt att bli friskförklarad ifrån borderline senare i livet så det är ingenting man måste leva med resten av livet.

Det var de inlägget. Finns det någon som har frågor så ställ dem mer än gärna. Känner ni igen er så be om att få göra en utredning. Man kan ta första kontakten genom öppenvården på en vårdcentral så skickar dem en vidare. För det är väldigt viktigt att inte självdiagnotisera sig då symtomen för dem här diagnoserna är väldigt lika symtomen på många andra diagnoser.
Hoppas att alla har haft en bra dag och en bra vecka! Nu ska jag gå och natta William så god natt.
😴

Likes

Comments

Hej!
Idag kom momma hit precis när vi hade ätit frukost, hon satt och tjöta med oss en stund innan hon åkte och då klädde vi på oss och gick ut för att leka i snön. Vi gick en kort bit bort till en lekplats där det finns en rutschkana som William älskar. Vi gick även över bron vid ån och det var inte alls kul den här gången utan William blev livrädd så jag fick bära honom över. Sen efter att vi åkt rutschkana, gungat, ritat i snön och lekt en bra stund så gick vi tillbaka. På vägen hem gjorde vi massa snöänglar och sen gick vi hemåt för William började frysa och jag också.
Väl hemma slängde vi i oss lite lunch och sen fick William ett varmt vad för han skulle ha badat igår men klockan blev så mycket innan vi hade ätit kvällsmat så han fick bada idag istället. Efter badet sov han middag och då passade jag på att diska. Sen kom mamsi hem och då vaknade William, vi gosade en stund i sängen innan jag klädde på honom och vi gick till affären en snabbis, William fick sitta i vagnen den här gången. Jag köpte bara ägg, mjölk, smör och sylt för vi skulle göra ugnspannkaka jag och William. Så de gjorde vi direkt när vi kom hem. Sen åt vi och sen busade William med sin mormor medan jag fick sitta och slappna av lite innan William skulle gå och lägga sig. Nu ligger jag i sängen och ska också sova så hoppas att alla har haft en fin dag! God natt.
😴

Likes

Comments

Hej igen!
Idag har jag och William inte gjort någonting. Vi har bara varit hemma och myst och lekt. Sen skulle William sova middag och då råkade jag också somna, det kändes lite konstigt att somna när det var ljust ute och sen vakna när det var helt mörkt. Nästan direkt när vi hade vaknat satte jag igång och laga kvällsmat som idag blev en vegetarisk aubergine gryta som är kurdisk och kallas för tapsi. Och nej, jag är inte vegetarian men försöker undvika kött mer och mer. Tänker dock aldrig kalla mig själv för vegetarian även om jag utesluter kött helt för blir jag sugen på kött så tänker jag äta det ändå så. Det är första gången jag lagar något sånt här i alla fall och det blev faktiskt väldigt gott. Jag har ju ingen aning hur den "ska" smaka så jag vet ju inte om det blev "rätt" men gott blev det i alla fall. Jag var dock inte jätte förtjust i auberginen men de gick lätt att plocka bort i och med att allt var i stora bitar. Jag hittade receptet på zeinaskitchen.se som är en matblogg som jag får väldigt mycket inspiration ifrån. Hon lägger upp recept ifrån hela världen och även veckomatsedlar. Det här receptet var med på den här veckans matsedel.
Imorgon hoppas vi på bra väder så vi kan gå ut och leka i snön

Hoppas att alla har haft en bra dag, nu ska vi gå och lägga oss så god natt
😴

Likes

Comments

Hejsan!
Jag har blivit väldigt dålig på att uppdatera bloggen nu men jag antar att det blir så i perioder. Jag är i alla fall glad om jag lägger upp något 1 gång i veckan.
Så vad har hänt den här sista veckan?
I tisdags var jag och Williams pappa på Borås tingsrätt angående vårdnadstvisten som han startat igång, vi var då på ett så kallat förberedande möte där dem helt enkelt vill se om man kan komma överens om något innan man drar igång undersökningar och sen rättegång. Och vet ni vad? Vi kom överens! Och jag är så otroligt lättad över det, att vi slipper undersökningar och rättegångar och massa sånt.
Det vi kom fram till var i alla fall att William ska vara en natt varannan helg hos sin pappa ända fram till påsk, sen har jag påsken i år och efter det ska han vara 2 nätter varannan helg hos sin pappa alltså varannan helg. Utöver det får hans pappa träffa honom vid överenskommelse mellan mig och honom. Både han och jag vart nöjda och det känns jätte bra! Men framför allt är William nöjd och han sov där nu ifrån igår till idag första gången och han är överlycklig över att få träffa sin pappa, farmor och farfar. Det känns så bra också för jag är verkligen redo att släppa allt som har varit och bara acceptera och vara glad över hur bra allt funkar nu. Det är en sån lättnad som släppt ifrån mitt bröst så det är helt obeskrivligt, och att vi liksom faktiskt kan prata och diskutera jag och Williams pappa utan att tredje världskriget bryter ut betyder otroligt mycket för mig. Jag mår inte bra när vi är ovänner, inte bra alls så det allt känns jätte bra när det gäller det just nu.
Annars har det väl inte hänt så jätte mycket den här veckan, snön har äntligen kommit och det var ju halvt storm i onsdags så när jag skulle åka hem ifrån en kompis i Borås som jag hade sovit hos så var min buss ifrån Ulricehamn inställd så jag fick sitta där och vänta och hoppas på att nästa buss hem skulle gå vilket den tur nog gjorde. Och för första gången på evigheter satte jag faktiskt på mig bältet på bussen för vägen var verkligen en isbana och bussen gled liksom lite fram och tillbaka medan den körde och jag var faktiskt rädd för mitt liv!
Men jag kom hem hel i alla fall, sen var det ju dock inte bättre när vi skulle hämta William ute hos momma då han hade sovit där i 2 nätter. Mamsi sa till och med att hon aldrig kört när det varit så här halt och det var knappt att vi kom hem sen igen. Klockan var över 20 på kvällen innan vi kom hem och William somnade i bilen.
Sen var Ebba här en sväng och hälsade på i torsdag och William blev helt hoppig och överlycklig.
Sen igår körde vi ju som sagt ut honom till hans farmor och farfar där han träffade dem och sin pappa vid 17 tiden igår. Sen sov han ju där. Jag lagade vegetarisk spaghetti carbonara på kvällen med halloumi i och jag tyckte den var minst lika god som vanlig carbonara och lätt lagat var det också. Inte det absolut godaste jag någonsin ätit men en riktigt god carbonara faktiskt.
Sen idag sov jag lääänge, till halv ett tiden och sen låg jag kvar i sängen ända till två tiden innan jag gick upp och städade iordning i mitt och Williams rum, duschade och åt lite. Sen satt jag och kollade på film när William kom hem, hans pappa kom och lämnade honom. Han hade fått en Masha och björnen av sin farmor, lite små yoghurtar som han älskar och så hade hon skickat med lite som hon hade bakat och lite kakor till oss allihopa. Han blir så bortskämd med godsaker och leksaker och allt där. Så vi fikade lite med mamsi när hon kom hem. Sen har vi busat och lekt och tittat på Bolibompa innan vi åt lite kvällsmat och sen fick William ett bad. Nu sitter han och tittar på lite olika barnprogram på datorn och snart ska han gå och lägga sig. Jag sitter nog uppe och tittar på lite film, kanske någon dokumentär på Netflix. Igår kollade jag på en dokumentär om Josef Fritzl som hade sin egen dotter instängd i källaren i 27år och torterade henne och våldtog henne och fick 7 barn med henne, ett sjukt monster helt enkelt. Sen tittade jag på en dokumentär serie om auschwitz, det största koncentrationslägret under andra världskriget där dem mördade ca 1 200 000 män, kvinnor och barn, det är så jävla sinnessjukt och svårt att föreställa sig vad som faktiskt hände och även om man vet om vad som hände så blir det ännu sjukare när man får se all fakta om vad som hände, hur allt gick till och alla kort och klipp ifrån den tiden på alla oskyldiga människor som dog bara för att en sjuk människa hade fått för sig att dem var mindre värda än djur..
Så idag ska jag nog se ännu en dokumentär, funderar på att se en om ett folkslag som bor ute i Amazonas som världen aldrig sett tidigare, det kan nog vara ganska intressant att se.
Haha, jag har ju ingen bok att läsa just nu så då kan man ju se dokumentärer och bli lite mer allmänbildad på det istället
👌🏻
Hoppas att alla har det bra och glöm inte att vara snälla mot varandra. Man behöver inte hålla med varandra för att vara snälla mot varandra.
God natt!
😴

Likes

Comments

Hejsan!
Idag var det snö när vi vaknade och tittade ut genom fönstret! Äntligen! Vi gick upp vid 9 tiden, åt frukost i lugn och ro och sen ringde vi och frågade momma om vi fick komma ut till henne över dagen och om hon kunde hämta oss vilket hon kunde. Innan hon hämtade oss klädde vi så klart på oss men jag hann även med att vika och lägga undan lite tvätt. Sen kom momma och vi tog på oss ytterkläderna och åkte till Ica för att köpa jäst och vetemjöl till våra bullar och så behövde momma handla lite också. Sen åkte vi ut till momma och där satt vi först och slappade en stund medan momma lagade mat. Sen åt vi stuvade makaroner med prinskorvar, stekta champinjoner och lite grönsaker till. Det var sjukt gott så både jag och William åt jätte bra.
Sen låg vi i soffan en stund igen, med matkoma den här gången.. sen dog min mobil så den vart död resten av dagen. Och de gör mig ingenting egentligen, de är snarare skönt att slippa den ibland. Men efter att ha vilat en stund så började vi med bullbaket. William var jätte duktig och hjälpte till med de mesta. När degen jäste så tog vi på oss ytterkläder och gick ut en stund. William åkte lite pulka, gjorde snöänglar, jagade mig och momma och kastade snö på oss och busade med Cleo. Sen gick vi in igen för att fortsätta med bullbaket. De blev både kanelbullar och vaniljbullar den här gången. Sen när första plåten precis blev klar så kom mamsi dit och vi fikade. William tryckte i sig två bullar med ett glas mjölk till och de hade vi gjort jätte bra. Sen efter de åkte vi hemåt och William somnade i bilen helt slut. Men klockan var redan över 5 så jag var tvungen att väcka honom när vi kom hem. Jag kände mig så taskig och de var inte det lättaste heller kan jag ju lova. När jag skulle ställa ner honom på golvet i hallen så vägrade han och sen la han sig ner och sov på golvet i hallen. Jag fick i alla fall av han kläderna och upp honom, han bjöd nämligen sin morbror Philip på sina bullar och sen var han vaken igen.
När jag kom hem hade jag även äntligen fått hem mina skor som jag beställde för ett tag sen nu och det var väldigt bra läge för mina fula skor från dollarstore har börjat gå sönder så pass att jag blir dyngsur av att gå runt med dem ute när de är blött. Dem passade även bra och jag blev inte besviken så det vart superduper bra. Sen har vi slappat resten av kvällen. William åt lite kvällsmat men jag var inte hungrig så jag struntade i det.
Nu har William somnat och jag ska titta på lite avsnitt av den norska serien SKAM som alla pratar så mycket om. Och ja den är otroligt bra. Dem första avsnitten blev jag lite tveksam men när man har kommit in i den blir man som besatt och känner verkligen igen sig i vissa saker. Så jag ska glo lite på det och sen ska jag också sova. Imorgon blir en tråkig dag hemma bara, jag måste städa och lite så och så går vi antagligen ut en sväng också lite beroende på hur vädret ser ut.
Men hoppas att alla har haft en härlig dag! God natt.
😴

Likes

Comments

Hej!
Idag låg vi kvar i sängen väldigt länge så de blev frukost lite sent idag, vid 10-11 tiden. Och brödrosten har gått sönder vilket gör mig lite irriterad men jag har fått rosta bröden i ugnen istället och det går ju bra de också. Efter frukosten klädde vi på oss och busade lite och sen tog vi på oss ytterkläderna, tog med oss vagnen och gick ut på en promenad. William ville köra barnvagnen själv en bit så det fick han självklart göra. Vi gick över bron vid ån och det var lite läskigt den här gången när vattnet forsade där under. Sen åkte han rutschkana vid lekplatsen några gånger innan vi gick vidare. Hoppade sönder några ispölar och sen tittade vi på några grävmaskiner som vi gick förbi och William skulle klappa dem, "åååh vad fin mamma, så gul och fin". Sen gick vi vidare över ännu en bro och vidare till Ringvägen och hela vägen bort till mamsis jobb. Notera att William gick hela den här vägen själv, så duktig han är min skrutt. Så vi hälsade på mamsi på jobbet en kort stund och sen blev William jätte ledsen när vi skulle gå där ifrån, han ville stanna med mormor. Men jag fick tvinga ner han i vagnen och gå hemåt för han var jätte trött och jag frös. Jag fick prata med honom och distrahera honom hela vägen hem så ledsen var han för att mormor inte följde med oss hem. Det funkade ganska bra ända tills vi började närma oss hemma och då börja han gallskrika att han inte ville gå hem utan han ville gå en promenad till, till mormor. Så jag gick en extra runda i hopp om att han skulle somna men icke sa nicke. Så väl hemma fick han en ledsen attack igen då han absolut inte ville hem och inte ville klä av sig overallen utan han skulle till mormor. Men efter att ha suttit med en ledsen kille i soffan ett bra tag så somnade han äntligen efter en stund, helt utmattad mammas lilla kille. Så när han sov passade jag på att diska och sen har vi inte gjort något speciellt resten av dagen. Mamsi kom hem och lagade kvällsmat och jag har tvättat. Nu ligger jag i sängen med William och nattar honom och hoppas att han somnar snart. Imorgon ska jag på ett möte i Ulricehamn på arbetscenter så William ska vara med sin momma under tiden. Annars händer inget speciellt. Jag hoppas att det kommer snö snart, det verkar som de om man kollar på vädret, hoppas hoppas hoppas.
Och hoppas att alla har haft en otroligt bra dag och glöm inte att vara snälla mot varandra! God natt.
😴

Likes

Comments

Hejsan!
Jag kände inte för att skriva det här inlägget på själva nyårsafton så därför skriver jag det nu istället.
2016.. var ska jag börja? I början av året skaffade jag min första egna lägenhet. Inte långt efter det började William på dagis. Sen fick jag reda på att jag blivit utvald att åka på ett äventyr till Island. Jag gick på förprogrammerat här i Sverige i 5 veckor och lärde känna en underbar grupp med människor. Vi kom inte alla överens lika bra och vissa personer kom jag inte alls överens med men jag är ändå glad att jag fick träffa dem ändå. Sen flög jag för första gången i mitt liv och jag tyckte INTE om det alls men det tog mig ändå till Island. Ett land och en plats jag alltid velat besöka ända sen jag var ganska så liten och det var helt magiskt. Jag var ju där för att arbeta men det gav mig tyvärr inte lika mycket som jag hade hoppats på, därför väljer jag att fokusera på det faktum att jag fick se och uppleva Island istället för det gav mig ju faktiskt något, en dröm som kom i uppfyllelse. Sen spenderade jag och William en vecka i Danmark på sommaren och det var den bästa veckan jag hade haft hemma med familjen på väldigt länge. Vi hade det så otroligt bra och jag mådde så otroligt bra.
Sen har jag massvis med fina sommarminnen med min allra finaste bästa vän Ebba. Hon har funnits där varje gång jag mått skitdåligt och sett till att jag har fått ha det roligt och skratta hur skit allt annat må ha varit. Jag skaffade en katt, lilla Cleo som numera bor ute hos momma och det är oklart om vi kommer ha kvar honom eller inte och gud vilken hatkärlek jag fick till den där katten. Han gjorde mig galen i början samtidigt som han var hur gosig som helst och såg till att jag inte var helt ensam under en av dem värsta perioderna i mitt liv då jag mådde så pass dåligt att jag tog det sjukt svåra och jobbiga beslutet att låta William bo hos sin momma ett tag. Det var det jobbigaste jag någonsin gjort men det var vad som behövdes just då och jag skulle aldrig utsätta William att bo med mig när jag mådde som jag gjorde då för det är inte rättvist alls mot varken honom eller mig och det hade antagligen inte slutat bra så jag är glad att jag ändå var stark nog att ta det beslutet. Jag träffade ju honom ändå, inte varje dag men nästan.
Sen har vi uport då jag fick festa loss som en galning tillsammans med Ebba och Angie och även fast den ena kvällen slutade lite kaosigt så är jag ändå glad att jag fick en sån galen festnatt med er, jag fick lov att vara 18 åriga Camilla och inte mamma Camilla för en natt och det är jag så glad för. Dagen efter då vi skippade alkoholen var inte mindre dålig den heller då jag fick dansa och hoppa som en galning till alla möjliga artister tillsammans med Ebba, sist men inte minst Panda da panda som jag var så otroligt besviken över att ha missat förra året och vart helt överlycklig över att få se dem live i somras. Allt tack vare Ebba som bjöd (!!!!) mig på en sista minuten biljett in på uport. Hon är så himla fin.
Men det var efter uport där någonstans som jag mådde riktigt riktigt dåligt. En utav dem värsta perioderna om inte den värsta om man ser till hur jag mådde psykiskt. Jag mådde riktigt dåligt och gjorde mycket dåliga val till höger och vänster men det blev också min vändpunkt. Det känns som att det var där och då som allt vände. Jag mådde riktigt skit ett tag och det hela slutade med att jag till slut flyttade ifrån min lägenhet och hem till min mamma igen. Det var det bästa beslutet jag kunde ta just då och jag är så tacksam för att mamma lät mig flytta hem till henne igen, till mitt gamla rum. Kort där efter bestämde jag mig för att William skulle få flytta hem till mig igen, där han hör hemma med sin mamma. Jag kände mig stark nog att kunna ta hem honom speciellt när jag bodde så nära min familj igen som hjälper mig med honom.
Jag har skaffat mig ett jobb på ålderdomshemmet Ekero här i Gällstad och vi väntar på att William ska få en dagisplats så fort som möjligt. Allt går framåt och bättre än någonsin med Williams pappa och William har äntligen börjat få en riktigt fin kontakt med både honom, sin farmor och sin farfar. Och jag är så otroligt glad för det och jag mår så himla mycket bättre när vi kommer överens och inte bråkar.
I början av året var jag fortfarande en skitunge känns det som om man jämför med ny. Det har varit ett otroligt jobbigt år med mycket kaos och inte minst för William som har fått stå ut med saker som han inte borde ha fått stå ut med men nu står vi här starkare än någonsin och jag har vuxit så mycket som människa. Jag har börjat inse saker och ting, mognat och vuxit från tonåring till vuxen egentligen.
2017 kommer bli vårt år och jag ser verkligen fram i mot det!
Gårdagen spendera vi med familjen. Jag, William, mamsi, momma, Philip och hans kompis Kevin firade här hemma hos oss. Vi gjorde oss fina och åt tre rätters. Jag gjorde förrätten och efterrätten medan mamsi gjorde varmrätten. Förrätten blev en avokadomousse med paprika och rostade pumpakärnor. Varmrätten blev oxfilé med ugnssteks klyftpotatis, morötter, rödbetor och champinjoner, sparris och sås. Efterrätten blev mango och yoghurtpannacotta. Det blev riktigt gott. Sen myste vi framför tvn med godis och god dricka. Vid 11 tiden videosamtalade William med sin pappa och han pratade chockerande även en stund med min mamma, han var ju lite onykter men efter att ha pratat med honom idag så menade han och kom ihåg allt han sa. Sen lyckades William hålla sig vaken ända till 12 slaget så då hällde vi upp dricka i champagneglas och skålade på balkongen och önskade varandra gott nytt åt samtidigt som vi tände lite mega tomtebloss. Sen gick vi in i vårt rum jag och William för att titta på fyrverkerierna då dem syntes bättre där ifrån och William sa "åååå nej, nu gick den sönder mamma" Hahaha. Sen direkt efter det fick han borsta sina tänder och gå och lägga sig, han somnade på 1 minut ca. Och jag somnade kort där efter.
Idag har vi spenderat dagen ute hos momma och jag har övningskört lite och det gick hur bra som helst.
Hoppas att alla fick en underbar nyårsafton och gott nytt år allihopa!
✨🎉

Likes

Comments

Hejsan!
Idag vaknade William vid 04:50 av någon anledning.. jag gjorde mig beredd på att gå upp med honom men så kikade jag på klockan och då tyckte jag allt att han fick somna om så vi låg kvar. Han gnällde en stund men tillslut somnade han om och då sov vi tills min väckarklocka ringde vid 08:30. Jag gick upp och gjorde mig i ordning och käkade frukost och sen gick jag till bussen medan William var kvar hemma med sin mormor. Jag skulle på ett möte med psykologen på BVC och det gick väldigt bra. Efter mötet på BVC träffade jag min kontaktperson från soc och vi käkade lunch på kinarestaurangen och pratade lite. Sen gick jag ner till busstationen för att åka hem igen. Under tiden jag hade varit på möten i Ulricehamn så åkte William med sin mormor till Borås. Där träffade han världens bästa Nanna, Bekah och bästisen Ninna. Dem gick på bio och de var första gången för William. Dem såg bamse och de hade gått hur bra som helst, han hade suttit stilla under hela bion och efteråt ville han se den en gång till. Han hade fått snacks och bubbelvatten till bion berättade han lyckligt när han kom hem sen. Han berättade också att dem hade ätit på McDonalds. Senare när vi åt kvällsmat sa han bestämt till sin mormor "Ninna tycke om chicken Nuggets mormor!".
Innan William kom hem gjorde jag inte mycket, jag låg i sängen och slappade och sen sov han när dem kom hem så då passade jag på att plocka undan och städa iordning lite i vårt rum.
Sen lagade jag kvällsmat, spaghetti & köttfärssås och efter kvällsmaten fick William på sig pyjamasen och nu sitter han och tittar på Pingu på datorn. Alldeles strax ska han borsta sina tänder och sen ska han få ringa ett videosamtal till sin pappa som är nere i Polen över jul och nyår. Dem har pratat med varandra nästan varje kväll innan William går och lägger sig ända sen han åkte ner.
Och efter det läser vi en saga och sen släcker vi lampan och säger god natt. Idag är jag så trött så jag känner mig som en zombie så jag är nästan hundra på att jag går och lägger mig samtidigt som William idag.
Hoppas att alla har haft en bra dag och god natt!
😴

Likes

Comments