Header

Känslan man får när man själv har en läkartid och kände att äntligen har jag tagit tag i det och nu är det bara vänta tills den dagen. Sedan kommer natten man trodde skulle bli enkel. Men nej, sonen har sovit oroligt ätit konstant men väldigt lite och fått slänga massor med mat och vart vaken mycket då sonen fick hosta också den man inte ville att han skulle få. Sonen vaknar 06:30 imorse och jag passade på redan då att ringa läkaren.. Ja dom har fått en avbokning 13:30 när de ringer och bokar tid med mig, okej.. Och jag ska till läkaren 13:00.. Hur gör jag nu? finns ju ingen som kan hjälpa mig och besöken är på olika ställen.. Försöker intala mig själv att om jag skyndar mig då hinner jag nog. Sen tänker jag efter att nej jag måste sluta stressa o få ihop allt, eftersom sonen går först ja då fick jag avboka min tid. Men då undrat jag vad gjorde jag för att förtjäna detta?
En väldigt trött o sliten morsa är bara förnamnet!

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

Då var dagen här. för ett år sedan den dagen jag insåg att något inte stämde. Jag hade så fruktansvärt ont i magen och brösten. Jag bara väntade på att min mens skulle komma igång. Men dagarna gick o efter 10 dagar så talade min vän om för mig att det kanske är dax att åka och köpa ett graviditetstest. När jag åkte för att köpa testet så hade jag så ont i magen ännu värre var det när jag kom hem. Jag kommer ihåg att jag tog testet och la det på en platt yta.. Jag hinner inte mer än att lägga ner testet när urinet kommit på stickan och den visar två sträck. Jag går ut ur badrummet i panik o går runt i huset i cirklar vet inte vart jag ska ta vägen. ringer till mamma o kompisen för att få råd och gråter.. Pappan till barnet är på jobbet och timmarna är så långa känns som en evighet innan han kommer hem. Väl när han kommer hem så har jag fixat kaffe och ber han snabbt ta kaffe o komma o sätta sig för att vi behöver prata. han tänkte jaha vad har jag gjort nu då.. Där satt vi o jag vågade knappt titta på honom jag visste inte alls hur han skulle reagera.. Jag börjar stört böla o berättar att jag är gravid.. Kommer ihåg att han kramade om mig och sa  lugn. Där satt vi båda jätte chockade och diskuterade lite. Det var aldrig något tal om att vi skulle ta bort det det var mer okej nu då hur gör vi. Men vi bestämde senare och han sa att det här klarar vi, vi gör det här tillsammans. och som min mamma sa ja när är man egentligen redo? nästan aldrig och vi valde att behålla barnet och ta nästa steg tillsammans. Det var mycket snack om ekonomi och ändringar som kommer ske, men vi var beredda på ta det. Ja iallafall jag var beredd på det. I nästa inlägg kommer jag fortsätta prata om graviditeten och vad som hände under tiden.

Likes

Comments

En vardag som börjar bli mer spännande och rolig. Lilleman utvecklas jätte mycket och allt går så fort! Idag tränar vi nacken och försöka få till vändningen som är så nära!

Likes

Comments

Det värsta jag har fått höra med att vara mamma ledig. "Du sitter ändå bara hemma, förutom att ta hand om Niilo o gå ut med hunden vad gör du ens? ingenting"
Okej tack för den, att personer inte förstår vad ett föräldraskap betyder eller vad en mamma gör ska kanske byta plats och göra det jag gör själva? Att få i sig en bit mat ska man vara glad att man hinner ibland eller om man ens hinner gå o kissa? Nej men det är ju så enkelt för en annan o säga att man inte gör något när den själv inte ens vart i samma sists. Min son är just nu sjuk, det innebär att det har vart gnäll o skrik i 5 dagar det innebär också att bära, studsa, leka, vagga, sjunga, mata, söva och göra bebis nöjd då det är något som besvärar.. Och sen ska ju hunden ut också även fast det spöregnar det är bara att klä på sig och bebisen! Just kvällarna är dom värsta när man precis fått bebis att sova och man sätter sig för att vila ryggen som håller på gå av pga att man bärt hela dagen.. Då vaknar bebis efter 10 min och skriker i panik! vad gör jag?! Jag står där helt själv som jag gjort natten, morgonen o hela dagen. Det är bara upp o stå och försöka trösta sin son och göra allt för att han ska lugna ner sig. Tar en stund och han somnar för natten. När jag själv går och lägger mig ligger jag där och vågar knappt sova för han är så genomförkyld. Och att vakna flera gånger på natten av panik och tror att han slutat andas det är något jag gjort varenda natt.. Jag flyger upp ur sängen för att se o kolla på honom jag petar på han för att jag ska få en snabb reaktion. Varför ska det behöva vara så här? Att man står själv med hela ansvaret men som sagt det är bara vissa som vet verkligen vad ett föräldraskap betyder och bandet till sitt egna barn. Det sista jag vill höra är "Du gör ju ändå ingenting" innan personen testat på detta liv själv. Många tror de har rätt o vet allt, men då får dom hålla det för sig själva och ge fan i att kommentera något de inte har någon aning om.

Likes

Comments

22 år och blev ensamstående till en underbar son när han var 3 veckor gammal nu är han snart fyra månader. Jag har en rottis/schäfer på 50kg som är mitt allt! Jag har krigat och kämpat för att lyckas, och jag lyckas väldigt bra må jag säga! Här kommer ni som läser min blogg kunna läsa om mitt liv innan barn och hur det ser ut nu och följa våran resa. Jag kommer också öppna mig väldigt mycket för att kunna hjälpa andra som har eller är med om något som jag gått igenom. Blir snack om relation, vänner, familj, dejting, och hur går man vidare och mycket mer! ​

Likes

Comments