​Vilken tomult det är när barnenär sjuka, allt man "måste" ha hemma i fall att de blir sjulafton och det som måste köpas när de väl blivit sjuka... Nu har vi snart varit hemma i 3 veckor och sjukdomarna börjar ge sig.

Det började med att sonen fick vattkoppor och dag 6 fick han halsfluss. 2 dagar senare får dottern ögoninflammation och sen vattkoppor och halsfluss. 

Jag trodde inte det var möjligt att få allt på en gång men tydligen. Jag bad deras far att ta den efter 3 dygn av extremt lite sömn. Det var som om jag var tvungen att vrida om armen på honom för att han skulle ta dem 2 nätter. Ändå gnällde han innan på att det var så jobbigt för honom att inte få vara där med barnen när de var sjuka. Sen har han dessutom mage att trycka ner mig inför min bästa vän som också har en sjuk son med vattkoppor. 

Min bästis och jag pratade ihop oss eftersom alla nu har, haft vattkoppor så kunde vi lika gärna vara hos henne och hjälpas åt, så jag packade in oss i bilen och åkte till henne. 

Man måste vara hemma 7 dagar med vattkoppor minst eller tills de torkat. Så vi tänkte att de blir lättare att handla mat och mediciner mm eftersom vi båda är ensamstående. Vilket det har varit. 

Men ändå försöker exet trycka ner mig inför henne. Jag blir så less på honom. Hon däremot pushade för att vi skulle kunna få hämta andan och sova ut 2 nätter efter att ha sovit ca 3 timmar per natt i 3 nätter. Jag gick på mina sista krafter, jag vart mest irriterad och kände att jag inte var den snälla goa mamman mina barn behövde så därför var det så viktigt att jag fick sova. Och så får man höra " Och hon säger att hon är en sådan bra mamma".

Ja, det ÄR jag. Men alla behöver sova för att orka!!!

Sen slänger han ur sig komentarer som, tänk vad mycket lättare det varit om vi inte skiljt oss för då hade jag kunnat vara där och hjälpt till , och, vi skulle kunna flytta ihop om du flyttade hit för barnens skull. 

Sen när jag ändå får hnominerade att ta barnen så jag ska få sova och jag pussar sonen hejdå på kinden så pussar även exet honom på andra kinden och jag känner hans rökiga andedräkt och säger: men usch vad du luktar rök. "Ja då vill du ju iallafall inte ha mig så det är bra".

Vilket pucko, vem sa att jag ens funderat på det?!!

Jag har inte en tanke på att ta tillbaka honom, han hotade mig framför våra barn och det kan jag inte förlåta honom för än om någonsin! Det är ett djupt sår i mitt hjärta. 

Har man en gång gjort en hemsk "sak" mot mig så får man inte komma in i min svär på mycket länge om ens någonsin igen. Jag är artig och väluppfostrad men det är också allt.

Jag går aldrig bakåt,  bara framåt. 

Det som inte dödar härdar! Tror det är därför jag orkar och inte ger upp. 

Ge inte upp när någon försöker trycka ner dig för du är värd massor och det finns någon som älskar just dig!!!

Ha en bra dag 😉

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Vi bor i hus med flera lägenheter, vår är en 2,5a. Barnen bor i garderoben som är en walkin closet. De sover bättre där inne speciellt på sommaren för det är mörkt där.

Vi trivs bra i vårt lilla hem där jag lyckats få in möbler för en 4:a 😉

Jag är en "sån" som köper mycket secondhand för det gynnar miljön och min plånbok 😉

Barnen får både nya å begagnade kläder och leksaker precis som deras mamma.

Jag är med på en massa sidor där jag köper och säljer. Jag har lärt mina barn att kläder som blir för små och leksaker som inte används säljer man om de är hela för då kan man köpa nya saker och kläder.

Jag tycker det är viktigt att lära barnen att värdera saker på rätt sätt.


Likes

Comments

Ja, nu har vi varit hemma i snart två veckor, huset ser ut som ett bombnedslag för någon ork har man ju inte haft. Sonen som varit sjukast har ändå haft mest energi att riva ner allt i huset. Jag har varit helt sänkt och behövt sova massor men inte fått göra det nog heller. Fibron hjälper intedirekt till heller så jag är extra sänkt. Var dock glad att solen lös på oss idag så man fick lite extra energi så man orkade göra något.

Barnen börjar ju vara riktigt rastlösa nu för de är ju vana att leka ute med men vi har ju varit hemma förutom turerna till vårdcentralen och akuten.

Är glad att de gillar film så vi kunnat göra något . Annars vet jag inte vad vi tagit oss till. Lite pyssel och lek har de ju haft för sig men mest film.

Jag vet att mina barn är extra vilda/livliga men det är ju vanligare och vanligare tydligen. Jag tycker ändå att jag är bestämd och sätter gränser men det är svårare när man är ensamstående. Sonen är bra på att hitta på bus och gör det knäpptyst dessutom så jag har inte en chans att höra honom göra det ens. Vi bor inte stort men det är ju inte en öppen planlösning utan med vinklar och vrår som gör det ännu svårare att va med och se vad som händer. Han är ett snällt barn mot andra så något rätt har jag ju gjort men hittar på bus är han otroligt bra på.

Än mer när jag inte har energi att stoppa honom, fibron hindrar mig många gånger och gör att jag istället höjer rösten. Livet är tufft när barnen är sjuka och jag själv.

Likes

Comments

Jag har nog aldrig varit så besviken på vården som jag är nu.

Min son harfått halsfluss och när vi fick det bekräftat så skrev läkaren ut kåvepenin fast jag sa åt honom att sonen inte kan ta det utan fått en annan sort tidigareför öroninflammation, det är samma till båda nämnde läkarn. Men för att jag inte kunde namnet på den så brydde han sig inte.

Först och främst ärdet MIN son och jag vet hur det blir så varför lyssnar inte läkaren på mig??? För det andra är det inte JAG som ska veta vad medicinen heter, det är Läkarens jobb!!!

Nu fick jag hämta kåvepeninet och det jag befarade hände, jag hann bara ge honom det så kom det upp igen, inte bara en gång. Senaste under natten vaknade sonen tom och jag hann precis få in honom på toaletten så spydde han. Så jag ringde till vårdcentralen för att få rätt medicin, åkte dit men pga sjukdom fick vi inte mer än att prata med personal i receptionen. Bad dem att ringa men icke. Ringde på morgonen men då fanns det ingen telefon tid för än på måndag så vi åkte till vårdcentralen igen. Efter 1 timmes väntande fick vi äntligen komma in. De lovade att vi skulle kunna hämta recept efter 17 så vi åkte hem och åt middag och sen åkte vi till apoteket. Väl där så finns det inget recept! Får rådet att ringa vårdguiden och gör det. De skickar samtalet vidare till någon där jag sen kunde få tala med en läkare. Jag förklarar läget för även denna läkare som säger att vi ska ta oss till akuten. Då får jag SPUNK!!!

-Jag åker inte en gång till för nu har jag fått nog! Ge mig bara medicinen till min son som har lidit nog länge!

Då slänge idioten till läkare på luren!!!!

Jag höll på att gå I atomer!!! Tack och lov står det en läkare och ska själv ta ut medicin som är snäll och hjälper mig och min son.

Man FÅR INTE GLÖMMA EN 3 ÅRINGS MEDICIN!!! Han hade ju inte ätit på flera dagar. Han ville ju knappt dricka för att han hade så ont i halsen.

Jag trodde verkligen att det fanns mer förståelse för ett litet barn är så här!!!

Skäms på er alla!!!

Likes

Comments

Vi bor i hus med flera lägenheter, vår är en 2,5a. Barnen bor i garderoben som är en walkin closet. De sover bättre där inne speciellt på sommaren för det är mörkt där.

Vi trivs bra i vårt lilla hem där jag lyckats få in möbler för en 4:a 😉

Jag är en "sån" som köper mycket secondhand för det gynnar miljön och min plånbok 😉

Barnen får både nya å begagnade kläder och leksaker precis som deras mamma.

Jag är med på en massa sidor där jag köper och säljer. Jag har lärt mina barn att kläder som blir för små och leksaker som inte används säljer man om de är hela för då kan man köpa nya saker och kläder.


Likes

Comments

Känner du igen dig? 

En mamma ska alltid finnas till hands för vad det än är, torka en runt munnen eller i baken, plåster på såren och mat, denna eviga ström av mat som ska lagas. Tycker inte jag gör annat än att laga mat när barnen är hemma och speciellt när de är sjuka.

Idag fick vi vattkoppor, ja, sonen iallafall. Det började på halsen några stycken som sen har spridit sig över hela kroppen. Tom ögonen gegga igen på honom å han är 3 år. Dottern som är 5 år, har en på kinden så hon lider inte av det än.

Men sonen, han har tom ont i munnen så mitt hjärta håller på att gå i bitar för jag kan inte ta bort det onda. Allt jag vill är att ta bort det onda så han kan leka å vara glad.

Från strax före lunch till de la sig har prickarna å blåsorna poppat upp och gjort mer och mer ont på sonen. Är så tacksam för att jag var iväg och köpte kylbalsam så jag kan avhjälpa på något sätt.


Likes

Comments