Header

Throw back memory!

När ingenting var riktigt bra och man provat på 99% av alla de gravidkrämper man kan ha :) Detta är sista bilden på mig innan Clara kom!
Då kände man att det fick vara bra.. att ett barn är alldeles nog, hehe. Efter förlossningen bekräftades den känslan..

Men nu..såhär 8 månader senare känner man annorlunda! Att 9 månaders kämpande var sååå värt det.. det trodde man inte man skulle säga då! Men om man har tur kanske man någon gång i framtiden får äran att få bli gravid igen! Men det får bli någon gång i framtiden... just nu är det härligt att bara ha en liten Clara att rå om <3

//MammaMiiCa

Likes

Comments

Några dagar sedan jag skrev här men det har varit några intensiva och tuffa dagar så har prioriterat annat helt enkelt. Clara är lite krasslig, förkyld, hosta, nageltrång och så tänderna på det! Hon är inte super pigg om man säger så.. ikväll fick hon feber också!
Men förhoppningsvis är allt bättre imorgon :) för ikväll kom nämligen hennes högra framtand ut ur tandköttet! Äntligen.. som den kämpat och som hon har haft ont! Så skönt.. Så förhoppningsvis är hon en glad och nöjd tjej imorgon!!

Idag var vi och gjorde ultraljud på hennes njurar.. Det är vanligt med fel på njurarna om man har Turner Syndrom så därför var man tvungen att kolla hur Claras njurar såg ut. Ultraljudet gick bra så vitt vi vet.. dock fick vi inget direkt besked om det utan det ska tas av Claras läkare längre fram. De gjorde även ultraljud på Claras knöl som hon har i pannan.
Har ni sätt den kanske?

Vi frågade på Claras 6-månaders kontroll en läkare om denna knöl.. Han sa att det var brosk och inget vi behövde bry oss om, att den skulle försvinna så småningom. När vi här om veckan träffade Claras läkare på Endokrin så sa hon att det inte alls var brosk och att den måste röntgas. Hon trodde de var någon fettknöl eller liknande. Kändes ju väldigt otryggt just då! Om det nu var olika bud på vad det kunde vara..

Men illafall så kikade de på den idag och de kom fram till att det var något med ett jättekonstigt namn som inte alls var farligt men som inte heller kommer att försvinna.

Självklart kan man operera bort den om det skulle störa... men det gör den ju inte! Och vill Clara operera bort den själv sen när hon blir äldre så får vi lösa det då! Men som det är nu kommer vi inte börja operera henne för en liten knöl som varken stör eller är farlig !!!

Är sjukt trött efter ett par tuffa nätter då Clara sovit dåligt pga allt som händer i hennes kropp... så nu ska jag sova :) passar på nu när Clara sover! Godnatt <3

/ MammaMiiCa

Likes

Comments

I fredags så bestämde vi oss för att det var dax för Clara att sova i sitt egna rum. Detta koms fram till av lite olika anledningar...bland annat att vi båda jobbar och hon fortfarande vaknar om nätterna och behöver nattas om. Calle sover oftast som en stock när jag nattar om henne men jag kan ju tyvärr inte det när de är i samma rum och jag hör allt.
En annan är att hon aldrig sovit speciellt bra i vårt rum och vi tänkte att vi skulle prova en annan plats för att se om de verkar bättre. Sen finns det lite andra små anledningar och så men fasen..någon gång ska hon ju byta rum så varför inte prova nu tänkte vi :)

Vi började på fredag dag och har fortsatt att göra varje nattning i sängen, i hennes egna rum!!

Måste säga att det verkligen har gått över förväntan..men inte helt smärtfritt heller. Men man kan ju inte räkna med det..lite traggel måste vi ju ha, haha!!! Kanske 5 av 10 har hon bara varit att lägga ner med flaskan och
hon har somnat när hon nästan ätit upp den. Några andra gånger har hon gnällt lite men sen gett upp och somnat. Men ett par gånger har de ju också varit som det är just precis nu.. Jag och Calle varvar med att försöka natta henne och hon är super över trött och vägrar att somna ! Men jag och Calle ger inte heller upp..hon ska nattas i sitt rum och sova i sin säng. Annars kommer hon ju aldrig att lära sig !!!

Vi kämpar på :) Så om en stund så kanske hon har somnat..vem vet !!!

Här är en bild från första nattningen i sängen och mitt nattduksbord uppdukat med kameran och babyvakten :)

Hoppas alla haft en trevlig helg !!!

x0x0 // MammaMiiCa


Likes

Comments

Här om kvällen började jag och Calle och diskutera om en grej som jag läst på Facebook. Det var en tjej med Turner Syndrom som hade varit på en StandUp där det helt plötsligt hade börjat skämta om kromosomavvikelser.
Publiken hade ju självklart tyckt att det var väldigt roligt och alla satt och skrattade. Men där satt hon, med en kromosomavvikelse. Hon blev ju självklart väldigt ledsen och kände sig illa till mods! Så himla sorgligt !

Jag kan ju tänka mig att personen som gjorde detta skämtet hade inte gjort det om de hade sätt att det satt en person med en avvikelse som faktiskt syns. Men alla funktionshinder behöver inte synas men är eller kan vara jäkligt känsligt för personen som faktiskt bär det..

Vi började prata om hur människan faktiskt fungerar, hur vi fungerade innan vi hamnade i denna situationen med en dotter med just en kromosomavvikelse. Var vi också den personen som skrattade åt ett sådant skämt? Antagligen en person som inte lever med det eller är dåligt informerad. Eller kanske en person som behöver hävda sig själv eller en person som inte vet bättre... Var vi också sådana ? För det jag menar är att idag skulle det ju aldrig hända att vi ens skulle höja på läppen om ett sådant skämt skulle sägas.

Började iallafall fundera på hur jag har reagerat tidigare.. och vad jag vill minnas kan jag nog stolt erkänna att jag inte varit en person som skrattat åt sådana saker eller själv kallat någon annan sådana fula ord som kan vara en annans persons funktionshinder.
Anledningen till det tror jag beror på att jag har/hade en kusin som gick bort när jag var liten pga ett funktionshinder..
Så att skoja om en sådan grej har aldrig varit roligt för mig!!!

Sen har jag självklart skrattat eller kallat andra personer för andra fula saker, sorry to say!
Men just funktionshinder har aldrig varit speciellt kul !!! Men alla har ju olika humor :/


// MammaMiiCa

Likes

Comments

Clara brukar FaceTima med sina nära och kära.
Igår körde hon pokerface delux när de andra försökte vara roliga:

Allså...hahahaha ! Hon är bara för rolig :)

// MammaMiiCa

Likes

Comments

Ojojoj...det går verkligen undan i utvecklingen hos Clara nu. I lära-gå-stolen springer hon fram.. ligger hon på golvet så har hon också börjat ta sig frammåt..och det går fortare och fortare för varje dag som går. I morse fick vi ett sms av Claras kompis Tilda som undrade om vi ville mötas i centrum för en fika och promenad. Självklart var vi sugna på det och bestämde oss för att göra oss i ordning och möta upp dem (Claras kompis med Mamma). Vi gjorde iordning Clara och när hon var klar fick hon leka på sitt rum medans jag sprang runt och skulle fixa i ordning även mig någorlunda. Vanligtvis brukar hon vara super duktig och ligga på sitt rum och leka medans man kan fixa med annat under tiden. Självklart kollar jag till henne mest hela tiden! Men, jag hinner inte ens komma in till badrummet fören jag hör hur hon ska efter mig..
Haha. hon är så söt !
​Är så nöjd och glad över att vi har satt upp grindar också.. De kommer verkligen till pass nu när det är action i utvecklingen. Den ser kanske ut att sitta lite högt upp men jag kan försäkra er om att hon inte kommer under den :)

När jag vad klar på toaletten flyttade jag mig vidare till sovrummet.. då skulle hon min sann spana in toaletten !!!

Här efter blev hon lite grinig för hon blev inte riktigt av med mattan... Den satt fast under henne :) haha !

Men jag blev klar och vi mötte upp våra kompisar i centrum ! Var ju helt fantastiskt väder också så vi tog en promenad ute i solen efter fikan. Riktigt härligt :)

På bilden har vi en riktigt trött tjej som inte vill missa någonting av promenaden, Varför sova när man kan vara vaken?

// MammaMiiCa

Likes

Comments

Idag är det alla hjärtans dag och dagen har jag spenderat på jobbet. Som tur var hade jag lite sovmorgon så vi kunde äta frukost tillsammans innan det var dax att köra iväg till jobbet! Fick ett sms under dagen som visade att mannen hade köpt en alla hjärtansgåva till Clara då de hade varit i centrum idag!

Tre stycken miniorerna...hahaha! Tydligen var de det som hon ville ha :)

Hur firar ni annars alla hjärtans dag?

Det är ju första gången vi firar den med barn hemma hos oss och skulle vilja att det är en mysig dag för Clara och något som hon kommer att se fram emot. Tror inte riktigt hon förstår innebörden av den nu vid 8 månader men till nästa år kanske :)

Älskar ju traditioner så något mysigt/roligt måste jag komma på att styra med !!


Hoppas ni alla har en fantastisk dag!!!
Det ska jag ha :)

X0x0 // MammaMiiCa



Likes

Comments

Efter 14 timmar på jobbet idag var det helt fantastiskt att komma hem och bli överöst med pussar och kramar... inte av Calle då förstås utan av Clara :) Åhh, finns inget bättre än pussar och kramar av henne. Man längtar så mycket efter henne när man är iväg så många timmar ifrån henne.

Idag "fyller" hon 8 månader... 8 månader har hon funnits hos oss! Snart lika många som hon låg i magen och grodde !!! Hur galet är inte det? Det är verkligen helt sjukt hur livet förändras så fort man får sitt eget barn. Allt blir så annorlunda! Det är svårt att förstå när man inte upplevt det och jag är för evigt tacksam att jag hade möjligheten att kunna få bli någons mamma! Alla har ju inte den möjligheten tyvärr och det är så himla sorgligt!

Jag är heeelt slut, men ligger i soffan för att försöka få iallafall någon fritid ikväll :) men ögonen är halvt nere så vi får se hur länge jag håller ut !

Trevlig kväll allihop !

Godnatt // MammaMiiCa

Likes

Comments

.Idag hände det som absolut inte får hända men som man ändå visste att det någon gång skulle hända....
Clara satte i halsen och fick ingen luft !

Så sjuuuukt läskigt att man typ bajsar på sig.

Jag står och lagar mat, Clara springer runt i sin lära gå stol som hon blivit så sjukt snabb i och Calle är på övervåningen för att byta om. Helt plötsligt hör jag Clara bakom mig står och försöker att få luft..ni vet det där kvävande lätet!

Ser då att hon håller i en kartongbit som hon antagligen ryckt ifrån vårt skafferi jag hade öppnat två sekunder för att
ta ut en matvara..

MEN, helt instinktivt rycker jag ur henne ur hennes lära-gå-stol och vänder henne upp och ner och dunkar henne i ryggen...samtidigt som jag ropar på Calle som är nere på en halv sekund..och samtidigt börjar hon skrika! Skönt tänkte jag då då jag vet att skrik innebär luft men så får hon stopp i halsen igen så vi får knacka mer i ryggen och så skriker hon igen och därefter blir det "lugnt". Hon fick dock inte upp kartongbiten utan den måste åkt ner ! Men hon började andas normalt iallafall vilket var sååå skönt !!! Dock en väldigt rädd tjej som nog inte riktigt förstod vad som hände.. :/

Allt gick så sjukt fort men ändå så himla långsamt på något sätt...Jag hann liksom reflektera över ansiktsfärg, tårar som rann, kartongbiten, Hur jag skrek på Calle, Hur han kom ner and so on ! Och ändå handlar det bara om några sekunder..

Detta var dock så sjukt jävla otäckt...men jag visste ju att jag skulle vara med om det någon dag. Men hade inte räknat med att det skulle vara just idag... !!! 

Vet att mitt sätt att lösa situationen idag kanske inte är den mest optimala eller helt "regelrätt" på hur det faktiskt ska gå till...Men det räddade Clara idag och det är jag evigt tacksam för! 

Men känner att jag skulle vilja gå någon kurs på sånthär faktiskt..för det kommer ju säkerligen hända igen och då vore det skönt att ha full koll på hur man faktiskt ska göra!! Någon som vet någon bra kurs i Stockholm som inte kostar skjortan?

x0x0 // MammaMiica

Likes

Comments