View tracker

Jag satt och prokrastinerade i vanlig ordning, men efter ett tag blev det lite småtråkigt så jag gjorde lite skolarbete. Sedan blev även det tråkigt och jag återgick till att prokrastinera. Sen blev jag nyfiken på vad mamsen gett sig in på – ICA-klassikern, så jag tänkte bara titta rundor lite för att se vad det egentligen innebar. Jag ögnade igenom information och vips befann jag på anmälningsidan. "Hur hamnade jag här?" tänkte jag och började knappa in mina uppgifter. "Va 17 pysslar jag med egentligen?!" fortsatte jag tänka och tryckte på knappen för att slutföra det hela. Orden "ett fel uppstod" kom upp i en ruta och försatte mig i några mikrosekunders chock. Denna gick över till en annan nyfikenhet, nämligen om det funkar bättre på datorn. Sagt och gjort startade jag datorn och började om det hela, återigen dök ifrågasättandet upp ända fram tills jag ännu en gång tryckte på knappen för att slutföra. Då kom en ny ruta upp: "Välkommen MALIN LARSSON till ICA-klassikern!" Chocken varade lite längre denna gången, hela några sekunder 😳

När chocken återigen lagt sig och jag samlat mig lite, skrev jag ut informationen och gick ut till fästmannen. Erkände lite försynt att jag nog gjort något dumt, och fästmannen såg orolig ut. Jag visade pappret och berättade vad jag gjort, och fästmannen lös upp och tyckte det var jättebra gjort. Lättnaden blev stor! Han till och med lovade att han skulle jaga mig med en teoretisk blåslampa om jag inte skötte mig 😁

Därefter var det inget att be för och jag bytte om till träningskläder, plockade fram motionscykeln och började cykla. Tänkte att jag skulle börja snällt med fem kilometer, men när jag närmade mig målet så tänkte jag att jag klarar lite till. Så jag fortsatte och nådde hela en mil, och för att vara mig så är det jä.......ttebra gjort! Nu jä.......nta kör vi!!! 💪🏻

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Det var fredagen den 15 april. Planeringen löd: tacos och lugn hemmakväll med fästmannen.

Kl. 11.30 anlände ett sms med formuleringen:

"Avfärd till IKEA från parkeringen vid gamla Långebrobron klockan 15.15 - ska hon med? B-)"

Eeeeh det är väl klart jag ville det, men då återstod ju hur jag skulle kunna följa med utan att fästmannen blev ledsen. Så jag fick invänta att fästmannen skickade ett sms när hans redovisning av examensarbetet var avklarad. "Klart du ska göra det, gumman 😊" blev svaret – wohoo!

Sagt och gjort – strax efter kl. 15 satt vi i bilen och njöt av bilfärden mot IKEA i Älmhult. Men vad nu? På väg genom landsbygden hamnade vi bakom en traktor, vad ovanligt!

Framme på IKEAs eminenta parkering. Det var bara att välja och vraka var vår duktiga springare skulle vila under tiden 😊

Varuhuset betas av i maklig takt, kvällsmat inmundigades och det var mycket som fick följa med i de tre tokarnas två vagnar. Varför bara två vagnar på tre personer undrar du kanske? Jo, för att DaMale i vanlig ordning envisades med att dela på en vagn, och efter en stund tyckte jag att jag hade ovanligt mycket i min vagn för att bara ha plockat på mig några skålar. Dock förevigades det inte med en bild, men det var Damens saker somspridit sig över till min vagn och framåt växtavdelningen hade även några av Males saker gjort Damens saker sällskap. Men det var helt okej, jag hade för en gångs skull inte så mycket 😊

Vad har jag nu hittat? Ett får/lamm? Som man kan dra i? Då drar vi! Drog en god stund så Male kunde få ett bra urval av bilden, sen fick snöret vila och vi gick vidare med melodin av bä, bä vita lamm nynnandes tyst för mig själv.

Vid kaktusarna får man alltid ett barnsligt behov av att klappa dem. Jag lät bli, men Male visade att man minsann visst kan klappa en kaktus, sålänge man klappar fint och på rätt håll 😊

Behöver jag ens säga att vi var ganska trötta efter först jobb och skola, och sen på äventyr till sent på kvällen. Ändå satt jag uppe till strax efter midnatt för att sedan däcka som en klubbad säl i sängen 😊

Likes

Comments

View tracker

Dagen var lördagen den 19 mars cirka kl. 08.45 hade de tre vännerna placerat sina akterdelar i silverbilen på väg ner till sydligare delar av landet Sverige – shopping stod på schemat! Emporia skulle få den stora äran att mottaga dessa tre shoppinglystna tokar. Vädret såg kanske inte alltför lockande ut, men vad gör det när man ska gå inomhus hela tiden?

Kl. 09.55 parkerades silverbilen för en välförtjänt vila. De tre vännerna vänder sig mot Emporiabyggnaden och tänkte nog synkroniserat – "Här ska shoppas!"

När Emporia väl var äntrat stod förvisso faciliteter först på schemat, men på vägen dit öppnade sig butikerna inbjudande. Tyvärr har nöden ingen lag och det sista guppen innan parkeringsplatsen gjorde sig påmint och affärerna fick vackert vänta en liten stund.

Detta var dagen då jag blev med hatt! Jag tackar DaMale för hjälpen med detta. Det var en stund att minnas ;)

Vi hann med hela fem affärer innan det var dags att inmundiga lunch. DaMale hade varit så pass förutseende att de bokat bord, de hade alltså inte gjort som mig själv och endast tänkt tanken men inte kommit längre än till det ^^'

Ack så onyttigt, men ack så gott! Nästan ingen väntetid heller! Vi fick drycken direkt, strax därpå kom den gemensamma förrätten och lagom tills förrätten sjunkit i magarna och vi pratat en liten stund så kom vår mat. DaMale hade valt varsin rumpa ... ehum ... jag menar rumpstek med tillbehör och jag själv valde en hamburgar med tjockis-pommes. Jag säger som hamstern – namnam namnam namnamnam! Persiljekvisten fick dock flytta till Males tallrik efter att bilden togs :)

​När klockan närmade sig 16.30 började dock de tre vännerna känna av att de varit på Emporia i snart sju timmar (!) och valde att avsluta dagen och bege sig hemåt. Efter att ha inhandlat dryck med tilltugg för hemresan placerade vi oss återigen i silverbilen. Den här gången fick jag sitta fram och Male gjorde sitt bästa för att sträcka ut sina ben i baksätet. Sedan överlät hon navigeringen till damerna i framsätet. Det borde hon nog vid närmare eftertanke inte ha gjort... Damerna navigerade sig ut ur Malmö och kom sedan ut på den stora vägen som skulle leda dem hem. Vi pratade på om allt mellan himmel och jord samt lyssnade på musik som Damens snälla fader spelat in till henne på kassettband – nostalgi! I baksätet tänkte Male: "Nu är vi nog snart i Hörby, skönt att snart vara hemma igen!" Det är nog ungefär då som Damen utbrister "Landskrona en mil?!" Då kanske det är någon som undrar vad det är för fel på Landskrona. Förmodligen ingenting, men vi skulle inte passera Landskrona på vägen hem från Malmö. Det är vad man kan kalla en omväg. 

Bilen fylls av skratt åt det ganska stora misstaget. Hur fanken kan man missa en avfart utan att ens märka det, och dessutom inte reagera förrän flera mil efteråt? Male ifrågasatte nog sitt val av att inte agera kartläsare när hon kom ihåg beviset på min egen trötthet i kassan till självscanningen på Willys. Istället för att läsa texten och trycka kortbetalning så utgick jag istället från att man hela tiden ska trycka längst ner i höger hörn på skärmen, dvs. på kupong, hela tre gånger innan jag insåg vad jag stod och höll på med. Behöver jag säger mer? Nä, tror inte heller det. Så vi fick en trivsam omväg genom Skånes natur med fler spontana skratt på grund av den ganska stora tabben. 

Därmed avslutades en mycket trevlig dag med en kväll fylld av soff-rodel. Det är en mycket angenäm sport – du ligger på rygg i soffan och gör ingenting :)

Likes

Comments

I lördags var det äntligen dags för Deadpool! Wohoo! Gick in till stan cirka 1 1/2 timme innan jag skulle träffa Fanny, som skulle vara mitt eminenta sällskap kvällen till ära 😊 Jag skulle göra en del ärenden så jag förberedde mig på köer överallt. Där var inga köer någonstans så 20 minuter senare var jag klar. Jaha... Var göra nu?

Som den sanna nörd jag är så hade jag med mitt 3DS i väskan. Så jag satte mig i en av de extremt obekväma sittdonen på gallerian och spelade Pokémon X. Tonåringarna bredvid tittade storögt och försökte samtidigt dölja att de tittade, sen tog de upp sina mobiler och började med sitt GodisKrasch eller vad spelen i dag heter. Det är visst bara okej att spela spel på allmän plats i vuxen ålder om spelet befinner sig i en mobiltelefon. "Fuck it!" tänkte jag och spelade vidare på mitt knallgröna 3DS med Yoshi på. Cirka 40 minuter senare mottog jag ett sms som meddelade att Fanny nu befann sig på Kristianstadmark. En stund senare rullade hon uppför rulltrappan och fick syn på mig, flinade stort och utbrast "Hello geek!" när hon såg vad jag gjorde 😁

Sen snabbspolar vi förbi uthämtandet av biobiljetterna fram till maten, det blev varsin BK-meny så inget särskilt. Men vi fick prata av oss innan filmen, alltid lika trevligt att träffa Fanny 😊

Sen snabbspolar vi lite till fram tills det var dags att äntra biosalongen, den stora, den magnifika, den med de extremt obekväma biostolarna i 😶

Sätena i fråga befann sig på rad 5, på lagom avstånd från bioduken - inte för nära och inte för långt borta 😊

Nu till själva filmen – gillar du Marvel? Gillar du Ryan Reynolds! Gillar du action? Blandat med humor? Blandat med muskler, lite snusk, ännu mer humor och sen toppa det med ytterligare extrem humor? Då är detta en film för dig! Har du en fobi för hudförändringar? Då är det kanske inte riktigt lämpligt att se den...

När filmen var slut och eftertexten rullat en stund kom ytterligare en filmsnutt med Deadpool där han uppmanade till att inte skräpa ner i biosalongen. Jag citerar:

And don't leave your garbage all lying around. It's a  total dick move!

Tror nog att de på raden bakom oss gick före den biten för attsikens vad nedskräpat där var! Jag hade behövt ta en panoramabild för att få med allt men fick nöja mig med en bit av allt skräp. Vissa människor är makalösa! Gör de så hemma också? Tror knappast det!

Jag längtar till den kommer ut som köpfilm! Funderar till och med att gå och se den ännu en gång på bio innan dess. Den var så j*kla bra! 😆

Likes

Comments

Lite skillnad från innan. Max 30 % av filmsamlingen kvar – enkla rader med film och spel som ryms i endast en bokhylla. Lägg även märke till  den tomma hyllan längst ner 😁

Likes

Comments

Förde en sms-konversation med Damen i går kväll. Hon meddelar att hon ska titta på en film som Malle varit nyfiken på ett tag. Malle råkade uttrycka sig i termer av att kanske pallra sig hem till DaMale och också titta på nämnda film. Det var helt okej sa Damen och en stund senare ringde Malle på dörrklockan till DaMales boning och vips hade en film- och tjejkväll blivit till. En riktigt angenäm sådan om jag får säga det själv 😊

Tydligen hade Malle transporterat sig väldigt fort enligt Male. Male trodde att Malle hade stått upp och kört dit. Men det hade jag inte, jag hade hållt hastigheten genom hela staden och varit ytterst laglig 😊

Likes

Comments

... med en massiv rensning i filmsamlingen. Alla som känner mig eller varit hemma hos mig vet att jag har en ganska näpen liten samling med filmer. Med näpen menar jag såklart ett litet nätt antal på cirka 1100–1200 filmer, give or take 😅

De som varit hemma hos mig vet också att lägenheten inte är så särdeles stor, men att det får plats mycket prylar där ändå tack vare tetris-genen som jag är stolt innehavare av 😁

Hade jag haft fler lådor så hade det blivit större skillnad, men totalt 5 1/2 rader med filmer har nu blivit mindre än en rad som ska få stanna kvar i lägenheten. På bilden ser det ut som färre rader men jag är en av dem som haft dubbla rader med filmer, och om du skulle oroa dig för filmernas framtida hem - oron är obefogad! De kommer stanna kvar i min ägo men flyttas till annan plats bara, inte värre än så och de har varandra så de kommer inte att känna sig ensamma 😉

När jag får tag i fler lådor så ska fler filmer få flytta. Vi kanske rent av kan få lite luft i hyllorna 😆

Det riktigt ekar i hyllan!

Likes

Comments

Kl. 20.23:

Det är måndag kväll och klockan närmar sig 20.30. Var befinner man sig mest frekvent en måndag vid den tiden? I soffan framför tvn är nog det vanligaste svaret på den frågan. Vad gör man när man ska frångå det vanliga då? Jo man befinner sig i en biosalong i väntan på att se en film som är 2 timmar och 48 minuter lång. Fullt normalt 😁
Filmen har inte börjat än och det är så tyst i biosalongen att man hör all elektronisk utrustnings diskreta surrande 😊

Kl. 23.39:

Hemma efter en riktigt bra biodejt med älsklingen. En väldigt lång men ack så bra film av Quentin Tarantino, The Hateful Eight, som likt hans andra filmer är verkligt sevärd. Kan verkligen rekommendera den till alla er som gillar Tarantinos filmstil. Han ger sin publik vackra scenerier, landskap, snöoväder, trägolv, blodfläckar, glassplitter, hjärnsplatter, mängder med humor och allt annat som kan tänkas finnas med i en av han filmer 😁

Sammanfattning:

En biosalong som innehar 64 stycken sittplatser ter sig väldigt rymlig när det endast sitter fyra personer i den. De andra två personerna var dessutom av den extremt tysta sorten vilket gjorde saken ännu bättre.

Filmen var totalt 2 timmar och 48 minuter lång. Tittade på klockan första gången efter cirka två timmar. Det kändes verkligen inte som två timmar! Det är alltså en film som man inte märker att den är lång, vilket är väldigt angenämt när man befinner sig i en biosalong med mindre ergonomiska sittdon.

Är du äckelmagad eller ser hans verk som groteska och barbariska, då är denna filmen ingenting för dig! Men är du som jag och gillar Tarantinos filmer kan jag endast rekommendera den! Helt klart sevärd, liksom alla hans tidigare alster. 

Likes

Comments

Det är mörkt i rummet. Klockan ringer. Kl. 05.15 på morgonen tisdagen den 19 januari. Äckligt tidigt på morgonen om ni frågar mig. Vad var det då som var utöver det vanliga som gjorde att klockan tvunget skulle ringa så tidigt en morgon mitt i veckan undrar ni? Jo det var faktiskt något så extraordinärt som en tripp till Gekås i Ullared som var orsaken. Det var dagen innan ens barnbidraget kommit i årets fattigaste månad. När ska man åka om inte då. Det var dessutom en klass 1-varning i Göteborg gjorde saken ännu bättre. Följande bild talar för sig själv.

När vi väl kommit fram till vår destination, utan någon som helst tillstymmelse till storm annat än trafikstockning en bit innan avfarten i Falkenberg, hade ljuset hunnit ifatt oss. Ni som varit på Gekås vet att parkeringen närmast kundvagnarna alltid är full. Den här dagen var det väldigt luftigt och trevligt.

Det man fick se upp med var att inte komma i vägen för traktorerna som plogade parkeringen efter morgonens snöfall. Om jag ska vara helt ärlig så var vi nog den enda som hade parkerat bilen inom de utmärkta parkeringsrutorna. Ingen av bilarna på bild är min, den ställde vi längre bort. Det är lättare att komma ut utan att folk är i vägen med sina kundvagnar då :) Raden med bilar på bild står i alla fall väldigt snett ^^'

Väl inne på varuhuset var det nästan tomt i gångarna. Inga armbågar i sidorna, inga kundvagnar in i varken hälsenor eller gump, inga knuffar. Jag undrade nästan om jag hamnat i himlen, men sen insåg jag att jag fortfarande befann mig på Gekås. Det är inte himlen!

Efter några timmars shopping kände vi båda att magarna behövde något i sig för att hålla sig i schack. Även på kundvagnsparkeringen var där luftigt och trevligt. Det var kanske ytterligare tre kundvagnar som inte fick plats på bilden, så det var inte många som skulle äta samtidigt som vi. Vi kunde därefter gå raka vägen fram och beställa utan att stå i kö. Jag fick dock dra till mig kassörskans uppmärksamhet för hon hade ett ytterst viktigt samtal med sin kollega bredvid. Hon kunde inte ens sluta samtala med kollegan ens när jag beställde min mat. Lite dålig service där...

Vacker utsikt när vi satt och åt :)

Ett litet bildbevis på att allting gick lite snett till ute på parkeringen.

Utsikten under hemresan var riktigt vacker!

Som vanligt glömde jag att föreviga alla mina fynd, men det blev i alla fall många fynd som fick följa med hem, bland annat säsong 10 av Supernatural, kläder, pärmar m.m. samt en mängd saker till bröllopet i sommar. Attsikens vad roligt det var att shoppa till det! David tyckte nog inte att det var lika roligt, men han höll humöret uppe och kom med bra konstruktiva förslag :3

Likes

Comments

Ibland känner man inte för att bli nådd. Samtidigt känner man att man inte riktigt kan stänga av mobilen - tänk om något skulle inträffa. Då är det ganska skönt att månfunktionen på mobilen finns. Den gör att man fortfarande är nåbar för omvärlden, men man hör eller känner det inte, man kan helt enkelt välja när man vill se vad man missat. Man slipper det konstanta plingandet och burrandet i fickan, så man är på sätt och vis inte nåbar. Samtidigt kan man bli nådd om samma nummer skulle ringa flera gånger under en viss tid, då sätts ljudet igång och man blir medveten om samtalet.

När det är mindre viktiga saker som man plingas och burras på hela tiden blir man ganska trött på det i längden. I alla fall vissa dagar. I dag har varit en sådan dag, en låt-mig-vara-dag. Då är det skönt att bli lämnad ifred. Då ges man möjlighet att återhämta sinnet från alla onödiga intryck. Man kan vara ute och gå och faktiskt njuta av naturen, höstens vackra färger, krusningarna i vattnet, känna förväntning inför den dagen julbelysningen tänds i stan, sådana världsliga saker som många inte lägger märke till för att de är för upptagna med att lyssna på musik och titta ner i mobilen.

Mitt tips är därför - ta dig tid att lyssna på naturen och lägg märke till de små detaljerna som gör den så vacker, hör fåglarnas kvitter och lövens prassel. Le lite för dig själv, sträck på dig, känn känslan du får i kroppen och njut av den.

Jag har kommit fram till att jag är en ganska känslig person, och det är någonting jag fortfarande försöker lära mig att kontrollera. Många vet inte ens om det för jag har blivit ganska bra på att dölja det. På grund av detta har jag lätt att bli "smittad" av andra människors sinnesstämningar. Av den anledningen har jag sedan några år tillbaka försökt göra så att jag försöker "smitta" andra istället, genom att le och ibland få ögonkontakt med människor jag möter.

Vem vet - kanske är det just mitt leende som får någon annan person att må lite bättre?

Likes

Comments