Jag skrev ju en förlossningberättelse efter förlossningen med Matheo och tänkte därför göra likadant denna gången. Eftersom jag blev igångsatt med Matheo i vecka 38+3 pga ostabilt fosterläge så blev det likadant denna gången också Men i vecka 40+1. Vi hade såklart hoppats på en naturlig förlossning men eftersom jag har haft två envisa bebisar i magen som valt och vända sig lite hur dom vill så blev detta bäst för allihopa.

Vi hade fått tid till igångsättning torsdagen den 10 Augusti. 1 dag efter BF. Vi åkte in kl 08.00 för en bedömning. Denna gången var där tydligen många på prenatalavdelningen som skulle bli igångsatta men endast 3 platser på förlossningen. Då blev jag väldigt nervös att vi skulle få åka hem igen med risk ahh förlossningen startat när hon ligger i säte. Men vi blev prio ett och blev förflyttade till förlossningen. När vi var på plats och fått träffa barnmorskorna så började igångsättningen med en omgång cytotec. Det är en shot man får och som man ska ta varannan timme upp till 24 timmar. Klockan var då 12.00. 1,2 och 3 shottar slankt ner men kände fortfarande inte ett jutta. Jag och Gustav gick ut och gick i Pildammsparken för att påskynda det hela och fördriva tiden, vi gick och åt glass och hade det mysigt. Vi tänkte många gånger att vi kanske träffar på någon vi känner, tänk om dom frågat då:
- Vad gör ni?
- Jo vi föder barn.. haha.
Klockan 18.00 var vi tillbaka inne på förlossningen för att få fjärde dosen. Den slank ner men inget hände. Barnmorskan frågar om jag ville bada.
Yes, tänkte jag - asnice!
I badkaret låg jag fram till kl 20.00 då det var dags för nästa dos. Kände ingeting då heller. Vid 21.15 smsar jag med min syster. Hon frågar hur allt går och jag har då svarat att jag inte känner något än.

Barnmorskan kommer in för att undersöka mig. Då var jag öppen 3 cm och utplånas livmodertapp.
Wow tänkte vi! Jag har alltså öppnat mig 3 cm utan någon som helst känning av det. Klockan 22.00 får jag en hejdundrandes värk och barnmorskan kommer in och sätter på lustgasen. Sen jäklar i det var det igång!
Fy för i h*lvete vad ont det gjorde. Alltså så sjukt mycket ondare än förlossningen med Matheo.
Jag ville dö.
Jag fick 3 värkar på raden, sen fick jag en liten vila och sen kom 3 värkar till. Så höll det på.

Klockan 23.00 kom barnmorskan in för att undersöka mig. Då var jag 6 cm öppen men 8cm under en värk. Hon går igen och vi kämpar på lite till. Precis innan 00.00 kommer barnmorskan in igen. Då ligger jag med en filt över mig i sängen för jag frös något fruktansvärt. Rätt som det var går mitt vatten och samtidigt får jag en sån enormt värk som håller i sig sååå länge. Barnmorskan står med ryggen emot mig och Gustav står bredvid mig. Jag känner hur allt trycker på men jag kan inte säga något. Dom vet inte att mitt vatten gått och att jag nu ligger med en enorm krystvärk. När den tog slut får jag fram
"Hon kommer nu"
Då tar barnmorskan bort filten och ser så att vattnet gått. Lillan han bajsar i fostervatten så det är helt svart. Jag får en krystvärk till och sen en till..
Ut kommer världens finaste prinsessa.
Kommer ihåg stt jag tänkte
- detta vill jag göra en gång till!
Det är så jäkla häftigt att föda barn alltså.
Och ja man blev lika förälskad i sitt andra barn direkt som man blev med sitt första.

Min första förlossning hade jag värkar i 60 timmar och denna gången i 2 timmar.



Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - Click here

Likes

Comments

Då har denna älskade lilla flicka blivit fem veckor gammal. Det blev hon i fredags så egentligen är hon snart sex veckor.
Okej - detta kan jag inte ens förstå.
Var i hela friden tid tiden vägen? Vi låg ju nyss på BB. Vi satt ju precis och spelade tärning med mamma och Ola i uterummet dagen innan jag skulle bli igångsatt. Det känns som det var igår. Kanske beror det på att jag vann hela tiden och därför en dag jag inte vill glömma, haha.

När Matheo var liten så uppdaterade jag hela tiden vad som hände i hans utveckling, hur han mådde och vad vi gjorde om dagarna. Jag tänkte vara lika flitig denna gången men det har tyvärr inte blivit så. Att ha två barn innebär full rulle från det att vi öppnar ögonen tills dom stängs på kvällen.
I skrivandets stund är klockan 05.00 och jag har precis fått lillan att somna efter 3 timmars skrik.

Ebba var fått kolik som sagt och har även mjölkporteinallergi. På kvällarna skriker denna damen omkring 17.00-20.00 varje kväll. Som tur är *peppar,peppar* så har det blivit bättre dom senaste dagarna. Skriker har inte hållt på fullt så länge. Det är så himla skönt, framför allt för Ebba som slipper ha ont men även för mig och Gustav som spar så mycket energi.

Ebba är väldigt svårsövd och har varit den sen hon föddes. Hon måste va hjälp inprincip varje gång hon ska somna. Dag som natt. Någon enstaka gång har hon somnar av sig själv i nestet, babysittern eller babyskyddet. Vagnen totaldissar hon om vi inte kör över tröskeln till vardagsrummet 7382 gånger..
Hon är väldigt med och vaken. Hon följer en med blicken, men det har hon gjort i någon vecka. Huvudet kan hon hålla uppe länge och är väldigt stark. Nu när vi pratat med henne kan vi få ett leende tillbaka. Åh vad det värmer i hjärtat!

Nu ska jag passa på att sova en timme, förhoppningvis 2 innan storebror M vaknar.

Likes

Comments

Ja då kör vi ett litet inlägg till. Länge sedan sist såg jag! Man hinner liksom inte med att tänka på något annat än blöjbyte, trösta, matning, lämna på förskolan, hämta på förskolan, trösta, laga mat, busa och leka, mata, natta... - ja, ni fattar grejen!
Men jag älskar det.

För några dagar sedan blev Ebba 1 månad gammal. Enda sedan dag 3 av hennes liv har hon skrikit. Det har varit skrik innan måltid, under måltid, efter måltid - alltså i princip dygnet runt. Vi har varit och träffat doktorn två gånger och nu har vi blivit remitterade till barnläkare för vidare kontroller. Vad som är konstaterat är att Ebba har mjölkproteinallergi och har kolik. Det är så himla synd om henne. Hon har ont i magen stan konstant, främst på kvällarna. Då skriker hon nonstop mellan ca 17.00-20.00. Man känner sig så hjälplös och det enda man vill är att hjälpa henne men inget vi gör fungerar. Hon är väldigt svårsövd, det funkar inte att bara lägga henne i vagn, nestet eller så så att hon somnar hej. Nejnej! Här ska det vaggas, vyssas, köras i vagn flera gånger om för att denna prinsessa ska komma till ro och somna. Det är till och med så att vi fått sätta oss i bilen mitt i natten för att få henne lugn. Kan inte ens föreställa mig hur lillan måste ha det att försöka somna med smärtor i magen.

Jag ber till högre gudar att det släpper snart.
Snälla, snälla, snälla.
Det är så på frestande att inte få sömn och stackars Matheo som blir väckt på nätterna och konstant får gå och höra på Ebbas skrik. Älskade Matheo, han är ändå så duktig i allt detta. Han kommer med snutte, napp och vill trösta henne. Han är så överbeskyddande. Jag är så stolt över honom att han accepterar henne direkt och inte visar någon tendens till svartsjuka. Min älskade son, jag är så stolt.

Likes

Comments

Vi svävar på rosa moln! Vi njuter av att vara fyra i familjen. Det är L Y C K A !

Just för tillfället har jag inget annat att skriva om mer än kärlek, lycka och att jag är så otroligt tacksam över livet och att det har gett mig två helt underbara barn.

Likes

Comments

Idag är vår älskade Ebba 4 dagar gammal. Men det känns som hon funnits med oss hur länge som helst. Allt känns liksom som att det är såhär det ska vara, som en självklarhet.
Storebror Matheo och lillasyster Ebba.

Idag kom min farmor på besök och även Ebbas morfar. Går var moster Savannah här och bonusmoster/morbror Alexandra och Andreas. Vi har verkligen tagit det lugnt med besöken och försöker njuta till fullo här hemma som komplett familj istället för att ha en massa besök. Gustav är ju bara hemma i 2 veckor nu och vi vill suga ut vartenda liten sekund av dom här veckorna tillsammans. Vi förstår ju såklart att alla vill träffa henne men har valt att inte ha mer än ett besök om dagen och vissa dagar inga. När Matheo föddes så var det besök non-stop hela tiden. Denna bebisbubbla som man lever i är helg underbar. Tänk att man har så mycket kärlek att ge. Inte visste jag att man kunde älska två barn så otroligt mycket. Trodde jag hade nått kärlekstoppen när vi bara hade Matheo. Jag visste inte hur jag skulle kunna älska någon annan så högt som jag älskar Matheo. Men jo, det går!
Denna enorma kärlek. Helt obeskrivlig.
Min familj, mitt allt.

Likes

Comments

Äntligen får jag äran att presentera lillasyster Ebba!
Hon kom torsdagsnatt kl 00.05, den 11 Augusti.
En förlossning som var snabb, intensiv och väldigt smärtsam. Just nu lever vi på rosa moln och njuter som bara denna denna underbara bebisbubbla. Ska berätta mer sen men just nu får det bli detta inlägg. Matheo vill klappa henne hela tiden och hjälpa till. Både jag och Gustav kan bli helt stumma ibland och bara titta på våra barn och verkligen säga till varandra - tänk att vi har två barn, två helt underbara barn! Vi är lyckligast i världen.
Min lilla familj är komplett.
K Ä R L E K !

Likes

Comments