Header
View tracker

När jag var 18 år och fick min adhd diagnos blev jag totalt förkrossad jag grät och trodde att min dåvarande pojkvän skulle göra slut med mig! Jag såg adhd som något skamligt.. Att man är dum i huvet när man har adhd ungefär!

Idag vet jag bättre, och har kommit i kontakt med så många härliga människor med samma diagnos!

Men jag klarar inte av den här romantiseringen av adhd som kommit på senaste tiden, att det är en tillgång. En tillgång? Knappast för det mesta är det förjävligt!

Tusen tankar o 100 bollar i luften, att behöva säga eller göra nåt på en gång när jag kommit på det för att inte glömma bort! Varför har adhd blivit nåt positivt och "coolt"?
Under ett dygn kanske det är sammanlagt skulle tro absolut Max 30min-1tim som jag har användning av min hjärna som alltid går i högvarv!

Jag undrar om ni håller med mig, eller är jag bara förbannat jävla bitter?

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

Idag har det gått en månad sen jag skadade mig sist! Känns skitbra har dessutom gått ner ännu mer i vikt! 😀Det negativa är att jag inte känner mig hem på mitt boende, jag har inte alls samma problem som dom som bor här 😭 det är skitjobbigt. Nu ska ja upp till psykologen och sen till gnistan! Tänka försöka fixa med designen igen samt komma igång med bloggen 😊 kram på er

Likes

Comments

View tracker

Var hos farbror doktorn igår med min förkylning.. Att jag tydligen har influensan var det minsta problemet! JAG HAR FÅTT ASTMA PGA RÖKNING! Jag har inte ens fyllt 26 år... Visst har rökt i kanske 13 år men fram tills jag var 18 smygröker jag ju bara då och då, Men sedan jag var 18 har jag blossat som bara den... Det mesta jag har rökt var 3 paket på en dag när jag bodde i Österbybruk. har visserligen trappat ner lite nu.. Har ett paket i 2 dagar, förut rökte jag ett paket om dagen. Men nu är det slutrökt! Hur kan dessa cancerpinnar vara lagliga????? sluta sälj skiten för fan... visst det är väl på ens eget ansvar om man vill hålla på med en sån här idiotsak.. Men varför göra det så tillgängligt? Jag har alltid vetat om att rökning är dödligt osv.. Men har alltid tänkt att jag kommer klara mig från problem, att det bara är 70 åringar som sitter dör med sin äckliga rökhosta. Men nej Jag heter Malin är 25år och har fått astma pågrund av ren jävla idioti! Som sagt slutrökt nu. Jag har mig själv att skylla... Ingen i min familj röker. Jag är svarta fåret (svarta lungor) så nu är ni så gulliga att sluta skada er själva med rökning ni som röker.


Likes

Comments

Jag saknar dig. Jag behöver dig, tror du behöver mig också men nu finns vi inte hos varandra.. Jag vill inte fara till himlen för att vara med dig ännu. Men du kan väl komma till mig? Snälla! bara för en liten stund. vill klappa din mjuka underbara päls höra dig spinna när du ligger på mitt bröst. samt när du attackerar mig med pussar, jag mår så dåligt över att jag tyckte det var så jobbigt när du kombi skulle hålla på o slicka på mig i hela ansiktet, Nu skulle jag göra vad som helst för att få ha dig här hos mig igen skulle aldrig säga ifrån när du pussar mig. Jag vet inte ens om jag klarar av att ha tavlorna på väggen kvar på dig, för varje gång jag tittar på dom kommer det tårar. Jag funderar på att ta ner dom... vill inte känna den här sorgen, vill glömma. men hur kan jag vilja glömma det finaste jag haft? Enda sen du somnade in har allt gått utför gör mig igen. Men jag har tagit nya tag nu. Jag vet att du väntar på mig men min tid är inte kommen ännu. Jag vet att du är en av mina skyddsänglar nu. Det är därför jag lever fortfarande.. men jag har inte hur många chanser som helst. Därför måste jag kämpa så mycket jag bara kan. Du har räddat mitt liv många gånger, även när du fanns här. När jag blev sjuk när jag var 18 köpte jag min första egna katt och lyckan var att det blev du älskade tusse! du räddade mitt liv så många gånger så jag inte tog steget mot andra sidan. Bara en enda gång sa jag farväl på allvar men du låg där på soffan och bara kollade så konstigt på mig och jag såg på din blick hur ledsen och förtvivlad du var. Därför gjorde jag det aldrig. Visst jag har varit nära döden alldeles för många gånger men jag har ALDRIG sagt innan till dig att det är nu jag tar steget mot andra sidan. Det var bara den gången och det var i somras när vi bodde i Österbybruk. Det var den 25 november vi sa Hejdå på riktigt. hos veterinären i Vallentuna. din sjukdom hade spridits sig till lungorna och du var så svag att du inte ens kunde stå på benen. Gjorde ont att se. Och som veterinären sa. du skulle aldrig bli helt frisk igen. Därför bestämde jag mig för att du skulle få somna in. Vi blev lämnade ensamma du och jag innan sprutan. vet inte hur länge, men jag höll dig i min famn och pratade med dig.. sa förlåt minst 200ggr och du buffade på mig. Jag hoppas du sa: du fattar rätt beslut. Men jag är rädd för att du sa: Snälla fatta inte det här beslutet.. Det gör ont i mig! du hade så många år kvar att leva. Sen kom veterinären in och jag tog av ditt fina svarta läderhalsband med strasstenar på och du låg ner och jag höll min hand under ditt lilla huvud. Och du somnade in... Jag frågade veterinären om jag fick lyfta upp dig och krama dig och hålla om dig en sista gång. Men det var tydligen ingen bra idé. JAG SAKNAR DIG!! KOM TILLBAKA! KOMMER ALLTID ATT ÄLSKA DIG

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
om du inte ser på
och genomskinlig grå
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag?

Likes

Comments

Jag är precis som du men ändå alldeles olik.

Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Bara lite mer. När jag är glad är jag överlycklig. När jag är arg är jag förbannad. När jag är ledsen är jag förtvivlad. När någon sårar mig känns det som om hela världen går under. När jag får en kram blir allt genast bra igen hur illa det än var alldeles nyss.

Ibland tar jag allt personligt. Allting som händer känns riktat mot mig. Och eftersom jag saknar en ventil i min hjärna så måste allting komma ut på annat sätt, oftast genom munnen. Jag kanske låter ilsken. Du kanske tycker att jag överdriver. Men eftersom jag saknar den där ventilen som du har, så blir saker som sker väldigt stora för mig. Jag får ingen chans att sortera upp tankarna och rensa bort det dåliga. Det som inte är realistiskt.

Jag är ingen dålig lyssnare men ibland har jag svårt att koncentrera mig. Droppandet från kranen, en bil som kör förbi, ett par på en bänk; allting som du med hjälp av din ventil kan sålla bort stannar kvar i huvudet hos mig. Jag ser dina läppar röra sig men ibland, jag är ledsen, så klarar jag inte av att höra vad du säger trots att jag verkligen försöker. Jag gör det inte för att nonchalera dig utan för att det finns så mycket annat att lyssna på. Och är vi i ett helt tyst rum så lyssnar jag istället på tystnaden som blandas med tankarna i mitt huvud. För där, där är det aldrig tyst.

Ibland blir du trött på mig för att jag har frågat dig om en sak och sedan nästan genast ställer samma fråga igen.
Nej, jag är inte dum i huvudet, trög eller korkad. Det är bara så att svaret du gett mig försvunnit bland alla andra tankar i mitt huvud. Så då behöver jag fråga igen. Och kanske en gång till för att det ska fastna ordentligt. För att jag ska komma ihåg.

Att ligga i soffan en hel kväll och titta på film fungerar sällan för mig. Efter en stund börjar det krypa i kroppen, jag tappar min koncentration och tittar på allt annat förutom det som händer på tv-skärmen. Då är det min kropp som talar om att jag behöver lite omväxling. Mitt tålamod har tagit slut hur bra jag än tyckte att filmen var. Ge min övertrötta hjärna en paus tio minuter så kan vi fortsätta sen. Min skalle har inte samma förmåga att bearbeta intryck som din och tröttnar fort.

Blir du tokig på mitt eviga fipplande på telefoner, överkastet, kläder och allt annat som jag får mellan fingrarna? Det är bara mitt sätt att göra av med lite energi för att kunna hålla kvar fokus på dig.

Emellanåt känns det kanske som jag inte förstår dig och dina känslor. Men jag förstår så mycket mer än vad jag kan sätta ord på.
För när det är starka känslor i omlopp blir min hjärna styrd av dom och inga ord kan komma över mina läppar. Jag har fullt upp med att hålla ordning på kroppen så att den inte utför oönskade handlingar mot mig själv eller andra.

Slänger jag saker överallt? Kaos är mitt sätt att hålla ordning. Eftersom det är kaos i huvudet på mig jämt så är det då jag känner mig
trygg. Det är då jag känner att jag har kontrollen.

Förvånas du över hur jag kan vara förbannad i ena sekunden och i nästa hur glad som helst? Bli inte det. Mitt humör styrs helt av vilken känsla som får övertaget. Och sådant kan ändras fort. I min hjärna är allt i ständig rörelse. Ibland hinner jag inte med.

Hamnar jag ofta i konflikt med andra? Det är bara för att jag hatar orättvisor och vägrar att se på medan andra människor råkar illa ut.
Att lägga sig i är min specialitet. Jag gör det inte för att vara jobbig utan för att jag saknar den fega spärren som brukar känneteckna människan. Jag saknar ett konsekvenstänk och sätter mig ofta i farliga situationer för att rädda människor jag tycker om eller känner medlidande för.

Du tycker kanske att jag är expert på att skämma ut mig. Du förstår, jag ser inte att vara högljudd, hoppa i vattenpölar eller skratta högt som pinsamt. Jag gör det som faller mig in. Det jag känner för i stunden. Jag har inte tid att fundera på vad andra människor tänker om mig. Det finns så mycket annat som distraherar.

Jag förstår inte instruktioner lika snabbt som du. Ibland kanske någon har förklarat samma sak för mig tio gånger utan att jag fattat ett smack. Sedan kommer någon annan och jag förstår plötsligt på en gång. För mig handlar det nämligen inte om vad du säger utan hur du säger det.

Trött på att jag tappar bort nycklarna varje gång vi ska någonstans för att sedan alltid finna dem i jackfickan när vi kommer hem?
Det är bara att du vänjer dig. Min hjärna är så upptagen av omgivningen att den inte har tid att komma ihåg vart sakerna hamnar. Jag lägger ifrån mig dem utan att tänka på det.

Vi med ADHD/ADD är intensiva. Vi känner mer. Vi hatar mer. Vi sörjer mer. Men vi älskar också mer. För när vi älskar någon så gör vi det inte bara med hjärtat utan med hela kroppen.

När du känner att du inte orkar vara förstående längre – gå ut. Ta en paus. Ta en paus från oss, för vi kan vara nog så påfrestande. Det händer alltid något när vi är med. Vi är i ständig rörelse. Men vi är inte bara intensiva och hyperaktiva. Vi är också både intelligenta och kreativa. Vi har bara ett annat sätt att tänka på, eftersom vi saknar den där ventilen. Vi har för att överleva skapat vårt egna lilla sätt att vara och agera.

Det måste du låta oss få.

Och ger du oss den chansen, chansen att få vara precis den vi är, låter oss få ta tillvara på allt positivt som vårat handikapp medför så kommer du att se hur mycket vi har att ge dig. Du kommer att förstå. Och vara stolt över att just du får följa med på vår resa och upptäcka världen i vårat perspektiv.





väldigt bra skrivet och den är skriven av: http://blogg.improveme.se/mardromsmorsan/

Likes

Comments

Egentligen är jag typ jättefökyld. Men vaknade på så sjukt glatt humör idag eftersom jag ska träffa Mamma

Ska fixa iorning taklamporna samt att hon ska hänga på när jag kör ett pass på gymmet👍

Psykiskt så är måendet toppen mår som en riktig krokodil 😉 Mina crazy vänner vet att man mår riktigt bra då.

Måste ta tag i den här jävla designen någon dag också. Såhär kan bloggen inte se ut!


Hörs senare. KRAMELIKRAM

Likes

Comments

Men tycker det känns fel att hon säger tvingas leva i er verklighet. jag tycker inte jag tvingas på det sättet. Visst det är jobbigt att inte bli förstådd men jag vill ju gärna umgås med mina vänner och min familj ❤ och det skulle inte va bra om hela världen hade adhd heller. skulle vara ett jävla kaos. Men jag får tårar varje gång jag ser det här klippet. känner igen mig så väl. kram på er 💖

Likes

Comments

Japp såhär dagen innan det nya livet tänkte jag visa en bild på min äckliga kropp...😣 Längtar tills imorgon då jag ÄNTLIGEN börjar träna. Nu ska det bli ordning på den här kroppen! Kommer ladda upp bilder då och då så vi ser om det blir någon skillnad 😉

Bilden är från julafton 2014

Likes

Comments

Min blivande PT ringde mig idag. Och imorgon kl 18 har jag tid med henne! Hon verkar grymt trevlig 😊 Har städat och grejat idag, Men har inte skurat ännu (kommer på andra saker att göra hela tiden gah) Känner mig faktiskt på bra humör idag, Ingen ångest eller nåt utbrott ännu yeah! Hur mår ni idag? Skulle bli glad om alla som läser skrev lite om vilka ni är bland kommentarerna. Ni får självklart vara anonyma, Det är bara jag som ser mailadressen när ni skriver in kommentar 😇 Kram på er!



THIS IS SO ME!

Likes

Comments