Header

Så livet rullar på här. Allt känns mer och mer normalt för varje dag. Jag har även börjat utforska Atlanta mer och har sett mer än bara lekparken runt hörnet.

I torsdag så nattade jag barnen själv för första gången. Vilket var jättenervöst men det gick förvånansvärt bra. De gick tom och borstade tänderna utan att jag behövde göra något. Så ja, det lär nog inte gå lika lätt alla nätter som jag kommer till att natta dom. Men fingers crossed.
I fredags så åkte vi till poolen och snacka om att det var skönt att äntligen få bada. En har ju inte ännu vant sig vid värmen här borta. Idag har det t.ex varit 35 grader, vilket kändes som bastuvärme.
I lördags så åkte vi till en familj vars barn går i samma klasser som mina värdbarn samt deras au pair som gick i samma klass som mig på trainingschool. Det var väldigt trevligt och au pairen är jättesnäll. Vi gick ut och gick i centrala Atlanta på kvällen vilket var väldigt spännande och kul. Vi lär nog ses mer. Jag åkte även Uber själv för första gången den kvällen, vilket gick bra så jag lär göra det igen. Antagligen väldigt många gånger. I söndags så åkte jag och åt brunch med en Svensk au pair och sedan åkte vi till World of Coca Cola och mötte upp en annan svensk. Coca Cola var väldigt kommersiellt och egentligen verkligen inte min grej men det var kul att hänga med lite nytt folk. Vi testade alla läsksmakerna i The taste room så nu vill jag aldrig dricka läsk igen. Jag borstade tänderna ganska noga när jag kom hem. Nu är vi påväg till en familjestuga för att se på solförmörkelsen imorgon. Det kommer nog bli mysigt men väldigt mycket nytt folk på liten yta.

Jag fick presenter av mina värdisar - Atlanta Skyline -
Älskar denna hunden redan

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

  • USA

Likes

Comments

Halla!
Livet rullar på här. Den här veckan har jag verkligen spenderat åt att lära känna allt och alla i området runt omkring där vi bor. Jag har gått till parken och ett par gator med restauranger i närheten. Än så länge har jag inte sett så mycket av centrala Atlanta. Igår och idag har jag börjat jobba For real. Igår var det ganska lugnt och skönt och barnen var glada och föräldrarna var hemma mycket. Idag så var Lilltjejen hemma sjuk och vääääldigt mammig. Jag gjorde allt för att lugna ner henne men hon var verkligen upprörd. Så vi tittade på Netflix och lekte väääldigt mycket med filtrerna på snapchat (hon älskar hunden) och till slut var hon glad. Men vägrade sätta på sig kläder, vilket ledde till att brorsan inte heller ville ha kläder när han kom hem från skolan. Min vanligaste mening idag var därför "nakna barn kan inte äta middag". Till slut så såg pojken sin kompis på andra sidan gatan och tog då på sig kläder så han kunde gå ut och leka. Tjejen insåg till slut att hon verkligen ville ha middag och tog på sig kläder. Dessa barn är så fruktansvärd älskvärda.
Annars då, hittade en kackerlacka i duschen imorse och har därför varit livrädd för att kissa hela dagen. Den var för snabb för att fånga så jag får helt enkelt se till att bli kompis med den istället. Tänker kallar honom Fern.
Hade.

Bilder från mina promenader

  • USA

Likes

Comments

Hejhej bloggen!!!!
Jag har nu avslutat min 3dje dag som au pair samt min första "jobbdag". Det har varit en skur av blandade känslor dessa dagarna men det mesta har varit bra.
Jag kom till Atlanta vid 4tiden och mötte upp min värdpappa på flygplatsen. Vi körde direkt till en resort i bergen norr om Atlanta, nästan på gränsen till North Carolina. Så det tog några timmar och vi var inte framme förrän vid middagstid. Hela familjen satt då och åt i matsalen och jag fick gå in där och hälsa på barnen, samt ALLA familjevännerna som också var på resorten. Trött, svettig och sliten fick jag sitta där och prata med alla och jag ville bara SOVA. Till slut gick vi upp på rummet och då hade barnen gjort en "WELCOME MALIN" skylt som stod och väntade på mig. Jättegulligt! Lilltjejen var svår att natta och var väldigt gnällig då. Hon ville bygga ett fort och började gråta så fort någon rörde hennes kuddar. Och där stod jag och visste varken upp eller ner. Till slut kom vi alla i säng iallafall. På lördagen gick vi på riktig amerikansk "hajk". Pojken blev stucken av ett bi mitt på huvudet, så det var lite skrik och panik. På eftermiddagen så var jag själv och jag låg en stund vid poolen och pratade med min syster. Den eftermiddagen fick jag min första riktiga "dipp" sedan jag kom till USA och jag hade svårt att förstå hur jag skulle ta mig till med detta jobbet, känner mig fortfarande lite förvirrad. På söndagen åkte vi äntligen till Atlanta och jag fick se hemmet och skolan och till slut gå och lägga mig i ett eget rum med en egen säng! Idag har jag jobbat för första gången. Det gick bra. Vi var hemma hela tiden och jag gjorde allt för att hålla dom sysselsatta och framför allt, ifrån varandra. Min största utmaning kommer bli att hålla dom från att inte bråka. Så fort en leker med en leksak så vill den andra ha precis samma leksak precis samtidigt. Förbannade fidget spinner!!!
Sedan så åkte vi till en farmers market som såg ut som maxi fast större och i en lager lokal. Vi åt kvällsmat där och det var faktist galet gott (godaste efter potatismoset på trainingschool). Dock var det väldigt sent så barnen var inte sina bästa jag. Det känns som jag bara klagar nu, herregud mina värdbarn är jättesöta och mysiga. Är så glad att jag hamnat i denna familjen, det kommer nog till att bli kanon.
Nu till nästa utmaning; hitta vänner.

  • USA

Likes

Comments

Jag är på en resort med min värdfamilj nu. Vi åkte hit direkt från flygplatsen, vilket jag inte riktigt hade räknat med. Jag kan berätta mer om mötet med dom sedan pga är helt jäääävla slut nu. Tänkte berätta om trainingschool istället;

Det har varit 3 händelserika dagar på Hofstra utanför New York.
Tisdagen började tidigt klockan 8 med lektioner fram till klockan 6. Lektionerna handlade om hur man ska tänka när man uppfostrar barn. Vilka rättigheter och skyldigheter och lite blandat som var bra att veta när man ska ha hand om barn. Jag tyckte det var lite flummigt och det var inte så hög nivå på allting. Men läraren var rolig och klasskamraterna försökte bäst dom kunde för att göra allt lite roligare. Jag hade ingen av de jag umgicks med i min klass. Det var "söderklassen" så det var bl.a folk som skulle till North Carolina, Georgia, Florida, Tennessee och Arizona. Jag vet inte vad jag ska berätta om klasserna. Jag minns inte så mycket som var så anmärkningsvärt heller. Jag hade inte så höga förväntningar på dom, man skulle bara igenom dom. Efter lektionerna hade jag mäkta med huvudvärk och mådde lite sådär. På kvällen på tisdagen hade vi iallafall Candy picnic då man hade med sig godis från sitt land och delade med sig utav det till de andra. Vi hade självklart med oss Djungelvrål och njöt av folks ansikten när de smakade dom. Sedan blev det lite inofficiellt Disco och alla köade låtar från sina egna länder. Ganska festligt faktist men vi svenskar var ganska trötta och gick och la oss tidigt. Jag däckade totalt och sov gott hela den natten. På onsdagen fortsatte det med lektioner och på kvällen så var det en "Security workshop" med en polis som berättade om lite saker man ska tänka på för sin egen säkerhet. T.ex att inte lämna sin drink utan uppsyn när man är ute eller att man inte ska smsa när man kör. Saker man hört 35tusen gånger. Efter det var det kvällsmat och sedan gick vi upp till vårt rum och hängde lite. Mina rumskompisar var jättemysiga och vi hade mycket kul under dagarna. Det var ju, inte helt oväntat, lättast att hänga med svenskarna.
Torsdagsförmiddagen bestod av en CPRclass (livräddning typ) som var det segaste på heeela veckan. Vi såg samma video om hur man ger CPR 6 gånger. Bra med repetition, tråkigt efter 3dje gången. Typiskt amerikanskt. Meeeen vi tog oss igenom det och efter det väntade veckans höjdpunk; NEW YORK CITY.
Vi åkte en buss in till staden och jag vill inte låta kliché, men jag fick gåshud direkt när skyskraporna började torna upp sig framför oss. För varje meter bussen åkte i staden älskade jag den bara mer och mer. Vi hade en guide som var en riktig New yorkbo och man kunde höra på henne hur mycket hon älskade staden hon körde oss till The village där vi såg fontänen från Vänner och åt på ett litet Pommesställe som var jättemysigt. Sedan åkte vi vidare och såg Time Square och körde runt lite i Midtown tills vi blev avsläppta på Top of the rock. Där uppe kände man sig lite som drottning över hela världen. Vi tog bilder men vi ville hinna gå runt lite i staden med. Vi irrade runt på Time square och Bryant park en stund fram tills vi behövde åka hem igen. Trötta men glada åkte vi till universitetet och trillade ihop i våra sängar. Idag gick vi upp kl.5 då bussarna till flygplatserna gick 6.30. Mitt plan gick inte förrän klockan 2 så det blev några sega timmar på JFK innan jag fick fortsätta denna resvecka till min slutdestination; Atlanta.

Så sammanfattning av Trainingschool;
- MYCKET aircondition!! Seriöst ta med en tjocktröja, nej ta med 5 stycken samt raggsockor.
- Långa dagar. Det är som att vara tillbaka i skolan
- Maten är typisk amerikansk cafeteriamat. Helt okej men är allt annat än van vid det. Min favoritmåltid under veckan var kalkon och potatismos.
- Svårt att umgås med alla. Det är extremt lätt att bli bekväm och umgås med svenskarna man flög hit med.

Likes

Comments

Världens längsta dag. Klockan är sju på kvällen och men har egentligen dygnat för längesedan. I söndags så blev jag akut inkallad att spela match, så 13 timmar innan mitt plan gick spelade jag fotboll. Jag satte mig på planet med en svullen vad efter en närkamp som gick över styr samt träningsvärk i hela kroppen.

Jag har helt stängt av mina känslor. Att säga hejdå till familj och vänner var inte alls lika jobbigt som jag trodde. Jag har tänkt så mycket på packning och viktiga papper. Hela kvällen stressade jag över hur man checkar in på en flygplats. På flygplatsen så stressade jag över att hitta mina medresenärer. Så det har inte fälts så många tårar ännu. Jag är rädd att allt kommer träffa mig som en jävla blixt snart.

Resan hit gick bra. Vi var 6 glada svenskar som reste tillsammans. Det var verkligen härligt att kunna prata med folk som delar samma upplevelse. Vi var alla trötta men väldigt förväntansfulla. Först flög vi till Island, en resa som vi alla sov oss igenom. På Island förundrades vi över hur en macka kunde kosta 1000 isländska kronor samt äntligen gick på planet till NEW YORK!!! Den flygresan innebar en del turbulens, många avsnitt av Big Bang Theory samt många obekväma tupplurer. Att gå av det planet var en väldigt skön känsla. Trött som en kastrull var en. Nervös som ett asplöv när en skulle gå igenom immigration, men snubben frågade INGA frågor. Han bara sa tack och välkommen till USA. Snopen var jag som var redo att svara på vartenda möjlig och omöjlig fråga om min värdfamilj. Sedan åkte vi en buss till universitetet. Det var då jag insåg att "Jag är fan i USA". Allt såg annorlunda ut, vägarna, bilarna, folket, husen. Två saker slog mig då. Att oavsett hur nergånget ett hus såg ut så stod det alltid en stor ny skinande bil utanför. Inte en rostig gammal Volvo så långt ögat nådde? Den andra saken jag då insåg var att den Amerikanska flaggan var ÖVERALLT. Alla verkar vara så otroligt stolta över den?? Det är något som svenska jantemalin inte kan förstå. Väl framme på skolan fick instruktioner och papper. Vi fick lämna in vårt stora bagage i containrar och så fick vi våra rum. Jag fick ett singelrum och då det visade sig att en annan av de jag rest med också hade det samt att 2 andra delade på ett jättestort rum, så flyttade vi helt enkelt in i det rummet istället. Så nu bor vi 4 stycket glada 19åriga svenskar i ett dormrum på ett universitet på Long Island. Helt ok.
Imorgon väntar en lååång dag av lektioner och ingen av de jag umgåtts med hittills ska vara i samma klass som jag. Så jag är liiiite nervig. Men om jag tagit mig ända hit så kan jag faan göra vad som helst. Nu ska jag sooooova. Tack och hej!

Utsikt från vårt fönster

  • USA

Likes

Comments

Jag flyttar på måndag. Jag flyttar. PÅ MÅNDAG. Den här veckan har jag framför allt tvättat, packat, träffat familj och vänner samt kollat på Netflix. Igår spelade jag även min sista match (vilket också var min andra match den här säsongen. Förstår ej hur jag klarade 90 minuter?). Jag har inga större planer på att spela fotboll när jag är borta. Mina värdbarn spelar dock så helt isolerad från fotbollen kommer jag inte bli.

Jag ville berätta om mina presenter till min värdfamilj. Jag tyckte det var lite svårt med presenterna då min värdfamilj är svenskar. Det gick liksom inte att köpa en bok om Sverige och typ en Dalahäst. Så jag köpte presenter med lite mer "Halmstadtema" istället.
Föräldrarna ska få en skål formad som Sverige och te med en bild av Halmstad på.
Barnen ska få varsen gosedjurslax (Hallands landskapsdjur).
Sedan ska flickan få en Frozenbadboll och änglavingar och Pojken ska få en pokemonboll och en liten Pokémonväska formad som pikachu.
Tydligen har han börjat älska star wars väldigt mycket på senaste men jag hoppas att Pokémon fortfarande går hem.

Angående packningen så är det kaos. Jag trodde aldrig jag skulle bli så känslosam över mina kläder? Jag vill ta med mig precis alla mina kläder, även sånt jag inte använt på ett år samt alla mina tjocktröjor (jag har alldeles för många tjocktröjor). Så ja, jag har inga packningstips tyvärr.

Likes

Comments

Alla papper är i sin ordning och 'att göra'-listan börjar se minimal ut. Igår införskaffade jag de sista presenterna till min värdfamilj (det kommer ett separat inlägg om dessa) och dagen innan det fick jag mitt internationella körkort hemskickat. Den senaste månaden har även inneburit en tur till Gekås för inköp av lite smått och gott samt besök på bank och fix med mobilabonemang. Häromdagen fick jag även skypea med min familj vilket gjorde mig väldigt glad. Samtalet avslutades med att pojken berättade att han längtade efter att få leka med mig och jag smälte totalt. Längtar verkligen efter att få träffa dessa små busfrön. Jag känner generellt att jag har haft en väldig tur när det gäller värdfamilj, hoppas verkligen att allt lever upp till förväntningarna.

Har även slutat jobba och har lite semester innan allt nu. Jag har varit en tur i Skåne och träffat familjen samt träffat en del vänner. Liten lifeupdate, ska komma ett ordentligt inlägg om känslor och sånt, har inte så mycket känslor just nu dock.

Likes

Comments

Efter 4 år i gymnasiet har jag också äntligen fått ta studenten. Det är nog inte många som förstår hur mycket jag har längtat efter den här dagen. Även om jag har haft så otroligt mycket kul så har gymnasietiden varit ganska tuff för mig. Med byte av program och skola och mycket stress och press så har det funnits stunder då jag kände att den här dagen aldrig skulle komma. Men nu sitter jag här äntligen och har en hel sommar framför mig med jobb och skoj innan jag får sätta mig på det där planet till staterna (53 dagar kvar).

Alla mina vänner sa ju att det var de roligaste dagarna i deras liv, så jag försökte tona ner mina förväntningar så gott jag kunde för att inte bli besviken. Och självklart så slogs mina förväntningar. Allt började med Baldagen. Vi började med att äta en välbehövlig lunch hemma hos en kompis innan vi åkte Cadillac ut till Tylöhus. Sedan så inträffade ju årets händelse då man fick gå röda mattan och känna sig som en riktig filmstjärna. Sedan efterföljde trerätters och olika tävlingar, liveband, fyrverkerier och efterfest. Jag hade väldigt trevligt hela kvällen men Livebandet var min favoritdel pga min klass went nuts längst fram vid scenen och vi dansade som det inte fanns en morgondag.
Resterande dagar inför studenten innebar väldigt mycket förberedelser och aldrig har min klass varit så aktiv i Facebookgruppen och på Swish som under denna vecka. Under Onsdagen hölls de sista studenttävlingarna, i ösregn. Det var de klassiska, äta äckliga saker, doppa huvudet i mjöl och leta efter godis, jucka mot en ballong tills den spricker. Inte min grej och jag var ganska glad över att slippa. Hur som haver slutade vi på en tredjeplats och därför fick vi också springa ut som trea på studenten. På torsdagen så åkte vi ut till Laholm och pyntade flaket, då var verkligen humöret på topp och alla var jättespända på vad som komma skulle. Sedan var det alla möjliga förberedelser hemma med mat, pynt och tält som skulle upp. Att sova den kvällen var ju inte det lättaste. Jag vaknade klockan 5 på studentdagen och aldrig har jag haft så lätt för att komma upp ur sängen. Jag sminkade mig och lockade håret och gjorde mig vacker. Jag hade även mycket trassel med mina lösögonfransar som jag, efter att fått lim i ögat, lämnade hemma till slut. Sedan bar det av på champagnefrukost hemma hos en klasskompis. Vi hade inte mycket tid där så vi skrev i mössor och delade ut tallrikar (Jag blev "Klassens största Skam", skräll eller hur). Sedan vinglade vi iväg till skolan för att mötas av en frukostbuffé i matsalen. Sedan var det fotografering på gräsmattan innan vi gick upp till musikvåningen för den traditionella studentfesten. Där fikade vi och sjöng för ettorna och tvåorna, vi dansade vals och delade ut presenter. Sedan sjöng lärarna för oss (En omskriven version på Var är du min vän) vilket slutade med att hela klassen hulkade, blir tårögd bara jag tänker på det. Innan tårarna hade torkat följde en kramring och betygsutdelning innan det var dags för oss studenter att springa ner till avslutningen i Bergman (dvs aulan). Där var det mycket stoj och skrik. Avslutningen bestod av allsång, tal och musik från lärarna och rektorn samt lite spex från musiktvåorna. Fullt ös. Sedan var det dags för oss att ställa upp för utspringet och i sista stund bestämde vi oss för hur vi skulle ut föra det. Vi hade valt Romantic challenge remix och en minut innan stod en i klassen och skrek FÖRST SÅ GÅR VI I DROPPET SÅ DABBAR VI SEN SPRINGER VI OKEJ!!!??!?!? Hur som haver så blev vårt utsrping grymt, trots ösregn. Innan vi hoppade på flaket så tog jag lite bilder med familj och vänner och fick lite blommor. Flaket var helt okej men inte så kul som jag hade hoppats. Det var som sagt väldigt blött och vi hade pressening på våra höbalar så det var extremt halt. Men jag dansade och hoppade så gott jag kunde ändå, samtidigt som jag klamrade mig fast allt jag kunde. Efter promenad genom stan och möte med familjen i Norre kattspark så var det hemgång och mottagning hemma i trädgården. Det var väldigt trevligt att träffa alla och det var mycket snack om framtidsplaner och USA. Jag kände mig som den viktigaste personen på jorden för en stund. Jag hade gärna stannat kvar med familjen och vännerna lite till men framåt kvällen så drog jag vidare på efterfest. Det blev lite dansade med vänner och kvällen slutade med att jag satt på golvet i köket och åt rostbiff med potatissallad. Godaste nattamaten någonsin


Likes

Comments


När åker du? Den 7 Augusti går planet!

Var ska du? Atlanta i delstaten Georgia. Jag visste knappt om att denna stat fanns innan men Atlanta är iallafall en av USAs största städer och ska dessutom bo relativt centralt så det känns väldigt bra.

Vilken organisation reser du med? Cultural Care.

Var hade du helst velat bli placerad? Jag sa att jag ville hamna på öst eller västkusten och absolut ingen sydstat, men här sitter jag ändå och ska flytta till södern haha.

Hur kommer din värdfamilj se ut? Min värdfamilj består av en mamma och pappa samt en 3årig tjej, en 6årig kille, en hund och några kycklingar. Mamman är svensk och jag kommer därför att framför allt prata svenska med barnen.

Vad ser du fram emot mest? Jag ser fram emot att få komma iväg och få uppleva något nytt. Jag är så fruktansvärt trött på att gå i skolan och känna att jag står på samma plätt här i Halmstad och trampar. Det ska bli så otroligt spännande att få komma iväg och testa mina vingar liksom. Men jag ser ju också fram emot att träffa min värdfamilj och mina värdbarn samt att träffa en massa nya människor och att äntligen få se USA.

Vad fruktar du mest? Jag är nog allra mest rädd för hemlängtan, alltså sånär fruktansvärd hemlängan. Jag har ju aldrig varit iväg såhär länge förut och jag kan inte veta hur jag kommer reagera på det.

Vad kommer du att sakna mest? Min underbara och fantastiska familj, svider till i hjärtat var gång jag inser att jag inte kommer kunna krama min syster eller att jag inte kommer få somna med min katt på magen på ett helt år. Jag kommer ju även sakna mina vänner och Svenskt godis (Ahlgrens bilar och Marabou är LIFE).

Kommer du att åka på resor i USA? Jag hoppas att jag kommer att ha råd och tid att resa så mycket som möjligt. Jag har ju aldrig varit i USA innan. Så det är framför allt New york och California som lockar. Även Florida och Hawaii är ställen jag gärna vill besöka om jag får chansen.

Likes

Comments

Påväg hem från Stockholm nu. Det blev en väldigt snabb och trött visit pga jag har blivit sjuk igen. Jag stannade hemma från skolan igår för att kurera mig lite innan vi åkte men mådde ändå dåligt och sov dessutom ingenting på vandrarhemmet vi sov på som var det värsta jag varit med om. Man hörde allt (jag menar verkligen ALLT) som försiggick i rummen bredvid och folk kom, gick och gjorde oljud långt inpå natten. Detta plus lite otrevliga upplevelser jag haft tidigare med budgetresor har fått mig att börja tänka om gällande resor i framtiden. Jag lever som många andra enligt mottot "billigt är bäst" (Typical student), speciellt när det gäller färdmedel men jag tänker att jag nog ska börja vara beredd att betala lite mer för det och boende för min egen bekvämlighet.
Det är iallafall något som jag kan behöva ta med i tanken under nästa år. Att det är lite viktigt för mig att känna mig bekväm och att dela sovsal med 20 andra på något halvslafsigt hostel kanske inte riktigt är värt pengarna jag sparar. Kanske värt några extra hundra för att få ett eget rum och lakan man vet är tvättade t.ex. Herregud jag låter som en sån sjukt fördomsfull snobb just nu. Min poäng är väl att inte bara kolla på prislappen när man beställer resor (alla som har åkt snälltåg vet vad jag pratar om), utan även tänka på att det ska vara någorlunda bekvämt och trevligt, speciellt som ung tjej. Ofta kan det ju gå i varandra, perfekt match, men ibland inte.
Som sagt så körde ju jag och mamma på budgetresa till Stockholm iallafall och drog en nitlott gällande boendet men däremot vinstlott gällande tåget. Vi testade att åka med MTR-express för första gången och det lär vi verkligen göra igen. Billigt, snabbt, fräscht och BEKVÄMT.
Nu till varför vi över huvud taget var i huvudstaden; Amerikanska ambassaden. Jag tänkte att jag hade tur som skulle komma i Maj för då skulle det till att vara varmt iallafall, men ikke. Jag hade valt ca den enda regniga dagen under hela Maj och vädret är en viktig faktor. När man besöker ambassaden innebär det väldigt mycket väntande. Jag ställde mig i kö en och en halvtimme innan min bokade intervjutid och var framme vid entrén 10 minuter efter min bokade tid. Fick visa pass och visa skosulor, ta av mig jacka och stänga av mobilen innan en blev insläppt. Väl inne på ambassaden var jag nog inte ens i 5 minuter. Lämnade in pass och papper och hann knappt sätta mig ner innan jag blev uppropad. Killen i luckan frågade frågor om varför jag ville bli au pair och om min värdfamilj var snäll och sade sedan att mitt visum var godkänt och så var det bara att säga tack och hej och gå. Jag och mamma passade även på att besöka min kusin på Konstfack och se hennes examensarbete innan det var dags att hoppa på tåget hem. Jag längtar efter min säng och hoppas att jag mår bättre imorgon. Hur som haver är det ändå väldigt härligt att kunna kryssa av ytterligare en sak på att-göra-listan, inte mycket kvar nu!

Likes

Comments