View tracker

I'm home, in Sweden. To be honest, I'm not sure that I'll ever be completely at home again. I miss the US more and more for every day that goes by. Especially I miss the beginning of my year, when I started to get to know the fantastic people at Rockville JR SR high school. I miss football season a lot, and the feeling of that I will never experience that again kills me.

There was a lot of times where I felt like all I wanted was to go back home to Sweden, because I'm safe here. Especially when I switched host family, nothing felt worth it. But then I ended up in the Akers house, and I got a great American experience and a great exchange year. The feeling of that all I want is to go back to the US now is stronger than the feeling of going back to Sweden then. I miss it so much that it hurts. It was fun to be back here in Sweden for the first week. But now I'm back to the life that I ran away from one year ago. And the life that I swore to myself that I'd never come back to. When life was hell one year ago, I could always think of the US and everything felt better. I had something to look forward to. Which I don't anymore, I have nothing to look forward to, two more years of High School, when all of my friends have one more year.

Coming back from an exchange year is horrible. It's nice to have people that I like around me, my friends and family and I love them all. But I love my friends and family in the US too. All I want is to talk about the US and how it feels to be back, but no one understands and I don't think that anyone will understand this feeling if they haven't been on an exchange year. The feeling of coming back, the feeling that is so freaking mixed.

I am 17 years old and my life changed completely when I left one year ago. I planned to never go back to this life. I had left this behind. I planned that everything had changed when I'd come back. People change but my everyday life hasn't changed. I'm back to the life that I ran away from one year ago. And I'll be stuck in it for at least two more years. This wasn't what I planned and this was not how it was supposed to be.

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

View tracker

...att jag bestämde mig för att ta the speech class. Satan vad jag har utvecklas med min engelska och framförallt min rädsla att stå framför människor och prata. Nu vågar jag ta för mig mer, och det är verkligen bra för självförtroendet att kunna stå och bara fixa ett tal på engelska om relativt svåra ämnen att ens prata på svenska om.
...att jag vågade byta värdfamilj! Att jag stod på mig och att Devin fixade in mig i denna underbara familj. Kommer aldrig kunna ge tillbaka för vad hon gjorde för mig. Det var så fint. Hur hårt det än var att känna sig så himla otacksam så är jag glad att jag gjorde det efter endast 2 månader.
...att alla alltid säger att jag låter som en amerikan när jag pratar. Känns som att jag har lyckats.
...att jag för alltid kommer ha lyckan att ha två familjer i olika länder.
...att jag är mer utåtriktad. Jag har alltid varit relativt blyg. Men att klara sig själv, helt ensam, i ett land på andra sidan jorden från sin trygghet har verkligen hjälpt mig.
...att prom är över och att det var så himla skoj!

Likes

Comments

View tracker

Jag är sjuk som attans och jag går på antibiotika. Vet inte riktigt vad för slags sjuk, men sjuk nog för antibiotika. Tror att jag har ett virus och inte en infektion som antibiotika är för, oh well. Jag ligger och är ynklig på soffan medan det är 24 grader ute.. Deppigt.

Det var ju spring break för några veckor sedan! Jag var i Alabama och New Orleans och det var superhäftigt hela grejen. Däremot var det dåligt väder i stort sätt hela veckan i Alabama, vilket var trist.

Annars då. En liten jäkel snodde mitt argument för att använda det mot Sanders och socialism och för Donald Trump. Usch. För i government för några veckor sedan kom jag med detta argument "Socialism is something that I stand behind, I believe that it work in smaller countries, like Sweden with a population of 9 million. But it wouldn't work in America because of how long America have been capitalists and it would start a revolution. Also it would be very hard for a government to provide everything for 300 million people" och denna lilla jäkel använde mitt argument i speech igår. Blev så arg att jag kokade, morr. Han är nämligen i både min government class och speech. Jag tycker fortfarande att Sanders är den bästa kandidaten och att han använde mitt argument i fördel FÖR Donald Trump gjorde mig oerhört ilsken.

Min familj kommer på torsdag. Kul! Annars har jag inget att tillägga. Tack för mig.

Likes

Comments

Det är jättejobbigt. Den där ångesten av att åka hem om 3 månader. Ångesten som gräver sig djupare och djupare. Detta är mitt hem nu, min vardag, min trygga zon. Jag vill inte ha mitt liv på något annat sätt överhuvudtaget. Det är så otroligt många faktorer som strular till det. Som får mig att börja gråta. Bara att tänka på att stå på flygplatsen och säga hejdå till min familj och mina vänner här får mig att vilja kräkas och jag börjar hulka av gråt. Basketsäsongen är över, vilket betyder att det endast kvarstår 1/3 kvar av detta år. Mycket kul finns kvar och jag försöker hålla fast vid det, spring break och prom.

Men det gör så fruktansvärt ont att tänka på hur snart detta liv är slut. Detta är trots allt ett liv som jag har byggt upp på 7 månader. Ett liv som jag aldrig någonsin kommer leva igen. Och att bara pausa of spola tillbaka får mig att krossas. Åka hem och leva det livet, får mig att hulka. Det är många faktorer som strular till det som sagt, många som jag inte kan tala om. Som jag måste tiga om. Jag har ändrat mig om USA, jag kan tänka mig att komma tillbaka om några år, skaffa en familj, uppfostra mina barn här. (Beroende på om Trump är president eller inte). Om han är det så är jag nästan osäker på om jag vill komma på besök. Han skrämmer mig. Men om det är så att jag och min framtida man har decent jobs och Trump inte är president, så kan jag tänka mig att flytta tillbaka. Grejen med USA är att det är lätt att leva som rik, fruktansvärt svårt att leva som fattig. Vilket jag ogillar, men själviskt nog vill jag bo här med min man och mina barn. I en småstad. Konstigt hur en människa kan ändra sina åsikter och framtidsplaner på ett år.

Det här är mitt hem nu, min vardag, min trygga zon

Likes

Comments

Bästa
The Community-
Hemma i Sverige så betalar ju vårt government otroligt mycket, för att inte säga nästan allt. Alltså staten. Det är ett klagomål många har på USA, att de har så låga skatter och de fattiga är så utsatta. Och det kan jag hålla med om. Men det som USA har är att kyrkor och en massa organisationer tar hand om de utsatta. Har insamlingar osv. Det tycker jag väldigt mycket om, alla är insatta i sådana grejer. Även i skolan är det många organisationer och jag tycker att det lär alla ungdomar att ta hand om varandra.

Maten -
Behöver inte säga mer än så, faktiskt.

Billigt - Åh, så billigt det är. En Cola på McDonalds brukar väl kosta runt 18 kronor största storleken, här kostar alla storlekar 1 dollar (7-8 kronor). Converse får man för 45 dollar. Mycket härligt.

Människorna - Alla är ju så otroligt snälla. Ross är väldigt social av sig, och varje gång jag är i "town" med honom så hittar han allt och alla att prata med. Och det kommer jag ihåg i början också, innan jag kände honom, så var han väldigt mån om både mig och Marieke att komma in i vardagen och samhället. Utöver honom är såklart alla andra väldigt trevliga också. Frågar alltid om man behöver hjälp, de coolaste i skolan hjälper de töntigaste när de tappar något i korridorerna, hur konstigt det än låter. Men det är verkligen i allas kultur att hjälpa till. Som med den första punkten.

Radio kanalerna - Det är reklam väldigt sällan. Jätteskönt, det tar typ 45 minuter mellan varje reklam. Underbart.

Sämsta
Bil - Man behöver ha bil, vart man en ska. Man är så himla strandad utan bil att det är sjukt. Kollektivtrafik? Jag bor även kanske 5 minuter utanför Rockville med bil, så jag kan inte komma någonstans utan bil. Känner mig så oerhört beroende av min värdfamilj, vilket jag inte tycker om. Värna kollektivtrafiken. Däremot ser jag framemot våren nu, för då kommer golfbilen tillbaka och den kan jag köra, så då är jag mer självständig och kan ta mig in till town, till kompisar osv. Ska bli jätteskönt. Kan uppenbarligen inte ta den till skolan, men fortfarande.

Miljön - Det stör mig hur otroligt icke-miljömedvetna människorna här är. Som när man storhandlar så packas allt i små plastpåsar, som igår så handlade vi för en månad. Och vi kom hem med TRETTIO, jag upprepar TRETTIO plastpåsar. Trea, nolla. 30. TRETTIO PLASTPÅSAR. Förstår ni?! Är själv van vid tygkassar som man återanvänder. Min familj använder 3 stora tygpåsar vid varje storhandling.

Trump- Tråkig jävla människa, som tragiskt nog kommer vinna den republikanska sidan, utan tvekan. Det är bara att hoppas på att demokraterna har mer stöd.

Hur billigt det är med alkohol - Här är det som gjort för att vara alkoholist. Jättebilligt. Jag gillar systemet Sverige har för alkohol, faktiskt. Jag tror verkligen att det hjälper människor att inte hamna i ett sådant beroende.

Vädret - Iallafall där jag är så är det så himla schizofrent. I onsdags hade vi snöstorm och var uppmanade att stanna inomhus hela dagen. Idag har det varit 18 grader och sol. HUR SKA JAG KLÄ MIG?

Likes

Comments

Tror fan inte att jag har bloggat om min vardag på fem år. Men ska jag vara helt ärlig så har det inte hänt så mycket. Men det har varit homecoming och spirit night, vilket var en riktig besvikelse. Höstens spirit night var så jäkla kul men vinterns var inte bra överhuvudtaget. Homecoming var ganska kul dock. Många av mina vänner var med och gick ut med sina dejter. Är väldigt arg över vilka som fick kung och drottning, dock. Inte rättvist alls.

Det har även varit senior night för basketen. Och min väldigt nära vän, Jessica bakade en jättefin tårta till mig. En riktig broder helt enkelt. Och basketen för tjejerna är över. Dock har killarna fortfarande en match kvar innan sectionals. Har köpt en ny mobil också. En 6s rosé guld. Jättefin. Har börjat planera för spring break som är i mars!! Då ska jag till Alabama, minsann. Har köpt en del sommarkläder och så har jag och Devin planerat att vi ska flyga bakom en båt med en sådan där fallskärm. Har faktiskt ingen aning om vad det heter men ni som har flugit med Ving, förstår.

Har även ledigt imorgon på grund av president's day. Töntig dag, men jag klagar ej. Får ju fan ledigt. Hoppas även på en snow day på tisdag. Det skulle verkligen smaka fantastiskt. Och så har jag även fått veta datumet jag åker hem. Det kommer bli mellan 23-25 juni. Har en klump i magen när det gäller det.

Likes

Comments

Idag hade jag government, som alla andra dagar. Vi gjorde ett projekt och en grupp höll en omröstning om Trump eller Sanders ska bli får framtida president. Trump fick 9 röster, Sanders fick 6. Jag blev livrädd, gåshud över hela kroppen, hur kan folk inte se att denna Hitler-kopia kommer förstöra detta så kallat fria land?

Detta är inte ett samhälle jag skulle vilja uppfostra mina barn i, aldrig i livet. Jag blir glad av att jag har ett samhälle på andra sidan Atlanten där jag tryggt kan uppfostra mina barn. Eller? Tankarna på att SD får makten börjat bli fler och fler. Det är inte ett samhälle jag vill uppfostra mina barn i. Det är inte ett samhälle jag stolt kan säga att jag är ifrån.

Om några år kanske det inte finns ett enda land som jag vill höra till. Och det skrämmer mig. Jag vill kräkas, slå och sparka på Hitlers största fan. Slå och sparka på SD, som inte är något bättre än Svenskarnas parti, inte alls. De bara lindar alla ord runt rasismen. Jag hade önskat att jag någon gång fick uppleva ett främlingsfientligt-fritt samhälle någon gång i mitt liv. Men det kommer aldrig hända, det finns ingen fred, ingen lycka utan bara hat tills dessa problem försvinner. Fyfan säger jag bara.

Likes

Comments

Här kommer del nummer två på min årssummering. Först vill jag bara svara kära Paloma att jag har det super, och jag hoppas verkligen att vi ses någon dag i framtiden. Det skulle vara superkul, hoppas att allt går bra med skolan och livet i Växjö, puss pårej.

Juli

Jag vandrade hela natten lång en gång, jag var i Skåne och Falkenberg, höll på att packa för fullt för USA, hade avskedsfest, umgicks med mina kära vänner, var på min fasters landställe, åt på Texas Longhorn och sedan den 29e juli vaknade jag tidigt som attans för att ta mig till Arlanda för att flyga till New York med mellanlandning i London. Häftigt, läskigt, obehagligt, behagligt, allt möjligt och ingenting var väl känslorna. De sista dagarna av juli spenderades i New York med härliga människor, organiseringen var en flopp, men människorna jag träffade där var totalt värt det. Jag kommer ihåg att jag knappt åt något på hela flygresan pga att jag var så jäkla nervös. Uscha.


Augusti

Börjades med att dygna första natten så att jag inte skulle missa mitt flyg. Sedan flög jag och mellanlandade i Detroit, Michigan med ett gäng andra utbytesstudenter medan jag fick klara den sista biten till Indy på egen hand. Jag kommer ihåg i Detroit när jag sa hejdå och kramade om Sara som skulle till Kentucky att det här är sista gången jag kommer prata IRL med någon på svenska på 10 månader. Det var en sådan sjuk känsla, nu har jag dock träffat andra svenskar i och med en EF träff, men fortfarande. Sedan landade jag i Indianapolis, träffade min förra värdmamma för första gången, åkte till hennes hus, sov som fan, träffade Kegan och Tyler som blev mina och Mariekes första vänner här. Jag började med att vara manager för football, träffade Devin för första gången, började skolan (sjukt nervös), hade the time of my life. Det var verkligen hittills den bästa tiden av mitt utbytesår, när allt var så nytt.

September

Kul månad må jag säga allt var fortfarande relativt nytt, men trivseln hos min förra värdfamilj började haverera och jag ville hellre vara i skolan än hemma, jag fick en klump i magen av att gå hem. Annars var det mycket DQ, football och även powder puff som jag hade längtat mycket efter pga att vi tjejer fick spela football och så blev det får dåligt väder. Jag skrek inombords, men det var kul ändå, förmodligen något som kommer upprepas efter vintersäsongen. Det var även homecoming för fallsports denna månad, på tal om homecoming så är vinter homecoming nästa fredag, tjoho lite spänning i vardagen. Kan behövas efter detta übertråkiga lov.

Oktober

Pust, vilken månad. Har nog aldrig varit så ledsen och aldrig varit så lättad. Månaden började jobbigt, med processen att byta värdfamilj. Men runt den femtonde så ringde min kontaktperson och sa tjena, hallå, hej, packa dina väskor, jag kommer senare idag och plockar upp dig för att flytta till Akers's hus. Sagt och gjort, jag flyttade in 45 minuter innan vi behövde vara i skolan för en football match och senior night, alla var väldigt förvirrade när jag vandrade ut med mina nya värdföräldrar, och folk frågade när flyttade du in med dom? Ja, ungefär 1 och 1/2 timme sedan. Det var även bridge festival, vilket var jättekul. Och de där förbannat goda munkpinnarna, mums. Jag hade en kort basketkarriär. En ytterst kort en. Och football tog slut, ska jag vara helt ärlig så saknar jag faktiskt football lite. Det var något speciellt med det, och det känns tråkigt att det är över.

November

Firade min första Thanksgiving, hos min värdmammas familj. Jag och Devin tog bilder vid Billy Creek, roligt. Annars hände ingenting den månaden. Var mycket i Terre Haute, shoppade. Kollade efter julklappar. Var med om min första black friday, blev stressad och usch, Inget för mig faktiskt. Och det var det.

December

Började med att få en chokladkalender från min mammas faster, mums. Får alltid en chokladkalender av henne. Hade en massa prov. Jag fyllde 17 år! Lyssnade galet på Veronica Maggio och Håkan. Hade finals, var superstressad, firade jul, hängde på Walmart med vänner, fick jättefina presenter. Kollade på brutalt mycket basket faktiskt, basket varje helg. Var i kyrkan över jul, vilket var rätt häftigt. Och så firade jag nyår med min värdmamma.

​Det var det hela, mitt 2015. Det var ett bra år, mycket toppar, mycket dalar, mycket sött, mycket salt. Det var helt enkelt mycket. Men det var ett bra för att summera allt som allt. Jobbigt, med vår familjevän som gick bort, kul att flytta till USA. Mjarrå.

Likes

Comments

Varje år som jag har haft en blogg över nyår har jag gjort en årssummering för det är fantastiskt skoj av någon anledning. Så vi börjar med januari.

Januari
Mysig start fick denna månad i Berlin med familjen och Sofie. Hade precis fyllt 16, det blev en del bira och annan alkohol med tanke på att det är lagligt från 16 där. Var på primark cirkus 4 gånger och köpte 6 stycken Hugo. Resten av månaden var lika tråkig som alla jäkla januari, lite festande, mycket plugg, mycket tyska.

Februari

Minns ta mig tusan ingenting från Februari. Det var någon fest, jag hade studiedag på en måndag. Jag och mamma gick runt hela söder för hon ville se en fotoutställning, men det slutade med att vi åt på Jensens Böfhus. Det var det..

Mars

Ja, vadfan hände då må tro? Tror att jag var ganska inne i mitt volontärarbete med Röda Korset då, började gymma igen, var på ett informationsmöte med EF och festade. Den första matchen för året gällde också för min del, svenska cupen mot Hammarby, inget jag riktigt vill minnas. Jag levde ta mig tusan ett tragiskt liv i början av detta år.

April

Ååååhhh, jag minns. Allsvenskan började, jag köpte en kamera, startade denna blogg, var ensam hemma två helger i rad, var i Kungsträdgården och tog bilder som varenda sann stockholmare och var på maskerad runt påsk hos min klasskompis, mycket skoj, jag var en hippie.

Maj

Minns även denna månad. Jag var sjuk, älskade Parneviks, hade panik inför nationella i matte, hade panik för världens största historiauppsats, hade panik för psykologiprov, men allt löste sig någorlunda väl. Var även på begravning, för en nära vän till familjen och det var troligtvis den tuffaste begravning jag varit på. Men var även på världens bästa konsert någonsin av bästabästa Maggan, aka Veronica Maggio. Var även på det sista avresemötet med EF innan avresa! Ska man summera maj, dock, så var det en dålig månad, med dåligt väder. En majälskare, som jag, blev riktigt besviken.

Juni

Härlig månad ändå, men relativt seg. Startades med en del prov, hängde med Linda, cyklade till Jakobsberg, skrev en lista på saker som skulle göras under sommaren (som aldrig uppfylldes, nya tag nästa sommar), slutade ettan på gymnasiet, sommarjobbade, var ensam hemma i en vecka, firade midsommar med Sofies familj, stökade och bökade med visum, lyckades till slut ta mig till ambassaden. Men inte att förglömma, jag fick min placering. Det var riktigt stort och häftigt. Men jag fick ju som sagt en välkomstfamilj och inget blev som jag hade tänkt mig så småningom, men det visste jag inte då och jag var överlycklig.

​Resten får komma någon annan dag, jag blev sömnig. 

Likes

Comments

En dag fylld av paket, skola, reviews för finals, basket, bilfärder, mexikansk mat, FaceTime med föräldrar, telefonsamtal med faster, email från farfar, walmart, basket, en låtsasdrake och McDonalds

Likes

Comments