okej. på fredag är dagen här, jag går på min första föräldrarledighetsdag. jag har inget att falla tillbaka till, jag ska klara mig själv - även fast jag vet att Jockes farmor finns ett telefonsamtal bort. jag startar redan imorgon när Jocke har tenta.

samtidigt är jag glad att tillsammans med bvc, mvc, min läkare, psykolog, familj, nära och kära ha tagit mig ända hit. det är fortf inte Bra, inte toppen, medicinering kommer fortsätta men attans som vi kämpat ihop.

Jocke, tack för att du står ut. även när jag bara vill springa bort. Tack för att du fångar mig när jag bara vill sova.

Inte nog med allt som har med det här att göra så flyttade hon som blev min bästa vän hem igen, förhållandet hon hade här brast och då var det lättast för henne att flytta hem. Så nu står jag här, tillbaka på ruta ett lite grann, förut har det varit så enkelt att tagit barnen under armen och gått 50 m, öppnat dörren och sagt : honey, iam home. vinkvällar. spontana frukostar. spontan kram. Allt allt allt, nu är det så långt borta "/

annars? Noah är hemma denna vecka också, sen tar vi vardag - känner ångesten att han ska börja föris igen. Men ett måste för att få liivet att fulla på.

Vi har haft en toppen sommar, gott sällskap, go mat, go dricka. hoppas hösten kan bjuda på sina små stunder den också ♡

Nu kör Vi, välkommen höst 🌸

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - Click here

Likes

Comments

just nu är jag inne i en period där jag bara vill sova, jag skulle kunna sova bort dagar om jag bara fick/kunde. istället har jag två vildar som behöver sin mamma, även om jag analyserar det varje dag.

nu är också en period igen... (trodde den var över) där jag kan stirra rakt in i tven fast Nellie gnäller. den är hemsk, jag hör henne fast ändå inte. jag förmår inte min kropp till att busa/leka med henne än några minuter. Alla ni som gått igenom det här, förstår mig. JAG ÄR INTE EN SÄMRE MAMMA FÖR DET, TACK!

våra barn har det galet bra, när jag inte orkar så orkar deras pappa dubbelt. vi kan ringa ett samtal så tar mina föräldrar barnen direkt och bara det gör mig lättad. för skulle allt brista, som det gjorde i början så vet jag att jag kan trycka på paus ett dygn, några timmar.

Som nu hör, just nu kämpar jag med mig själv. jag sliter för att ta mig upp ur sängen, jag sliter för att orka lee, jag sliter för att ens orka andas just nu.

Om jag delar med mig till Jocke, ja en del men fortfarande är jag för feg, jag är dels rädd att han inte ska förstå, jag är så rädd att bli dum förklarad eller få massa frågor om varför, för jag själv vet ju inte varför. dumförklarad, Jocke skulle aldrig vara elak mot mig, men ni fattar? 🌸

Nu ska jag försöka slumra några timmar innan Nellie vAknar för natten och Noah för morgonen för även om jag bara vill sova så har jag två barn som behöver mig även när jag mår dåligt ♡

Likes

Comments

idag har varit en riktigt dålig dag.
ni hörde rätt, jag som ropa hej här om dan ropar nu nej. det har varit en dag då jag bara velat sovit, jag har bara velat gömt mig. det här är den mörka sidan av psykisk ohälsa med barn. jag kan bara inte dra täcket över huvudet och ligga där - jag måste upp!

just idag kom även tårar, jag tror jag grät så kudden gick att vrida ur. det var en känslostorm som drog in, en fruktansvärd rädsla av att förlora det allra dyrbaraste jag har.

det är svårt att förklara vad som händer när panikångesten, dödsångesten, seprationsångesten, ångesten drar in över mig. jag kan inte kontrollera känslorna,dom  bara kommer. Ibland för ärligt och dumt.

förlåt för alla fel jag gör, du kan också göra fel, svälj din stolthet och säg förlåt.

Likes

Comments

ikväll går jag och lägger mig med ett leende på läpparna. hela veckan (tis,ons,tors) har det gått otroligt bra att lämna lilleman. påklädning hemma har gått toppen, bilresan har vi sjungit och lämningarna har bara gått bra.

jag och jocke känns också inne i något, det är pussar på morgonen, inga tjafs på sms eller irritationer under dagen, jag har försökt ha middan klar hela veckan när han kommit hem, det har varit pussar när han kommit hem, det har varit lugnt och harmoniskt hemma (förr/några dagar sedan kunde/kan det vara små saker som irriterar och blir en stor sak), myst/kramats nu i soffan ikväll, jag pussa godnatt nu när jag gick in mot sängen.

JA! jag måste bara få säga JA, jag giillar det här och saknar inte alls det andra. låt detta hålla i sig.

påminnelse Malin : haka inte upp dig på små saker, försök vänd det och le !! ♡

Likes

Comments

just nu är jag inne i terapin där jag ska lägga varje dag bakom mig. varje morgon är en ny morgon att kunna göra en bra dag utav. det är fasen lättare sagt än gjort.

förut har jag tagit med mig gårdagens små tjafs, små ord, handlingar in i dagen. skickat små sms fulla med förlåt (fast jag inte ens gjort någonting?), jag försöker nu mera lämna dagen bakom mig.

som om j kommer hem och är trött, små irriterad så kan jag gå och lägga mig med en olustigkänsla - va sjutton har jag gjort för fel? ajabaja Malin, det behöver inte alltid  du som är fel och sen när jag vaknar på morgonen inte lägga all min energi på just det, utan hellre försöka pucha upp.

det är svårt, otroligt svårt. eftersom att jag är en människa som tror att alla blickar Är onda blickar mot mig, allt tisslande i kassan är om mig - listan kan göras otroligt lång. hårt jobb lönar sig, vi får se men det känns bättre 🙊!

annars har jag bara ångest ikväll, det kryper innan för skinnet. det är som myror i hela kroppen. därför ska jag lyfta över barn till sina sängar och så snart som möjligt krypa ner och försöka få några timmars sömn innan prinsessan vaknar ♡

Likes

Comments

jag ber om all förlåtelse. livet har liksom kommit lite imellan. det har varit jobbiga perioder som gått ut och in.

jag tror att a l l a som har barn kan känna igen sig - ibland får din partner ta lite för mycket. så är det just nu, jag blir irriterad över små saker, jag vet att det är för att jag själv inte är i balans, för annars hade jag skitit i det och bara gjort. jag kan bli arg, sen går det över på 2minuter medans Jocke kan gå och vara irriterad jätte länge & det är inte heller bra. inte för mig iallafall.

så just nu är det lite tufft, ingenting som vajjar på något vis men ibland är det bara lite knapert med små glåp ord "/

annars, terapin går framåt - sist gick vi ner på djupet, det kändes! vi gick ner på djupet i vårt förhållande, familjen & släkten. men vi går framåt, jag ska börja klara 1 timme om dagen nu, minst 3 dagar i veckan. pirrigt, jävligt nervöst. men vi lever, vi kämpar, vi mår bra trots allt ♡

Likes

Comments

Det kanske är tur att jag druckit ett glas vin, annars hade jag lagt mig ner och gråtit. ikväll går jag och lägger mig med sån ångest.

imorgon är det din födelsedag, älskade pappsen, jag hoppas det bjuds på tårta, blommor och choklad. Jag kommer med ljus, mina barn och sambo imorgon. Jag hoppas du ser oss, en liten pojke och en liten flicka. flickan är mer lik mig, kanske också lik dig? pojken är pappa sin upp i dagen. Du hade älskat dom, bara jag gett dig chansen. Jag är ledsen pappa. ledsen för allt som blivit.

Jag jag älskar dig ❤

Likes

Comments

överleva, just nu är jag inne i en period - överleva dagen. hemskt? ja! samtidigt är Noah inne i en period som är mysig, han vill kramas, pussas, han lyssnar, han är bara allmänt go. (Det är han jämnt, men ni med barn förstår)

nellie avgudar sin bror, han är inte lika förtjust i att hon vill vara så nära (hans villkor 😂) men han är aldrig elak mot henne, aldrig någonsin har han varit det. syskonen angbäck liksom ❤

det bara flyter, just nu är de hundra tankar som snurrar. jag är konstant trött, somnar var som helst, hur som helst, skulle nog tillochmed kunna sitta och sova "( inte hållbart, jag ska ringa barnmorskan på måndag, dom får boka in mig. kan inte ha det så här "/

annars? jag har en oändlig saknad till människor, jag kan känna otrolig icke tycka om känsla mot vissa. ångesten gör sig påmind varje dag nu - tack gode gud för atarax!! 💔❤

Likes

Comments

alltså, hjälp!
såhär dax för två år sedan hade vi precis kommit hem från svärfar och jag började få ont i ryggen. värmekudden fick värma min rygg. den tog bort det onda. det är alltså två år sedan det skulle dra igång vid midnatt.

för smärtan som startade runt 00 för två år sen var oändlig. vi förstod ingenting. jag ställde mig i duschen, jocke försökte halv sova. värkarna kom, 7minuter imellan tror jag dom startade på. 01, ringde jag in till förlossningen för att informera om att jag har värkar och min slemmis släppte på kvällen.

- grattis säger kvinnan i andra ändan, jag tror till 200% att din förlossning startad. nu kan det ta upp till 48h. du är välkommen in eller ringa igen om du inte orkar hemma annars kan vi höras imorgon bitti.

oh tack du din jävel, 48 timmar, skämtar hon med mig? nix! klockan närmade sig 03 och jag slet fortfarande. nu hade jocke börjat klocka att dom var 5-6 minuter. jag ringde mamma. nu var det omöjligt att ta värken när jag strosa runt. jag kunde varken ligga eller sitta. gå och stå var bäst! vid 04 säger jocke som skulle upp vid 06

- ändra ringer du in eller så lägger du dig ner och sover.

jag väljer att ringa igen. hon välkomnar oss in. vi börjar packa bbväskan och nu är värmarna 4-5 minuter. andas malin andas är det enda jag lyckas hörda från jocke. väl ute på parkeringen vid bilen spyr jag som en gris. jocke måste springa in och hämta paddad. kaskad kräks igen. fy!

påvägen in till västerås har vi ca 3 minuter mellan värkarna. tror jocke nu får ett adrenalin på slag. känner hur hans högerfot ökar så fort en värk kommer. jag kommer på att vi inte har något gott till förlossningen. så jocke får stanna lite efter 05 på närmsta mack i västerås och handla, igenom en lucka ;)

väl inne på förlossningen så har vi nog inte förstått. blir uppkopplade på ctg, jag kan inte ligga utan kräks igen. hua. sköterskan kommer in och ska göra en undersökning. hon tittar på oss och jag ser vad jocke hinner tänka.

- happ, bara åka hem igen.

då säger hon, bra kämpat hemma. du är öppen 6 cm. hallelulija! ni åker inte hem utan er bebis. vänta nu? va? vi blir inlagda. jocke små lurar i soffan. jag har fått kvaddlar. tills jag känner - ballongen mellan benen. kastar närmsta sak på jocke och han flyger upp. hjälper mig ringa på klockan, in kommer en barnmorska och frågar vad hon kan hjälpa till med varav jocke säger : hon har en ballong i trosan. haha! barnmorskan ber mig lägga mig ner, splach, där gick mitt vatten.

klockan närmar sig 12, jag står inte ut med smärtan i ryggen. ber om eda, fortfarande bara öppen 6 cm. det som gick så jävla fort hemma har nu stannat av. får eda. värkarna fortsätter. 1-2 minuter imellan. lustgasen är min bästa vän. runt 16 säger jag åt jocke att du måste ringa på klockan för jag måste gå på toa och göra nummer 2. han hinner säga : du bajsar fan inte på dig. hahahah!

in kommer undersköterskan. jag beskriver att nu trycker det på. jag lägger mig ner och hon säger : jag ser hår. ringer på klockan efter barnmorskan. nu kan du börja trycka på när du har en värk malin. jatack! tar i så jag blir alldeles röd. kramar sönder jockes arm. 16:42 hör vi barnskrik. våran son. han är född. vår älskade noah ! <3

















Likes

Comments

Igår var dagen jag länge laddat för, pratat med min psykolog om, funderat på. Hur skulle jag göra? Hur skulle det se ut? Vad skulle jag bära? Det fanns egentligen 100 funderingar och frågor.

Gjorde allt jag behövde dagen innan för att slippa stressa igår morse. Åkte och lämna mini med Nellie, åkte och hämta Jockes farmor. Gjorde mig i ordning. Sen när jag stod där i min svarta klänning så ville inte benen. Jag visste att jag var tvungen, jag hade lovat att hämta upp vår kusin på vägen som sällskap. Kvart i elva lämna jag över Nellie till farmor. (och utan den kvinnan, utan Jockes farmor&farfar vad skulle vi göra???)

Så började färden. Musiken dunka, 40 minuter senare var jag framme på första stoppet - Cicci. Tror vår färd var den bästa på länge, alltså från allvarlighegen till skämt så tårarna rann. Tack! 💗

Så efter en lång resa var vi framme. Mötte upp Millan, mamma & Håkan. Åkte till kyrkan. Hela vägen genom stan var bara en klump i magen. Fick man ångra sig?

Fick min ros. Stod länge utan för kyrkan, det var som gick jag in så mötte jag verkligheten. Passerade mina fötter tröskeln så var vår mardröm ett faktum.

Ögonen fortsatte stirra rakt ner i golvet. Hamnade bredvid storasyster. Jag ville vända mig om och gå. Kroppen bara skrek men munnen var stum. Kroppen fick verkligen kampas med hjärnan igår. Hjärnan skrek : sitt ner. Kroppen skrek : gå!

Så började det, jag försökte. försökte att inte släppa ut fulgråtet. Kände Hur hela bröstet fylldes, kunde inte andas. Vad gör vi nu? Prästen kalla fram Petra & Pontus. tittade på dom tills dom vände sig om. Jag ville inte möta deras tårar. förlåt!

Så var det vår tur. Lille Alwin, så liten, kistan inte mer än 60 cm. älskade lilla du!

Det var över, jag som velat rusa ut genom dörren satt nu kvar och bara stirra. Rakt ut i tomma intet. Jag anklagade mig själv, ja för kanske är det så att det är mitt fel.

Älskade lille Alwin, säg mig, är det mosters fel? Fina lilla du. Mina barns kusin. Vi älskar dig, glöm aldrig det. Himlens finaste änglabarn 💙

Likes

Comments