överleva, just nu är jag inne i en period - överleva dagen. hemskt? ja! samtidigt är Noah inne i en period som är mysig, han vill kramas, pussas, han lyssnar, han är bara allmänt go. (Det är han jämnt, men ni med barn förstår)

nellie avgudar sin bror, han är inte lika förtjust i att hon vill vara så nära (hans villkor 😂) men han är aldrig elak mot henne, aldrig någonsin har han varit det. syskonen angbäck liksom ❤

det bara flyter, just nu är de hundra tankar som snurrar. jag är konstant trött, somnar var som helst, hur som helst, skulle nog tillochmed kunna sitta och sova "( inte hållbart, jag ska ringa barnmorskan på måndag, dom får boka in mig. kan inte ha det så här "/

annars? jag har en oändlig saknad till människor, jag kan känna otrolig icke tycka om känsla mot vissa. ångesten gör sig påmind varje dag nu - tack gode gud för atarax!! 💔❤

Blog using your mobile phone - One of the best blogging apps on the market - click here!

Likes

Comments

alltså, hjälp!
såhär dax för två år sedan hade vi precis kommit hem från svärfar och jag började få ont i ryggen. värmekudden fick värma min rygg. den tog bort det onda. det är alltså två år sedan det skulle dra igång vid midnatt.

för smärtan som startade runt 00 för två år sen var oändlig. vi förstod ingenting. jag ställde mig i duschen, jocke försökte halv sova. värkarna kom, 7minuter imellan tror jag dom startade på. 01, ringde jag in till förlossningen för att informera om att jag har värkar och min slemmis släppte på kvällen.

- grattis säger kvinnan i andra ändan, jag tror till 200% att din förlossning startad. nu kan det ta upp till 48h. du är välkommen in eller ringa igen om du inte orkar hemma annars kan vi höras imorgon bitti.

oh tack du din jävel, 48 timmar, skämtar hon med mig? nix! klockan närmade sig 03 och jag slet fortfarande. nu hade jocke börjat klocka att dom var 5-6 minuter. jag ringde mamma. nu var det omöjligt att ta värken när jag strosa runt. jag kunde varken ligga eller sitta. gå och stå var bäst! vid 04 säger jocke som skulle upp vid 06

- ändra ringer du in eller så lägger du dig ner och sover.

jag väljer att ringa igen. hon välkomnar oss in. vi börjar packa bbväskan och nu är värmarna 4-5 minuter. andas malin andas är det enda jag lyckas hörda från jocke. väl ute på parkeringen vid bilen spyr jag som en gris. jocke måste springa in och hämta paddad. kaskad kräks igen. fy!

påvägen in till västerås har vi ca 3 minuter mellan värkarna. tror jocke nu får ett adrenalin på slag. känner hur hans högerfot ökar så fort en värk kommer. jag kommer på att vi inte har något gott till förlossningen. så jocke får stanna lite efter 05 på närmsta mack i västerås och handla, igenom en lucka ;)

väl inne på förlossningen så har vi nog inte förstått. blir uppkopplade på ctg, jag kan inte ligga utan kräks igen. hua. sköterskan kommer in och ska göra en undersökning. hon tittar på oss och jag ser vad jocke hinner tänka.

- happ, bara åka hem igen.

då säger hon, bra kämpat hemma. du är öppen 6 cm. hallelulija! ni åker inte hem utan er bebis. vänta nu? va? vi blir inlagda. jocke små lurar i soffan. jag har fått kvaddlar. tills jag känner - ballongen mellan benen. kastar närmsta sak på jocke och han flyger upp. hjälper mig ringa på klockan, in kommer en barnmorska och frågar vad hon kan hjälpa till med varav jocke säger : hon har en ballong i trosan. haha! barnmorskan ber mig lägga mig ner, splach, där gick mitt vatten.

klockan närmar sig 12, jag står inte ut med smärtan i ryggen. ber om eda, fortfarande bara öppen 6 cm. det som gick så jävla fort hemma har nu stannat av. får eda. värkarna fortsätter. 1-2 minuter imellan. lustgasen är min bästa vän. runt 16 säger jag åt jocke att du måste ringa på klockan för jag måste gå på toa och göra nummer 2. han hinner säga : du bajsar fan inte på dig. hahahah!

in kommer undersköterskan. jag beskriver att nu trycker det på. jag lägger mig ner och hon säger : jag ser hår. ringer på klockan efter barnmorskan. nu kan du börja trycka på när du har en värk malin. jatack! tar i så jag blir alldeles röd. kramar sönder jockes arm. 16:42 hör vi barnskrik. våran son. han är född. vår älskade noah ! <3

















Likes

Comments

Igår var dagen jag länge laddat för, pratat med min psykolog om, funderat på. Hur skulle jag göra? Hur skulle det se ut? Vad skulle jag bära? Det fanns egentligen 100 funderingar och frågor.

Gjorde allt jag behövde dagen innan för att slippa stressa igår morse. Åkte och lämna mini med Nellie, åkte och hämta Jockes farmor. Gjorde mig i ordning. Sen när jag stod där i min svarta klänning så ville inte benen. Jag visste att jag var tvungen, jag hade lovat att hämta upp vår kusin på vägen som sällskap. Kvart i elva lämna jag över Nellie till farmor. (och utan den kvinnan, utan Jockes farmor&farfar vad skulle vi göra???)

Så började färden. Musiken dunka, 40 minuter senare var jag framme på första stoppet - Cicci. Tror vår färd var den bästa på länge, alltså från allvarlighegen till skämt så tårarna rann. Tack! 💗

Så efter en lång resa var vi framme. Mötte upp Millan, mamma & Håkan. Åkte till kyrkan. Hela vägen genom stan var bara en klump i magen. Fick man ångra sig?

Fick min ros. Stod länge utan för kyrkan, det var som gick jag in så mötte jag verkligheten. Passerade mina fötter tröskeln så var vår mardröm ett faktum.

Ögonen fortsatte stirra rakt ner i golvet. Hamnade bredvid storasyster. Jag ville vända mig om och gå. Kroppen bara skrek men munnen var stum. Kroppen fick verkligen kampas med hjärnan igår. Hjärnan skrek : sitt ner. Kroppen skrek : gå!

Så började det, jag försökte. försökte att inte släppa ut fulgråtet. Kände Hur hela bröstet fylldes, kunde inte andas. Vad gör vi nu? Prästen kalla fram Petra & Pontus. tittade på dom tills dom vände sig om. Jag ville inte möta deras tårar. förlåt!

Så var det vår tur. Lille Alwin, så liten, kistan inte mer än 60 cm. älskade lilla du!

Det var över, jag som velat rusa ut genom dörren satt nu kvar och bara stirra. Rakt ut i tomma intet. Jag anklagade mig själv, ja för kanske är det så att det är mitt fel.

Älskade lille Alwin, säg mig, är det mosters fel? Fina lilla du. Mina barns kusin. Vi älskar dig, glöm aldrig det. Himlens finaste änglabarn 💙

Likes

Comments

Oj, det känns fortfarande så overkligt. det känns fortfarande som hon går runt med magen i vädret och jag bara väntar på att få hålla denna lilla prins som tittar på moster.

moster skulle ösa dig med hur mycket jag älskar dig. det gör jag ju såklart nu med. men du förstår mig gubben? 💔

Älskade vän, mamma din hörde av sig om din begravning. mormor fick beställa blommor, vitt, blått och grönt valde moster. duger det min ängel? jag har länge gått och velat. fram och tillbaka. moster har det lite jobbigt på andra plan just nu. du är absolut inte bortglömd eller bortprioriterad. jag kan fortfarande inte förstå att du är borta, att du inte finns mer 💔

Älskade lilla änglapojke 💙

Likes

Comments

Allting kan gå itur men våra hjärtan har gått i tusen bitar.

Du sparka mot oss en sista gång, som om du redan gett dig av.
Du kände på oss att vi var rädda. Hur kunde vi någonting bli beredda?
Hur skulle dina föräldrar någonsin kunnat tro att du gav oss din sista spark den där morgonen.

Vi fick låna en ängel, Vi fick låna en ängel för en stund.
Vår vardag har blivit en kamp, samtidigt så försöker jag, din moster att intala mig att himlen hade en annan plan för dig, du behövdes någon annan stans, även om vi andra aldrig kommer förstå varför.

Du gav oss allt. Du blev någons son, barnbarn, systerson, kusin – du blev någon för allt. Det känns som om du lever kvar, som om du aldrig gett dig av.

Säg oss Alwin, hur kunde vi någonsin vara beredda? Hur ska vi kunna vandra vidare? Hur ska vi kunna känna liv igen? Du togs bort ifrån alldeles för tidigt. Vi fick dig bara på lån, vår älskade änglapojke.

Vill du följa oss vart vi än gör? Är du här hos oss nu, jag vet att du är det. Du viskar ömt till dina föräldrar att dom inte ska vara rädda, du kommer hjälpa dom, finnas hos dom, se på dom – vart dom än går.

Vi ser dig när vi blundar, vi ber dig vaka över oss andra med. Jag vill fly, jag känner hur kroppen vill springa åt andra hållet och aldrig möta verkligen. Precis som jag inte ville när hissen gick upp till 5e våningen.

Mosters änglapojke. Vi fick låna dig, alldeles för kort stund. Vi älskar dig, Jag älskar dig!

Likes

Comments

igår for jag, till staden som ger mig så mycket ångest. den ger mig rysningar.

så var dagen kommen igår när min älskade systerson föddes. en liten änglapojke på 52 lång & lite över 3500g. kampen var lång men envis. att vara på telefon här i kungsör gjorde ont.

direkt när mamma ringde så bestämde jag mig. jag åker. det fanns inget alternativ. jag står upp, jag åker.

det var hemska mil, mil efter mil och kroppen ville vända. huvudet fortsatte. jag måste visa mig stark. jag måste stå upp som jag lovat. men ack det var tufft.

väl uppe på förlossningen drog nästa våg över mig, jag ville rymma. inte gå in och möta deras blickar, jag ville inte möta verkligheten. satte mig på säng kanten. det var små skämt. barnmorskan deras kom in. ställde henne nog dom mest idiotiska frågorna. hon lär ha skrattat lite smått när hon gick ut.

satt på sängen och försökte ta mig mod att resa mig upp för att se honom, åter igen sa kroppen ifrån men hjärnan övervann igen. ögonen som mötte världens finaste änglapojke fick panik, kroppen fick panik, jag var tvungen att gå ut. barnet som låg där i kylväskan var så jäkla lik min lilla Noah. det var som en kall vind som svepte in över mig.

senare var det kroppen som vann över hjärnan, jag ville ta upp honom - hålla i honom men min kropp förmådde inte. den kunde inte. moster är ledsen alwin. inget fel på dig gubben, bara moster som inte kunde. mina armar föll ner efter kroppen. det räckte med att sitta brevid honom och hålla hans händer.

benen låg fel, nallen låg fel, stackars lille pojke, moster kommer och stör. fan så fel det var. jag ville bara plocka med dig hem, blåsa in luft i munnen på dig och se dig andas. vet inte hur många minuter jag till slut bara stirra på dig. kanske rörde sig bröstkorgen lite? bara lite. min hjärna vst inte beredd, min kropp var inte med.

det var en våg, en vind som tog tag i mig hela tiden. på vägen hem var jag tvungen att stanna och kräkas, inte för att det var ditt fel älskade barn, det är bara moster som inte fixar sånt här. huvudvärken och nackvärken, var det du? isåfall ber jag dig finnas vid mitt bröst istället, för tyngden som kom var hemsk. den gjorde ont!

och så kom smset idag från dina föräldrar som fick mina händer iskalla, nackvärken kom tillbaka, jag vill bara kräkas, kroppen förmår inte ställa sig upp. vem vinner? hjärnan som vill eller kroppen som inte orkar? dom bjöd in till dop, en stund för dig min älskade systerson. jag vet inte om jag förmår att stå där då. jag vill hellre ladda för en begravning - kan man säga så? samtidigt vill jag inte missa dig, jag är livrädd Alwin. hjälp din hjälplösa moster.

det är konstigt att känna såhär, jag var inte beredd att jag skulle känna såhär. jag trodde det skulle bli svårt men lätt, det här är allt annat än lätt! älskade lilla alwin, hjälp oss, finns oss, lyft oss, var med oss. jag vet att du är det.

kroppen eller knoppen? det återstår att se. oavsett så älskar jag din mamma, vårdar din pappa och beundrar dig mosters finaste lilla älskapojke 💔 💙

Likes

Comments

kära lillasyster.

den smärtan du bär önskar jag att jag kunde ta ifrån dig. jag önskar jag hade svar på alla dina frågor, alla era frågor - alla mina frågor. jag önskar jag kunde hjälpa mer, finnas mer, stötta mer. jag känner mig otillräcklig just nu.

jag vill sitta utanför dörren när du går igenom din livs värsta dag, jag vill finnas där så ingenting händer dig, jag vill stå upp för dig när du själv inte kommer orka, jag vill trycka i mig information så jag kan svara på frågor sen.

livet är så jävla orättvist. du må inte vara guds bästa barn och absolut inte jag heller. vi fajtas hit och dit. men din rygg lämnar jag inte och absolut inte i det här. du får skrika, slå, vara arg, vara ledsen, på mig. jag står upp med fötterna på jorden och tar imot dig nu.

mosters lilla prins, du skulle blivit världens bästa son till min lillasyster, du skulle ju även blivit universums bästa kusin till mina barn. din mormor skulle få tre. två pojkar och en flicka att hålla reda på. lille alvin, du var och är älskad från start.

det gör så ont i mosters hjärta, i mosters kropp. jag vill kunna göra mer för din mamma. jag vill bara att du börjar andas, ditt lilla hjärta börjar slå när du ser dina fina föräldrar. ditt hjärta slår inte, det är konstaterat, men hoppet lämnar inte min kropp.

jag hoppas du hjälper mamma och pappa, visar dom vägen. jag ska göra allt i min makt för att kunna hjälpa dom. dom är aldrig ensamma. kanske ensamma i soffan men aldrig i tanken. om jag kunde så skulle jag sitta utanför deras hemma dörr så din mamma bara kunde kliva ut och få en kram när hon behövde den.

kära lillasyster, du skulle ha mognat så med lille alvin. alvin finns hos oss bara som en änglapojke. han kommer att hjälpa dig framåt. även om du inte litar på mig nu så tro mig, han finns här. han älskar dig men någonting annat drog honom till himlen.

älskade du, han vill att du tar bilder, minns, älskar, pratar om honom. jag vill se honom, mosters lilla hjärta. Noah och Nellies lilla kusin, älskade alvin.

jag står här, jag finns här, du kommer behöva säga till mig när jag blir för mycket. du behöver aldrig använda ord, jag förstår ändå.

älskade lillasyster. storasyster älskar dig <3

Likes

Comments

jag hör sambons snarkningar, nellies små djupa andetag och precis kikat in till Noah för att se så allt var okej. tre av fyra sover alltså. bara denna mamman som hamnade i tankarnas värld!
hua, när jag väl hamnar här så kan jag fastna. det suger. jag behöver sömn.

Nellie sover bra trots förkylning, Noahs näsa rinner lite grann och min är en fors. fy för att vara förkyld/sjuk.. absolut inte kul någonstans. därför behöver jag sömn.

Noah har ledigt imorgon så vi har bestämt vofflor eller pannkakor till lunch för lite lyx. mums ! imorgon tar även mannen helg. älskart.

nä, nu känner jag ögonlocken, jag ska inta skeden och skeda med min fantastiska sambo och njuta lite av bara vi i sängen innan två små mys ungar kommer <3

Likes

Comments

Jocke skulle ha sin sista tenta idag för denna tenta period. Jag hade tagit på mig att ta med barnen till mormor&morfar - 10mil härifrån.

Resan började bra, Noah & jag satt och sjöng, Nellie sov, tills vi kommer halvvägs till Eskilstuna. Då får Noah för sig att det är inte roligt att åka bil längre, så han börjar kasta Arthur, när jag säger åt honom att nu får Arthur ligga där borta så börjar han gallskrika, stannar så fort som möjligt. försent. han har redan väckt Nellie. försöker lugna ner henne. hon blir lugn, han börjar skrika. han börjar krypa ur sitt bälte som gör att jag återigen får stanna.

försöker med allt men icke! när vi kommer till sparreholm (2 mil kvar!!) så somnar dom båda två och gissa om jag njöt sista biten? svettig och några tårar senare så var vi framme. jag hade fixat det, vi hade fixat det. det var en enorm lättnad.

vägen hem gick också bra!! mamma följde med till malmköping där Håkan hämta upp henne, då hade Noah somnat och Nellie som varit vaken större delen av dagen sov också, jag tröck i mig djungelvrål och dricka för att inte somna. landade på parkeringen 21 och möttes då av en sambo som hjälpte mig in. efter det har vi bara legat i soffan. jag är helt utmattad efter denna psykiska&fysiska ansträngningen. för det var det, men vi fixa det 🙌🙌😘

Likes

Comments

välkommen 2017.
2016 var ett år när vi börja med att flytta till större. Vi plussade på stickan, fick veta att vi väntade en liten tjej. Gick igenom en tuff graviditet och förlossning. Förlossningsdepression och ångest m sjukskrivning. Vi hade även semester i oskarshamn. Badade i sjön. Sprang runt hos Jockes farmor&farfar hela sommaren. och så mycket mera.

I år hoppas jag vi går mot ljusare tider, kroppsmässigt, mående mässigt, relationsmässigt, familjemässigt. Strävan att vara 120% varje dag är hög <3 Bara vi kämpar tillsammans så klarar vi allt.

Status : Nellie sover mer på nätterna än på dagarna. Noah går på förskolan och trivs. Mannen har tentaveckor och jag är en soffpotatis ;)

Likes

Comments