View tracker

Liksom förra veckan for jag idag till Sarita för att äta middag efter jobbet. Det var så galet gott. Hon hade lagat lax med pestotäcke, pasta och en fetaostsås. Ja ni hör ju bara. Erkänn att det börjar vattnas i munnen med en gång.
När vi ätit klart och druckit en kopp kaffe for Sarita iväg och tränade och jag styrde röda faran mot musikhögskolan där det var konsert i Blackbox. Det är någonting med live musik. Jag blir som lycklig i själen med en gång, tillfreds med livet. Det var bra helt enkelt.
Inspirationen flödade efter konserten och besöket på Nodo, så jag, Evelina och Sara satte oss ner och skrev en text till en låt. Den blev bra. Faktiskt.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Har haft en sådan fin dag tillsammans med Sarita. Vi gick och åt sushi, pratade om livet, drack kaffe i mängder och han till och med dricka te till kvällsfika. En stund som var så välbehövlig med min underbara vän.
Just nu är jag lite stressad på grund av olika händelser i livet. Men jag kan ändå inte sluta känna sådan tacksamhet till stunder som dessa. Visst att livet är jobbigt, alltså riktigt jobbigt, ibland och man förstår inte hur man ska ta igenom det, men alla guldkorn det bjuder på, det gör det värt allting.
Det gör en glad i hjärtat trots att ångesten är där, knackar på dörren och vill komma in.

Likes

Comments

View tracker

Mer än ett år sedan jag skrev ett inlägg sist. Ingen är väl kvar här och läser förmodar jag. Det ser jag som positivt. Det pekar väl på någon slags acceptans av att livet förändras och att man inte kan förvänta sig att någonting såhär materiellt ska bestå för evigt.

"Vad håller du på med nu för tiden?" Undrar ni förstås. Ni kan vara lugna. Jag ska berätta.

Jag jobbar just nu i två butiker här i Piteå. Trivs så otroligt bra på båda arbetsplatserna. Både med uppgifterna och arbetskamraterna. Det skulle inte kunna vara bättre.
Annars så hänger jag endel på Ankars, studentkvarteret här i Piteå, där mina vänner från Dalkarlså just flyttat. Är så glad att ha dem här, vi gör tacos ihop, lyssnar på Lp-skivor och har det allmänt mysigt.
Sen känns det så bra att komma tillbaka till de som bodde här innan Umeå också. Tycker det är nåt vackert med sådana relationer. Man är borta i två år, träffas inte alltför ofta, hörs av då och då, sen kommer man tillbaka och allt är som det ska. Fint.

Ja, lite så är det väl nu. Kanske kommer jag skriva här lite då och då. Jag är ju trots allt ledig en hel del nu också. Livet. Det är bara tacka och ta emot.

Likes

Comments

Nu är jag tillbaka på skolan och det är redan vecka två. Tiden går fort. Sommaren gick fort. Nu börjar löven falla till backen och man undrar ifall de någonsin var gröna. Sen funderar man om de svenska trädens ursprungsform är "lövlösa" då de faktiskt är så vi får se dem största delen av året. Trist iallafall.
Gruvar mig lite inför mörkare tider då jag mest går omkring och är trött hela tiden. Men får ta det som det kommer.

Likes

Comments

Jag är så trött så jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Vi började dagen klockan 9 med brännbollsturnering. "Va bra väder vi fick ändå" sa lärarna medan jag tittade upp skeptiskt mot himlen. De var några mörka moln där till höger som såg ut att närma sig. Solen sken ibland, molnigt ibland och några små droppar, men vi klarade oss hyfsat bra.
Efter tre matcher var det lunch och poängräkning. Det visade sig att min klass och musiklinjen tagit sig till final. "Grattis!!" tänker ni. "Neeeeej" tänkte jag. Molnen hade blivit mörkare och var på himlen som ett tjockt täcke. Regnet vräkte ner och där stod vi, försökte hålla upp en positiv tankeverksamhet och inte minst, värmen.

Efter en match fylld av blod, svett och tårar ljöd slutsignalen. Vi tog i hand med motståndarna och fick veta resultatet. 97 poäng mot 97. Oavgjort. "Vi måste ju avgöra på nått sätt" skrek vissa. "Vi låter det va oavgjort" skrek andra, och så blev det. Kalla och blöta som hundar fick vi gå in igen.

Efter det var det direkt dags för klassrumsstädning. Vi fick städa hela lovsångshuset och även Kulturrummet. Här är det ingen lite städning som att dammsuga och skura. Haha Nä ni, tokungar, ni har så fel. Här ska tak skuras, väggar ska torkas, man ska krypa på alla fyra och allt ska vara kliniskt rent. Som efter ett mord.
Vi höll på ända till middagen och efter middagen städade jag och Elvis köket på internatet i två timmar. Nu är klockan kvart i 8 och jag ska fortsätta städningen på mitt rum.

Likes

Comments

​Tänk att jag är så inne i allting att jag tänkte att det var första juni idag. Men vad spelar det för roll. Man börjar ju fira julen innan julafton så varför kan inte jag välkomna Juni dag 2. Det spelar nog ingen roll. Väldigt onödig fundering som försiggår i mitt huvud.

Välkommen Juni! Hoppas du tillför många skratt, leenden och härliga stunder🌻

Likes

Comments

Att va med klassen hos Lasse var helt underbart. Solen sken på oss, vi hade morgonandakt, ett undervisningspass, vi spelade kubb, åt god mat...ja ni hör hur underbart det låter!
Egentligen hade jag velat skriva nått fint poetiskt här. Men min hjärna är en aning sliten efter dagens alla jobbiga aktiviteter som vi inte hade. Jag förstår inte varför jag är så trött. Men det är jag. Så ska se ett avsnitt Modern Family eller nått innan jag tar tag i städning del nr 2.

Likes

Comments

1. Hur gammal är du om fem år? 25. 25?? Kära nån. Med tanke på att jag mer känner mig som en liten tös känns 25 år så otroligt gammalt.

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Eftersom jag går folkis träffar man typ fyrtio pers två timmar varje dag. Men mer konkret. Amanda, henne fick jag tillbringa en bilresa med nu på morgonen. Pratade om det Grynet brukade säga "Ta ingen skit."

3. Hur lång är du? 163 på passet, så vi säger så.

4. Vilken är den senaste filmen du sett? Kan det ha varit "Her", med Elvis och Isac. Såg dock inte klart den då jag var alldeles för trött.

5. Vem ringde du senast? Mamma

6. Vem ringde dig senast? Tobias, han frågade vart jag höll hus.

7. Hur löd det senaste sms:et du fick? "Nu?💃" av Amanda, vi ska strax på promenad

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms! Det går så mycket fortare och jag kan göra saker samtidigt. Men, jag ska bättra mig på den fronten och försöka ringa ibland!

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Gifta.

10. När såg du senast din mamma? I morse då jag for hemifrån.

11. Vilken ögonfärg har du? Blå.

12. När vaknade du i dag? 08.00, snabbt upp ur sängen och mot Umeå. Okej, jag låg kvar i typ fem minuter.

Hon är så bra🌸

Likes

Comments

Tänk att allt snart är slut. Vilken konstig och orealistisk tanke.
Idag skrev vi barnlåtar. Det var riktigt roligt! Varje grupp fick till fantastiska sånger som allihop går att använda i kyrkorna, att vi lyckades med det på två timmar, det är värt en applåd.
Annars då? Jag har tvätt- och städdag. Kanske inte det roligaste. Eller inte kanske, det är inte det roligaste. Men det måste göras. Så idag har jag tvättar väggar, dörrar och tak. Tydligen så är vi väldigt äckliga av oss och smutsar ner allting i hela rummen, ingenting ska vara oputsat då vi far härifrån.

Tänk att det här rummet snart är någon annans. Mitt fina, mysiga lilla rum med det finaste taket i hela huset. Här där jag har trivts så otroligt bra. Mitt lyhörda lilla rum på översta våningen💕 Kör för övrigt med den obligatoriska stadscarfen på huvudet. Bara så jag ska komma in i rätt känsla.

Likes

Comments

Igår gjorde jag nått jag aldrig tidigare gjort. Jag fikade själv på stan. Detta kom till att ske på grund av att bussen jag trodde gick inte gjorde det. Så då var det bara ta tjuren i hornen och mätta den kurrande magen, själv, inne i ett café. Och faktiskt, det var inte så hemskt som jag trodde.

Det var någonting med att sitta själv i caféet, skriva lite, rita lite, äta lite..väldigt rofyllt. Hör och häpna, jag gillade det. Inte så att jag tänker fortsätta fara in till stan för att fika. Men jag kommer inte vara rädd för att det ska hända.
Jag trivs i mitt eget sällskap. Jag tänkte på det när jag tittade ut genom fönstret. Hur många av alla som går på gatan trivs inte i sitt eget skinn? Hur många skulle helst bara skulle byta ut allting med sig själv? Fruktansvärd tanke som får mig att vilja hoppa på alla och ge dem en "Du är bra"-kram.
Alla går vi igenom identitetskriser och funderar varför vi är som vi är. Det har iallafall jag gjort. Men jag kommer få leva med mig själv ända tills jag dör. Då passar jag på att älska mig själv istället.
Förvänta er stora ting av mig. Det är Elvis, Einstein, moder Theresa och jag.

Likes

Comments