Så idag är det torsdag och på Instagram betyder det bebisbilder!!!! Man går tillbaka i tiden helt enkelt och visar alla dessa söta bilder man har kvar på mobilen och med jämna mellanrum tittar på för att förundras över hur ens älskling VÄXER som ogräs 😱!!! Vad händer liksom? Är det någon som ger honom växtnäring bakom min rygg 🤔? När man har en hund av stor ras så är det en sådan markant tillväxt första året så det nästan är galet. Den där lilla ulliga tussen man tog hem är ju redan borta efter bara några veckor! Inom ett år är dom stora som HUS 😳!!!

Första timmen hemma, allt var stort och läbbigt 😰 ingen mamma och inga syskon... Bäst att krypa ihop och sova en stund.

Jag älskar denna bilden ❤

Här har det hänt en hel del ser man! Who´s Mitch Buchannon 😉?

Lilla hajen 😊. Dom där små tänderna var VASSA 😖!

Sex månader senare ser han ut så här 😍.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Igår läste jag något så väldigt sorgligt 💔. Två stycken konton som jag följer på Instagram meddelade båda att dom förlorat en vän och följeslagare 😰. Det är så fruktansvärt att läsa sådant här numera. Även om det är livets realitet så vill jag inte ta till mig det ännu. Akilles är ännu en unghund som precis kommit till den här världen, jag väljer att vara tacksam för det istället för att ta ut olycka och sorg i förskott. Varje dag med honom är en gåva och det gäller att uppskatta alla stunder vi har tillsammans.

En av hans följare på Instagram skrev den vackraste kommentaren tycker jag

"Over the rainbow bridge, there is a special view of the northern lights. This is where all northern breeds go to smile and sing the songs of their people and bring joy forever in light"

Jag får lite rysningar i nacken när jag läser den meningen. Det framstår så tydligt på näthinnan tycker jag, regnbågsbron, norrskenet ovanför och polarhundar som vandrar tysta tillsammans i samförstånd över bron, unga igen utan krämpor och smärta. Dom ylar mot norrskenet innan dom försvinner i ljuset på andra sidan bron 😭, fasiken också det går inte att inte vara melankolisk idag.

Jag skrev ett inlägg där jag hedrar livet och dess oföränderliga väg framåt. Idag är vi här, låt oss alla vara tacksamma för det.

Denna bild ovan tog jag igår på honom. Han som brukar studsa runt och ha sig så man mer fotar baken på honom 😄 men här var han så lugn och stilla precis som om han visste vad han skulle göra! Och det är ett sådant lugn över bilden, blicken han ger mig är nästan kunglig. Knasigt kanske men jag blir rofylld av att titta på den.

Han och hans leende 😍.

Såhär brukar det se ut 😂.

🌸/Alexandra

Likes

Comments

Hej igen

Alltså jag är så STOLT 😍 jag och Akilles var ute på vår första träning (verkligen allra allra första) och han var så DUUUUUUKTIG så ni fattar inte!!!

Klart han busade järnet innan och en aningen här och där under tiden, typ bita i kopplet och hoppa lite men inte mer än tre gånger kanske, på 2,6 km det tycker iaf jag är riktigt bra!!!

Jag var mest rädd för att jag skulle bli avslängd i nåt dike när han tvärstannade, vilket han såklart gjorde en gång iaf, för att lukta på nåt. Om man gått på promenad med tjuren Ferdinand hade det nog varit som en prommis med Akilles 😁 han ska "bara lukta på den och den och den blomman" 🌸👃😂. En kort promenad tar sin tid!

Just därför blev jag så glad när han fattade rätt omgående vad han skulle göra, bara springa rakt fram. Han ville braka iväg i världens fart och jag fick hålla i bromsen hela vägen för att få honom att trava fram!

Vi tog bara en liten tur och det ska vi göra nu ett tag tills han får upp flåset lite, sen tar vi det därifrån ✌.

Av förklarliga skäl så har jag inga kort el någon video från denna historiska händelse (tyvärr 😥) en GoPro Hero 6 hade inte varit helt fel idag 😜... Julklapp till mig själv lite senare kanske?

Det här kortet är istället från en dag för en el två månader sedan när jag tog en überkort tur runt villaområdet där jag bor. Det var bara en liten försmak men han var väldigt mycket mer busig den gången iaf. Det var en sådan fin höstdag, så tacksamt att fota då ❤.

Efter det avnjöt han sitt älgben i hundgården (yummy!!!)

​Jisses vad sent det är, dags att sova nu...zzzzz 😘

Likes

Comments

Hej världen! Det här som ni läser nu är det rykande färska och första inlägget på denna nystartade blogg/fotoblogg skapad av mig Alexandra Andersson för att göra världen uppmärksam på att just jag har lyckan att vara en alaskan malamuteägare!!!

Vad är då en alaskan malamute kanske du som är oinvigd undrar?

Det är en slädhund, tillhörande grupp 5 spetsar och raser av urhundstyp.

Bakgrund/ändamål:

Redan vid upptäckten av Alaska i mitten av 1700-talet berättade ryska valfångare och pälsjägare om det högtstående inuitfolkets (även kallade malamuter) starka draghundar. Alaska annekterades av Ryssland som sålde det till USA år 1876. Upptäckten av guldfyndigheter i slutet på 1800-talet medförde en betydande invandring. Man upptäckte inuiternas effektiva draghundar men det nydanade kapplöpningsintresset medförde att draghundsförare köpte upp alla hundar de kom över och korsade dem med ”allt” för att få fram snabba draghundar. De ”äkta” kraftiga malamutehundarna blev allt färre. I USA startade en aktion för att finna den gamla hundstammen och man fann tillräckligt många hundar för att bevara rasen. År 1935 erkände Amerikanska Kennelklubben rasen under namnet alaskan malamute.

Helhetsintryck:

Alaskan malamute skall vara en kraftfull och stabilt byggd hund med djup bröstkorg och kraftig, välmusklad kropp. Rasen skall ”stå högt” på sina tassar vilket bidrar till intrycket av en mycket aktiv hund. Hållning skall vara stolt med högt buret huvud och vaken, intresserad blick. Karaktäristiskt för rasen är teckningarna på huvudet som har formen av en hätta medan ansiktet antingen är helt vitt eller markerat med en strimma och/eller mask Alas- kan malamute har framavlats för att arbeta som slädhund i polartrakter och då inte för snabba löp utan för att dra tung last. Eftersom denna funktion är av största betydelse måste rasen bl.a ha kraftig benstomme, starka tassar, djup bröstkorg och kraftfulla skuldror. Rörelserna skall vara stabila, balanserade och oförtröttliga. Rasen skall vara byggd för styrka och uthållighet.

Detta var en kort sammanfattning av alaskan malamutens bakgrund och utseende, för mer info besök gärna www.sphk.se där hittar man massa matnyttig information om bla malamuten men även andra polara raser. In och läs...

Den vanligaste frågan jag brukar få är "åhhh är det en sån där huskyhund med blåa ögon?" Ehhh nej, för det första har han inte blåa ögon och för det andra så är siberian husky visserligen en polarhund men en mycket mer slimmad variant kan man säga! Inte många har hört talas om denna ras faktiskt. Jag tänker att ett stort syfte med denna blogg är att med Akilles hjälp sprida kunskap om rasen så fler kan få vetskap om att denna fantastiskt vackra hund finns därute!!!

Det första jag vill säga är:

Nej, man behöver inte vara en aktiv släd-/dragmänniska för att äga en malamute! Jag är inte det och jag vet många fler som inte heller är det! Malamuten är visst en draghund från början men låter du den dra dig på cykel t ex sk dryland mushing el bikejoring så är dom lika glada för det! Det är det jag kommer att hålla på framöver, ska bara lära mig hur det går till

Det viktiga är att malamuten får arbeta med hela sin kropp, får ta ut sig ända in i själen då är dom som lyckligast. Klart dom föredrar ett liv där det är snö varje dag på året men en överraskande stor skara malamuter återfinns var? Jo Australien av alla ställen och där är det inte direkt kallt 😓. Så malamuten är mycket mer anpassningsbar än vad man kan tro! Värt att lägga på minnet.

Klart det finns dom som tycker att det är vansinne att äga en polarhund om du inte aktivt tänker dra med den men jag anser att varför kan det inte få finnas en malamute för varje sorts människa? Det är väl bra att alla kan få njuta av denna exeptionella hund oavsett intresse och landstillhörighet? Eller hur?

Bloggen heter "Malamutes of Sweden" vilket syftar på mer än en malamute, jag vet, meeeeeen inom en inte alltför avlägsen framtid så ämnar jag äga iaf två malamuter (kanske fler 😍 vem vet?) och då passar ju namnet mycket bättre eller hur? Det låter ståtligt tycker jag, och är det något en malamute är så är det just ståtlig. Namnet på bloggen bör spegla rasen helt enkelt.

I vår familj finns nu Akilles, en hjärtekrossare av rang ❤, vem kan undvika att förälska sig i det ansiktet? Han vinner nya fans varje dag, var han än går!!! Att gå på stan med honom är som att hänga med en kändis 😏 helt galet men jag förstår varenda en som tappar hakan för det gör jag med varje dag, bara se på honom 🌟👇.

Stor del i hans vackra utseende har hans lika vackra mamma Fröja, hon är en riktig kanonpingla och en etablerad kändis i Instagramvärlden. Vår uppfödare Emeli Sundberg driver IG-kontot "malamutepacklife" och gillar man malamuter så vet man vem hon är!

Jag menar titta på henne!! Wooow alltså! Foto nedan taget av Emeli Sundberg/malamutepacklife.

Att jag just jag fick chansen att köpa Akilles av henne är inget mindre än ett mirakel ska ni veta!!! Tänk er själv en person som får i runda slängar 100 mail om dagen, att då lyckas stå ut med just ditt mail, att inte försvinna i mängden och att inte hamna i skräpkorgen på en gång det är inget mindre än en stor bedrift! Heja mig :)

Jag har tänkt att den här bloggen ska visa bilder från vårt liv med Akilles och i framtiden förhoppningsvis hans lillasyster :)

Baby Akilles när han fortfarande bodde med sin mamma och syskon ❤ tvättäkta kärlek rakt av!!! Sötare än socker helt enkelt!!!

Taget den dagen vi hämtade hem honom. Vilken liten nallebjörn el hur? 🐶

Hoppas att ni är många som vill följa med på vår resa från tossig unghund till fullvuxet kraftpaket 💪😃. 

Likes

Comments