Nu är alltså mitt sista sommarlov över. Var i skolan typ 1 timme idag och efter det gick jag, Linnea och Nelly en sväng på stan. Inhandlade block, pennor, lås samt åt en väldigt god pasta på Nodo innan vi gick skilda vägar. Åkte hem med Ida och nu ligger jag vid poolen och lyssnar på ett sommarprat. En väldigt bra dag alltså! Imorgon börjar allt dock på riktigt. Kan väl säga att jag är väldigt otaggad på 2 timmars matte3 på morgonen.
Ikväll händer det nog inte så mycket, ska vara med Mattias och försöka gå ut på en promenad.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

Igår var dagen kommen, det var dags att krama om Beata för sista gången på 10 månader. Oj vad tårarna rann. Sån overklig känsla att hon inte längre kommer vara där efter att ha setts nästan varje dag under 2 år.
Tänk att det är prick 2 år sedan vi lärde känna varandra och idag är hon en av mina bästa vänner som jag har såå många minnen med.
Vi åt iallafall tacos vilket var väldigt gott, åt efterrätt, pratade om det kommande året samt gjorde vänskapsarmband och klottrade på en t-shirt vilket var presenter från mig och Linnea.
Nu ska hon iväg på sitt livs äventyr och kommer bli väldigt saknad här hemma. Bästa hon. Hoppas du får det jättebra så ses vi snart igen, loveu!

  • Filed under: Vardag

Likes

Comments

Haha första bilden är brutal jag vet, men är verkligen väldigt nöjd med resultatet! // Hej på er. Idag jobbade jag 7-15 och nu ligger jag bara i sängen och njuter. Lär dock bli en tidig kväll med tanke på hur jobbigt det var att stiga upp imorse. Sen sist har jag jobbat, använt en av mina lediga dagar till att städa ordentligt samt möblera om här i häbret, den andra lediga dagen var jag med Mattias och även farmor & farfar som jag inte träffat så mycket alls på senaste så det var mysigt. Kvällens planer är att umgås med la familia, fixa lite till i min stuga och sedan se serie.  

Likes

Comments

Igår var väldigt bra. Har saknat att umgås med dessa två tjejer. Vi pratade, skrattade, åt väldigt god mat på o'Learys, gjorde smores osv.

Likes

Comments

​Idag var jag ledig!! Har tagit tillvara på dagen genom att först spendera den på Nolia med Mattias och Inez. Vi åt lunch, pärlade fuck cancer armband och kollade på allt folk och alla saker. Sedan åkte jag och Inez hem och resterande del av dagen/kvällen var jag med Ida. Hade verkligen så himla mysigt, vi pratade, åt ren till middag med min familj, var på Kvarnen och var in till stan. Vi bokade även en resa till Stockholm!!! Är SÅ taggad, kommer bli så himla kul. 3 hela dagar i en bra stad med min bästis. 

Nu kommer Mattias hit och sover med mig. Jobbar 11-20 imorgon och efter det ska jag, Beata och Linnéa äta på o'Learys och umgås. Kommer bli väldigt bra. Godnatt

  • Filed under: Vardag

Likes

Comments

Vad ska man ens skriva när inte ord kan förklara vad man känner? Jag saknar barnen så det gör ont. Ja, jag saknar till och med Ghana och Afrika. Haha kan inte förstå att jag skrev den meningen. Kommer ihåg när jag satt inträngd i en liten trotro i värmen på dom håliga vägarna och allt var jobbigt och att jag inte kunde tänka mig att jag skulle sakna det. Men det gör jag. Jag saknar det afrikanska, att allt är lite ostabilt, att allt är enkelt och all kärlek. Jag saknar det livet som inte finns här och som inte går att förklara om man inte upplevt det. 

  • Filed under: Ghana

Likes

Comments

Imorse vaknade jag upp hos Mattias och vi log och drog oss i sängen ett bra tag framför något avsnitt av Saltön. Mysigaste serien. Sedan skulle han iväg på någon släktgrej så då traskade jag iväg till Coop och köpte nachochips och avokado som jag åt till lunch framför youtube. Efter det jobbade jag och typ direkt efter det mötte jag upp Beata. Vi satt på Tages ett bra tag, pratade och myste på. Känns så sjukt att hon åker om mindre än 3 veckor och att vi då inte kommer ses på 10 månader(!!!).
Nu är jag väldigt trött så ska snart sova, hejs

Likes

Comments

Såhär såg gårdagen ut tillsammans med några sommarpratare. Grät även ett x antal tårar, lyssna på Emilia Linds program om ni vill göra detsamma, ett väldigt fint ett. Oj vad man njuter av lediga dagar när dom är få. På kvällen var vi i Byske och åt middag samt spelade minigolf. Jag vann!! (om man räknar den som har högst poäng och inte lägst). 

Nu ska jag dra på mig jobbkläderna och avverka middagspasset. Sedan ska jag vara med Mattias.

Likes

Comments

Ätit en gomiddag på Ångbryggeriet, haft bra kvällar på PDOL, ätit festivalmat, jobbat och hunnit vara med kusinerna som är på besök är vad jag har hunnit med de senaste dagarna. Bra helg!

Likes

Comments

Torsdag 23 juni 20.32

Jag brukar inte lyfta upp barnen så ofta eftersom om man lyfter upp ett barn måste man lyfta upp alla vilket blir väldigt jobbigt. Men, idag efter middagen så ville Kobi att jag skulle bära honom så jag gjorde det. Då börjar en av madammerna typ skrika på honom och han vill ner. Han går då utanför mitt rum och börjar gråta. Så jag sätter mig på en stol, tar honom i knät och försöker trösta honom. Då börjar madammen återigen skrika på honom så han hoppar ned från mitt knä och gråter ännu mer. Jag frågar ett av barnen vad hon skrek och det var bl.a "Kobi, stand up". Till en 8-åring som bara vill ha lite närhet och kärlek. Jag säger då till honom att följa mig till andra sidan huset där ingen vuxen ser oss. Där sätter jag honom i mitt knä och han gråter så fruktansvärt mycket utan stopp. Jag kände själv hur tårarna verkligen brände bakom ögonlocken. Tillslut slutade han gråta men såg fortfarande helt förstörd ut. Då var jag dock tvungen att hjälpa Shedrack med läxan så vi gick in. Då satte sig Kobi tryckt mot en vägg med tårarna rinnande. Aj vad ont det gjorde men jag var tvungen att gå med Shedrack som verkligen drog mig i handen. När vi satt där på stengolvet med läxan hörde jag hur de vuxna återigen börjar skrika på honom och Kobi gick till dom. Vet inte vad som hände, om dom slog honom eller något, men efter detta börjar han gråtskrika jättehögt. Alla barn var totalt obrydda - detta är vardagsmat för dom. Hela mitt inre gick i miljoner bitar. Kände mig så fruktansvärt hjälplös. Allt dessa barn vill ha och behöver är närheten som dom aldrig annars får. Om jag hade gått och sagt till de vuxna hade det förmodligen bara blivit värre för Kobi så kunde verkligen inte göra någonting.
Min dag slutade efter detta då jag var helt förstörd. Ringde mamma och pappa och storgrät i en halvtimme. Kan inte förstå hur allt kan vara så orättvist. Jag kan ringa mina föräldrar när som helst på dygnet och veta att dom skulle göra allt för mig. Om något händer mig här vet jag att pappa skulle vara på plats inom ett dygn. Men vem tar hand om och finns för Kobi och en alldeles för stor del av alla barn? Vem står upp för, stöttar och tröstar Kobi när hans såkallade ansvariga skriker på honom för att han gråter och vill ha närhet? Vem kan han ringa när tårarna forsar och vuxna behandlar honom som skit? Ingen. Han har ingen att ringa. Ingen mamma som säger precis de rätta orden så det känns bättre och ingen pappa som kommer hit och räddar honom när vuxna slår honom. Vad har jag gjort för att då mitt liv? Varför jag? Varför inte Kobi? Jag är så oändligt tacksam. Hemska, sjuka värld.

--
Att faktiskt få se saker som dessa är obeskrivligt och oj vad det har tagit på mitt psyke. Det har brutits ned totalt och byggts upp igen. När jag kommer hem och ska berätta för folk hur jag har haft det och säger "det var fruktansvärt jobbigt att se barn bli slagna" så blir jag tom. "Fruktansvärt jobbigt" är inte vad som beskriver känslan men det är allt jag kan säga till dom som inte själva varit med om det. Min världsuppfattning har verkligen ändrats och jag ser verkligen livet med helt nya ögon. Vi i Sverige är så himla skyddade. För vad som ska tilläggas är att barnhemmet jag var på, där händelser som dessa var något jag såg väldigt mycket av, ansågs som ett väldigt bra barnhem. Barnen här "har det bra". Usch vad jag blir äcklad av vår värld.

Jag, min hjälte Kobi och Sarah ❤️

  • Filed under: Ghana

Likes

Comments