Header
View tracker

Vad var det som hände egentligen? De senaste dagarna har flugit förbi och jag förstår ingenting. Det var alldeles nyss som vi satt på vår avslutningsmiddag, åt god mat och lyssnade till fina tal och där efter dansade hela natten i Nairobi. Nu sitter jag istället i mitt rum i Sverige igen för första gången på tio månader och försöker förstå vad som faktiskt har hänt haha. Jag var orolig för hur jag skulle reagera och jag hade ingen aning om hur jag skulle hantera detta, men för tillfället känns det faktiskt väldigt bra att vara tillbaka och det är en stor lättnad!

Jag har massa roligt planerat i sommar och till hösten börjar jag trean. Till hösten eller vintern har jag också planerat att åka tillbaka till Kenya med ett gäng vänner, det är det enda jag vill och jag behöver det att se fram emot.

Igår var min första heldag i Sverige och den var jättebra! Sabina Hanna och Alicia kom hem till mig, vi åkte ner till stan och sedan vidare till Sandgrund där jag blev överraskad av ett gäng tjejer<3 Det var så roligt att träffa dem alla!

Idag ska jag umgås med vänner igen och senare i eftermiddag åker jag ner till Göteborg för Håkan!!! Känns overkligt men ska bli fantastiskt med konsert och att träffa Kenyavänner igen + carro och elvira som är nere och köar till Håkan!!

Med detta inlägg avslutar jag troligtvis min blogg! Trots perioder av dåligt bloggande är jag glad att jag då och då skrev, för att jag nu när som helst kan gå tillbaka, läsa och minnas. Tack till er som följt min resa och ha det bäst!


världens bästa bild på Thomas och Marie med världens bästa text

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - click here!

Likes

Comments

View tracker

Ett gäng favoritbilder från den sista tiden i Kenya, världens bästa vänner, världens roligaste minnen, världens sorligaste avslutningslunch/middag, världens finaste ebba på studenten, världens bästa alchemist, you name it

Likes

Comments

View tracker

Det gör lite ont i mig att detta om 7 dagar inte längre är mitt rum. Om exakt en vecka sitter jag på planet till Sverige och jag kan helt ärligt inte förstå vart tiden har tagit vägen. 10 månader gick för fort. För tillfället drunknar jag i skolarbete och det är inte så jag vill spendera mina sista dagar här så det suger. Men efter imorgon är nationella i matte äntligen avklarat och jag har bara svenskan kvar. Mina sista dagar här har varit och kommer att bli bästbästbäst

Likes

Comments

Jag själv hade tänkt att klippa ihop en film från resan men det verkar tyvärr inte bli av haha. Istället kommer därför Fannys jättehärliga film! Wow vilken bra resa det var!

Likes

Comments

"Det är långt kvar" intalar vi oss, intalar jag mig. Klockan är 00.16 och jag ligger vaken i min säng och kan inte somna. Jag skriver med Anna och Emma som försöker få mig på bättre tankar och säger till mig att tiden som är kvar ska bli den bästa. Hur ska jag klara mig utan mina bästa vänner 30 sekunder bort? Men det är inte bara det, utan allt, hur ska man egentligen klara sig? Usch vad det är jobbigt just precis nu. Jag trivs ju så bra här, och jag vill aldrig behöva säga hejdå. Jag har 40 dagar kvar, ta vara på tiden."

Anteckning från någon vecka sedan. Ytterligare några dagar har passerat, och idag har jag 27 dagar kvar i Kenya. Det är verkligen blandade känslor när jag tänker på det. Jag ska äntligen få träffa familj och vänner igen, jag ska få äta massa gott och jag ska göra massa roligt i sommar. Mina vänner här ifrån kommer jag självklart träffa igen och jag kommer definitivt att komma tillbaka till Kenya. Vad jag däremot kommer behöva säga hejdå till är internatlivet, min vardag här som aldrig är tråkig, världens roligaste helger och alla människor jag lärt känna utanför skolan. Jag vet att det aldrig kommer bli exakt likadant igen, och därför är det med blandade känslor jag kommer lämna Kenya.

Med 27 dagar kvar försöker jag ta vara på varje sekund. Det är delvis därför jag inte prioriterar bloggen, vilket jag ioförsig inte gjort på ett tag men nu blir det troligtvis ännu mindre. Jag ber om ursäkt för det, men min sista tid av världens bästa år vill jag njuta av fullt ut.

Och till er som läser min blogg och som blivit antagna till nästa år: STORT grattis! Ni har så oerhört mycket framför er och jag önskar att jag än en gång satt i er sits. Jag vill uppleva detta år om och om igen. Det är det bästa som har hänt mig.

Likes

Comments

Dag 7 och vi var i Rwandas huvudstad Kigali, en stad jag verkligen tycker om. Vi släppte av ett gäng i Ruhengeri eftersom att dem dagen därpå blev de första att besöka bergsgorillorna. Vi andra fortsatte till Kigali och vårt hotell. Äntligen fick vi bo på ett fräscht hotell med fina hotellrum, riktiga sängar och bra wi-fi. Vi åt middag på hotellet och tog sedan en promenad trots mörkret, vilket var hur härligt som helst.

Dag 8, en dag jag aldrig kommer att glömma. Studiebesök relaterade till folkmordet i Rwanda 1994. Först besökte vi en kyrka där i princip allting lämnats kvar precis som det var. Kläder och skor från de som mördades, skolböcker till barn som lämnade in dem och aldrig fick se dem igen, blod på väggarna efter att småbarn slungats mot väggen och skallar och skelett från alla dem som mördades på denna plats. Ingen lämnades oberörd och det var ett väldigt känslosamt besök. Sedan besökte vi Kigali Genocide Memorial, ett museum till minne av folkmordet. Ett jätteintressant och viktigt studiebesök. Det som träffade mig mest var en bild på hundratals blodiga kroppar, liggandes i samma kyrka, på samma plats där vi tidigare hade stått. Jag åkte tillbaka till hotellet med en klump i magen.

Senare samma dag var det dags för oss att åka till Ruhengeri och sova där en natt för att sedan besöka bergsgorillorna dagen efter. Äntligen var det dags för det jag sett fram emot mest under resan.

Dag 9, upp tidigt för att åka iväg till Volcanoes National Park och börja gorillatrekkingen. Jag, Emma, Anna, Antonia, Hilda, Oskar, Vera och Agnes var en grupp och skulle besöka gorillafamiljen Mufunzo.

Den första vandringen fram till gaten in till parken tog oss cirka 50 minuter och var väldigt ansträngande. Vi gick uppför hela tiden i stekande sol. När vi passerat gaten blev det helt annorlunda och det kändes verkligen som att vi var med i Tarzan. Annat klimat och jättefin regnskog. Efter ungefär en och en halv timmes vandring sa vår guide till oss att vi var nära gorillafamiljen.

Och så äntligen började vi skymta gorillorna. Först såg vi bara en, silverbacken, på långt avstånd och det verkade inte vara några andra runt omkring. Men så började fler och fler visa sig, och wow vad häftigt det var. Det absolut häftigaste, nu i efterhand, var att vi fick uppleva så många olika beteende på så kort tid, det är inte alls vanligt förklarade vår guide. Vi blev nämligen "attackerade" tre gånger om jag minns rätt. Silverbacken sprang mot oss för att markera och för att skydda sin familj. Mitt hjärta slog i 120, jag skakade och var i chock i flera minuter efteråt haha. Jätteläskigt i stunden men otroligt häftigt nu i efterhand! Att se gorillorna fria, och på så nära håll, var definitivt höjdpunkten på resan och något av det häftigaste jag varit med om.

Likes

Comments

Dag 4 bestod av en "kort" bussresa på 3 timmar för att nå Ugandas huvudstad Kampala. Än en gång sov jag mig igenom hela resan haha.

I varma Kampala besökte vi Idi Amins tortyrkammare, parlamentet och en mosque.

Vi åkte efter en dag i Kampala vidare till hotellet som låg lite i utkanten av staden. De flesta hoppade i poolen men jag, Emma och Anna som sov tillsammans i en sovsal, duschade, åt pommes och chillade resten av kvällen tillsammans med andra.

Dag 5, uppstigning 05.30 för att så snabbt som möjligt lämna Kampala. Detta var nämligen "bussdagen" då vi spenderade ungefär 12 timmar i buss mot nästa stopp, Lake Bunyonyi, fortfarande i Uganda. Bussresan gick bra, självklart sov jag en del men vi åkte hela tiden genom Ugandas otroligt vackra och gröna landskap, banan- och teplantage. Det fanns alltid något att titta på och bussresan blev faktiskt aldrig långtråkig.

Stopp vid ekvatorn. Här tog vi såklart en hel del turistbilder.

Äntligen var vi framme vid vårt camp i Lake Bunyonyi, som helt helt klart var en av de finaste platserna jag har varit på. Vi slog upp våra tält i solnedgången, en del badade i sjön (Afrikas näst djupaste) och sedan åt vi middag och somnade.

Dag 6, en heldag vid Lake Bunyonyi. Vi hade planerat sol och bad men tyvärr begränsade vädret oss. Istället satt jag, Anna och Emma på bryggan och snackade. Vid lunch blev det världens storm från ingenstans. Det kändes precis som svensk sommar med regn och blåst. Tyvärr regnade det in i mitt och Emmas tält och allting blev blött, ryggsäck, kläder, sovsäck och madrass. Irriterade på allt och alla haha gick vi och la oss i en av bussarna och somnade där någon timme. På samma plats sov vi också den natten, eftersom att allt var så blött.

Utanför vår camping låg ett barnhem/skola, som vi besökte under eftermiddagen vilket var jättemysigt. På kvällen åt vi middag, spelade kort och umgicks. Sedan somnade jag skönt i bussen, vilket faktiskt var väldigt mysigt. Nästa dag var det dags att åka mot Rwanda, mer om det i del 3.

Likes

Comments

Hejsan! Dagens uppsatsskrivning i svenska är nu avklarad och jag har äntligen bockat av över hälften av allt skolarbete denna vecka. Har aldrig haft så mycket i skolan som jag har nu. Det är verkligen fullt upp med ett stort prov, en inlämning eller en redovisning VARJE dag. Ifall jag överlever denna vecka överlever jag allt, haha. Nu är det bara en historiainlämning och ett psykologiprov kvar, en liten lättnad iallafall.

Har haft så mycket plugg nu efter lovet, men annars har jag hängt en hel del på Juncan (ätit planet yoghurt) umgåtts med vänner och sovit hos Ebba. Det är mindre än 50 dagar kvar av vårt år här, något vi diskuterar mycket för tillfället. Känns jättejobbigt med så lite tid kvar, och jag kan inte undvika att tänka på det. Här nere är iallafall lite bilder från senaste tiden.

Juste, idag fick jag ett paket med brev och godis av farmor, tack så jättemycket!!! Äntligen lite svenskt godis igen hehe, och så roligt med brev, mycket uppskattat alltså!

Likes

Comments

Hej! Jag har lite frågor.. Jag har sökt (och blivit antagen) till svenska skolan i Kenya! Jag börjar dock bli lite osäker.. Är de mycket fest? Hur "strikt" är klädstilen? Får man lov att ha shorts? Är de fint väder? Din blogg är riktigt grym och får mig verkligen att vilja åka!

Hej! Stort grattis till dig, klart du ska åka! Mitt år här på SSN är det bästa som har hänt mig, och jag ångrar inte för en sekund att jag åkte hit. På helgerna får de som vill gå ut på klubb antingen fredag- eller lördagkväll, vilket oftast är jätteroligt och alla brukar vara supertaggade. Klädkoden är inte så "strikt" som man tror innan man kommer hit. Men man ska ändå vara medveten om reglerna och självklart respektera dem. På skolan är det ganska fritt, shorts tex. är tillåtet, men utanför är det lite mer "strikt", och speciellt på tex. skolor eller i slumområden, där bör man inte ha shorts eller linnen tex. Klädregler kommer man att bli informerad om. Vädret är ungefär som svensk sommar året om. Ibland kan det vara hur fint som helst, soligt och varmt, runt trettio grader. & Ibland ligger temperaturen på omkring 17 grader, och då går alla runt i långbyxor och tjocktröjor, vissa dunjackor haha. Vi har också regnperioder, en lång och en kort, då det regnar en hel del. Mest på kvällar och nätter däremot, så det påverkar en inte direkt. Oj vad glad jag blir, tack så jättemycket! Och än en gång, stort grattis till din plats på SSN

Likes

Comments

Hej på er! Nu är jag tillbaka i Nairobi igen efter ett jättehärligt påsklov. Jag spenderade som sagt 10 dagar av mitt lov på en resa från Kenya till, först Uganda och sedan till Rwanda. Bussåkande beskriver nog största delen av resan haha, men vi har framförallt fått sett otroligt vackra platser och upplevt väldigt mycket på så kort tid. Jag har verkligen haft ett jättebra påsklov, och har mycket att visa och berätta. Här kommer därför del 1 av resan.

Runt 7-tiden den 22 mars lämnade våra 4 stora overlanders skolan. Dag 1 bestod nämligen bara av buss för att komma fram till Eldoret, fortfarande i Kenya. Vi stannade för lunch och toabesök, men annars var det bussåkande hela första dagen. Sov för det mesta, något som kom att upprepas under resan haha.. (förstår verkligen inte hur jag ibland kunde sova hela dagarna och hela nätterna)

Framme på campingen i Eldoret. Vi satt upp våra tält, jag och Emma sov tillsammans. Trötta, trots att vi sov hela bussresan haha, la vi oss i tältet och lyssnade på en podcast samtidigt som det regnade utanför. Sedan var det dags för middag. Företaget som vi åkte med lagade alla våra måltider under resan. Maten var jättebra och de var verkligen duktiga som la ner sig så mycket för att allt skulle vara bra. Efter middagen spelade vi kort och somnade sedan till regnet.

Dag 2. Vi gick upp tidigt för att packa ner tält, äta frukost osv för att sedan åka mot Ugandas gräns. Köerna mot gränsen var enorma och i bussen var det lika varmt som i en bastu. Väl framme vid gränsen spenderade vi några timmar vid kontrollerna där vi skulle fixa vårt East African Visa osv. Efter ett tag var vi äntligen på väg och nu kändes det som att resan började på riktigt. För att ta oss till nästa stopp, Jinja, blev det ytterligare några timmar i buss, men wow vilka gröna och vackra landskap vi passerade.

Vi hann fram till Nile River Explorers Camp i Jinja precis före solnedgången och hann se den fantastiska utsikten över Nilen. Packade upp, tog en efterlängtad dusch precis som alla andra och sedan var det dags för middag samt information inför morgondagen. Då stod nämligen ett flertal aktiviteter på schemat, för min del river rafting!!

Dag 3 bestod alltså av river rafting i Nilen från morgon till eftermiddag. Vi valde grade 5, den näst svåraste, och det var jätteroligt och häftigt!! River rafting måste ju vara något av det absolut roligaste som finns. Här är 3 bilder som en fotograf som åkte efter oss tog.

Förutom river raftingen chillade vi på campingen, spelade kort, åt god middag, fotade osv. Jag, Emma, Anna och Vera "uppgraderade" oss och sov i safaritält med sängar och utsikt över Nilen (de ni ser på bilden). Faktiskt ett väldigt bra val efter första natten i ett blött och kallt tält. Detta camp var verkligen jättefint och bra, helt klart ett av mina favoritstopp under resan. 

Likes

Comments