vinster, förluster, glädje, sorg, besvikelse, förtroende och en jävla massa vilja.

Nu är säsongen slut och vi knep ett brons, en pallplats. Man kan väl säga att vi föll hårt på målsnöret till att få kvala med en 6-2 förlust. Men vi var lika glada ändå och trots att de andra fick fira med guldhatt och champagne firade vi minst lika högt.

HB damlag alltså, vilket gäng. En åldersskillnad på 15 år och ändå har vi så kul tillsammans både på plan och bredvid planen också. Alla ser efter varandra och jag personligen trivs oerhört bra. Vi har skrattat, gråtit, skrikit, firat, diskuterat, svettats och en massa mer tillsammans. Från vinterträningarna på Örby IP till träning i solsken på Björketorps IP. Vi har ställts mot svåra motståndare och tagit oss an varje match med med en inställning som tagit oss så långt både i serien och som grupp.

Därför vill jag säga ett stort tack till alla inblandade, spelare som ledare och självklart till våra supporters som kommit och stöttat oss på våra matcher även när vi förlorat. Det är så mycket mer än fotboll för mig även fast det är våran gemensamma nämnare. Jag vill lyfta ett stort tack till alla som är med och på något sätt gör det möjligt för HB damlag att få vara det lag vi är idag. Jag vill tacka alla som väljer att delta i den grupp vi faktiskt är, för jag har i alla fall väldigt kul.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Man hade kunnat tro att jag var gravid men så är inte fallet. Vissa kanske tycker att detta är lite "too much" och då får man gärna stänga ner inlägget eller skrolla vidare.

Det är alltså snart dags för mens och hur vet jag det? Jo för mage är lika stor som en ballong och ALLA byxor blev på en dag alldeles för små i midjan. Känns som jag kommer sprängas i bitar snart alltså, men lite "mysigt", om man får säga så, att gå runt med en gravidmage och klappa på den som att jag väntar livets mirakel, blod.

Bortsett från min mensmage har dagen varit bra. Känns som att mina hormoner är utanpå kroppen och mycket av min energi går åt till att orka fokusera och hålla mig själv i schack. Samtidigt som allt positivt får mig att bli VÄLDIGT glad precis som allt negativt får mig att bli VÄLDIGT ledsen/sur så går jag ändå och lägger mig glad efter dagen rehab-pass som resulterade att jag är tillbaka i fas med alla mina övningar, inklusive den som jag låtit va i en vecka nu. Och allt kändes då såklart JÄTTERBRA.

På fredag har vi studiedag så imorgon kör jag sista rycket med skolan för denna veckan och kan förhoppningsvis vila lite på fredag inför helgens jobb och andra aktiviteter. Vi ska ha lite avslutningsträff med fotbollen på lördag, äta gott och lite så och sen på söndagen jobbar jag på eftermiddagen. Så det blir full rulle i helgen helt enkelt.

Hoppas alla haft en fin dag!

kram<3

Likes

Comments

Ja som rubriken lyder ska jag idag prata om det som kanske går allra djupast in på mig och de som inte får pratas om. Nämligen hur jag blev av med min hobby. För att detta är något som grämer mig än idag

Har länge funderat på om jag ska publicera detta eftersom många kanske förstår vilka som är involverade och eftersom man inte hela tiden pratar om psykisk ohälsa.

De flesta kanske vet att jag hade ett stort intresse för just ridsporten, en dyr sport både ekonomiskt och tidsmässigt. Jag började rida vid 7 års åldern på Bosgården i Örby och red där i nästan 7 år oavbrutet tills jag skaffade egen häst. Jag flyttade runt mellan många stall men huvudträningen gjordes ändå på Bosgårdens anläggning.

När det var dags att sälja min älskade ponny och gå över till häst stod jag för tillfället i ett stall där jag trivdes jättebra. Jag hade stort förtroende för stallägaren och efter en incident mellan familj och stallet i Örby så kände jag mig inte längre välkommen där, därför kändes det ännu bättre att det fanns folk i Marks kommun med hästintresse som faktiskt välkomnade mig med öppna armar. Det ska väl även nämnas att jag inte mådde så bra psykiskt under just den perioden efter denna incident då som hade hållit på ett bra tag och skulle ge konsekvenser i en fortsatt framtid.

När dessa konsekvenser nu började gå ut över hästen och mig så blev det att hästen som jag då hade på foder/lån lämnades tillbaka fortare än jag kunde blinka. Jag hade ju hela min fritid i det där stallet och helt plötsligt slets det ifrån mig. Men i alla fall, jag hade all min utrustning där och efter att hästen inte längre fanns i min närvaro försvann även orken att ta sig dit och hämta all utrustning, utrustning för flera tiotusentals kronor. Men jag ville ju inte bara ge upp och sluta rida, och det var här det började.

Eftersom jag hade all utrustning som behövdes så tänkte jag att det inte skulle bli några problem, men stallägaren slutade svara och vägrade återlämna all MIN utrustning. Så där stod en 14 år gammal Maja med varken utrustning eller häst. Vissa säger att det "bara är att köpa ny utrustning", men nej det är inte detta. När man lagt ner så mycket pengar och slit för den uppbyggda utrustningen jag hade så är man inte jättepigg på att "bara köpa nytt". Så efter det har endast längtan efter häst funnits kvar och kanske är det den svikna känslan jag upplever som svider mest, för den tilltron jag hade till personen som sedan precis som alla andra hästmänniskor i denna kommun valde att klippa bandet med mig gjorde att jag kände mig så sviken.

Nu i efterhand har vi varit i kontakt med lite högre hjälpmedel i flera tappra försök att få tillbaka mina ägodelar, men jag har nu också med tiden insett att vissa människor är till för att skada andra.

Ta hand om varandra så ses vi!

Kram

Likes

Comments

så otroligt trött efter veckan och dagens pass på gymmet. Känns som att huvudvärken ligger nära till hands just nu och det är som att den bara ligger och irriterar utan att egentligen göra jätteont. Men trots detta så gjorde jag ett så himla bra pass på gymmet idag. Eftersom jag varit lite småkrasslig har jag låtit bli att träna i några dagar så idag var det rehab på listan.

Jag hade gott om tid så jag behövde inte pumpa på som en galning utan kunde ta det i min takt och trötta ut musklerna ordentligt. Att min rehab gått i vågor är ju inget som går att dölja. Smärta och nojja över att dels träna fel men även överbelasta har satt lite käppar i hjulet. Och eftersom jag är så väl medveten om att rehaben är den viktigaste delen i min återhämtning så känns det så bra med ett ordentligt pass efter dels min förkylning men även en rad med sämre rehabpass innan dess.

Äntligen fredag och dags för lite helg. Imorgon ska jag dock jobba på förmiddagen så någon lång sovmorgon blir det inte ändå. Sista matchen i helgen och jag insåg nyss att jag kan åka med eftersom den spelas på söndag och jag kan åka med och kolla! Men först lördag och jobb.

Ikväll blir det bara sängmys med Netflix och Viaplay och möjligen lite fredagsmys! Hoppas ni alla får en fin fredagskväll så hörs vi!

Kram<3

Likes

Comments

Sent inlägg idag men de senaste dagarna har varit lite slöa eftersom jag inte varit helt frisk och därmed inte så uppdaterat.

Dagen har spenderats dels i skolan men även i Göteborg hos min underbara sjukgymnast. Att en person kan få en att bli så glad av att säga att man från springa på matta 30x3 sekunder tre dagar i veckan är helt otroligt. Det var där dagens besök hos sjukgymnasten landade och även fast jag ska ta det lite lugnt med några andra övningar så känns det jättekul att få börja springa lite igen och kunna börja med konditionen lite smått.

Eftermiddagen i Göteborg var ändå rätt mysig, att bara gå och strosa sakta på Göteborgs gator och kolla på alla människor och all trafik. Tycker även att det är lite mysigt att det börjar bli lite kallare nästan så att det blir lite julkänsla ändå när Adidasskorna inte längre håller värmen. Musik i öronen och fin omgivning och man kunde tro att jag deltog i en musikvideo. Kändes som att det var en välbehövlig ensamtid.

Imorgon är det kort dag och har sedan inga fler planer än att det är fotbollsträning på kvällen, så vi ska fika lite efter träningen och ha det trevligt nu när säsongen börjar leda mot sitt slut. En match kvar och drar vi till med vinst så finns det en chans att vi kan få kvala upp till division 3. Men det är tufft motstånd och jag har lyckats dra på mig ett jobbpass den dagen så det blir att övervaka över internet.

Ha det så bra så hörs vi!

Kram<3


Likes

Comments

Hejsan.

Sitter just nu i sängen helt slut efter denna dag. ska alldeles strax dra mig mot gymmet och idag står rehab på schemat. Börjar känna mig något sjuk eller bara allmänt trött och lite känningar i halsen. 

Dagen har för övrigt varit bra. Har bara haft två lektioner men de har varit tre timmars-lektioner och det tröttar ut en del den med och speciellt när det är två av de specifika ämnena för linjen, och då gäller de att vara extra fokuserad så man förstår allt.

Äntligen PH ikväll också, haha som ja längtat. ska dock försöka plugga lite innan så jag fixar svenska provet imorgon. Känns som ja har så mycket läxor och hemuppgifter, vet att jag nämnde det igår med men har gått en månad och känner att jag redan är lite vilsen i

Nu bär det av mot gymmet, ha en bra kväll!

Kram<3

Likes

Comments

Ja dagen har väl inte varit den mest produktiva men skönt är väl det att man kan ha sådana dagar också. Skönt att kunna sova ut en dag och inte göra annat än att kolla dokumentärer och youtube hela dagen. 

En slapp dag med mat som det ända måstet att ta sig ur sängen. Har pluggat lite och börjat kolla på tre olika dokumentärer. Igår var det lite mini-myskväll med några av de gamla klasskompisarna och därför blev det senare, därav produktiviteten idag. Men en mysig kväll hade vi med pizza, lördagsmys och snack.

En vecka lider mot sitt slut och en ny börjar, det blir en vecka med bland annat ännu ett besök hos sjukgymnasten samt plugg och träning. Har börjat vara med på innebandyträningarna för att bygga på den tekniska förmågan, men klen som jag är så drog jag på mig en trolig överansträngning i axeln som förhoppningsvis blivit bättre till veckans träningar. Det blir säkerligen en del plugg i veckan också, känns som vi haft rätt mycket hemuppgifter sedan vi började och de tar inte slut, haha. Så att vård och omsorg skulle vara ett slappt program är inte sant någonstans. Efter drygt fyra veckor har vi haft två tre inlämningar och ett kunskapsprov. Det låter inte mycket men det ska tilläggas att detta är i de nya ämnena som är specifika just för programmet. Men tur är väl det att de är just de ämnena eftersom det är de jag är intresserad av.

Det var allt för ikväll. sov gott så hörs vi!

Kram<3

Likes

Comments

Ja nu var det ett tag sedan jag la ut något och det blev väl mest så för att det kändes som de rann ut i sanden lite.

Men nu är jag tillbaka efter ca en månad, alla rutiner som jag pratat om är nu tillbaka i livet och den pedantiska sidan av mig har aldrig mått bättre. Men trots att den sidan mår bättre så vet jag inte riktigt hur jag mår egentligen. Känner att nu när skolan börjat så åker känslorna i skym och jag glider genom varje dag på exakt samma sätt dagen efter. Vissa kvällar är rätt ångestladdade medan andra hinner jag inte ens fundera innan jag slocknar. men trots detta skulle jag ändå säga att jag mår bra om någon skulle fråga, för jag äger ingen anledning till att inte må bra. Visst har jag bra dagar också och oftast fler bra dagar än dåliga, jag har mått betydligt värre och från den tiden har jag knappt några minnen ifrån överhuvudet taget. Så jag mår bra i förhållande till hur dåligt man faktiskt kan må. Jag trivs i skolan, jag tränar mycket och för en gångs skull känner jag mig i fas med livet, så jag vet faktiskt inte varför jag känner att jag kanske inte alltid mår 100 i psyket.

Jag tvekar alltid länge innan jag publicerar sådana här inlägg som tar upp just hur jag mår. Att prata om hur jag mår i negativ benämning är något jag föraktar i högsta grad efter tidigare år. Att bara få skriva av sig och inte få en massa följdfrågor är vad jag behöver, inte en massa medlidande eller sms om hur jag är stark. För jag är inte stark just nu och det finns inget att vara stark för. Att ha perioder av ångest och annat är sånt som ingår i livet. Jag skriver det här endast för min egna skull för att detta är det bästa sättet att lätta på hjärtat och jag mår bra herregud, men jag är lite nere som alla är någon gång i livet. Det finns ingen anledning till varför jag är nere utan det är antagligen bara en sådan tid nu, med nya intryck och förhållanden att passa in i.

Hoppas ni alla mår bra, och om inte, gör det som känns bäst, man måste inte alltid prata om det.

Kram<3

Likes

Comments

Ja vad har egentligen hänt de senaste dagarna?

Det var ju tal om bröllop och annat så vad har egentligen hänt dagarna innan skolan började?

Vi kan ju börja med bröllopet som jag pratat om. Det var min ena faster som vigdes med sin numera make. Det var ett fint bröllop i en fin liten kyrka! Jag läste lite under vigseln och sen bar det av mot festen. Där bjöds det på picknick och en massa aktiviteter och det var bara allmänt mysigt helt enkelt.

Sedan var jag även i Kungsbacka dagen innan skolan började med Alva, Sofia och Julia. Vi åt thaimat och shoppade litegrann inför skolstarten. Sedan bara satt vi och myste på en brygga i väntan på att bussen skulle gå. Kungsbacka är verkligen så mysigt!

Det hände inte mycket mer men tänkte att jag ville berätta lite om det fina bröllopet som jag pratat om.

Ha det fint!

Kram

Likes

Comments

Hallå på er!
Skolan är igång och jag är helt slut efter två dagar. Men efter att ha kommit in lite mer i kurserna och fått ett grepp om skolan så känns det bättre.

Jaaaa efter två dagar av "inskolning" och träning är hjärnan helt slut men samtidigt känns det skönt att jag kommit in i rutinerna lite. Vi har självklart inte kommit in i allt arbete än och det är ett ämne vi inte haft än. Men alla kärnämnen har vi haft samt medicin, det vi inte haft är ju då vård och omsorg.

För er som missat så har jag precis börjat gymnasiet där jag går vård och omsorg. En härlig klass, underbara lärare (hittills) och hyfsat schema. Så än så länge trivs jag bra.

Imorgon är det sovmorgon och sedan vidare till banken runt halv två när jag slutat. Träningen har gått rätt bra nu det senaste och jag fortsätter slita på med min rehab som börjar ge stora, tydliga resultat.

Funderar dock på om jag är lite stressad då min hy ser ut som en spikmatta jämfört med hur den brukar vara. Har även lite ont i huvudet men det är troligen ett spår av långa dagar och inte tillräckligt med sömn.

Hoppas ni alla har haft en bra skolstart om de är så att ni går i skolan annars hoppas jag era dagar varit bra ändå!

Kram

Likes

Comments