View tracker
View tracker

jag har haft nån jobbig jävla svacka senaste veckan.. Har gått runt & känt mig rödsvullen, fet som en gris and so on.. har gråtit hysteriskt & bara velat sjunka igenom jorden.. Kom på sen.. ppiller.. hade glömt hur jävla känslig jag blir när jag äter skiten.. Så jag slutade direkt, det får bli spiral ist. Hormonfri. Det är liksom inte värt det. & jag hann gå upp 3 kg på en vecka med de jävla ppillrena.. vilket fick mig att må ÄNNU sämre.. Jag ska ju liksom gå ner 8 kg.. jävla skitpiller.

Jag har känt mig krasslig & ont i halsen senaste dagarna.. Jag ber till guden jag inte tror på att Alice slipper bli sjuk.. Det finns inget värre än när hon är sjuk.. Så hjälplös. Både hon & jag.. 

Vi har precis gått en runda i regnet & snart kommer mamma med en GI-semla till mig :)


haha mina älsklingar framför teven & Alice har upptäckt sina fingrar :)

Likes

Comments

View tracker

Oj, längsedan jag skrev ju! :D
Alice är snart tre månader.. 11 veckor igår :) Hon är så söt, och utvecklas varje dag!
Här om dagen åkte vi till akuten med lillan.. Vi upptäckte en stor vätskefylld bubbla på skallen.. ungefär 3 cm hög och 6 cm bred.. men läkaren sa att det var helt normalt, och tydligen kan det bli så efter ett barn är tagen med sugklocka. Jag var livrädd.. Visst hon var glad som vanligt och hade inte när man rörde den.. men klart man blir rädd.. tuysen tankar hann ju rusa igenom huvudet innan läkaren sa att det var normalt.



Likes

Comments

Jag har aldrig upplevt sådan kärlek som när min & Andreas dotter föddes.. Jag skulle aldrig ens kunnat föreställa mig ett liv utan Andreas & våran fina prinsessa.



Likes

Comments

 

 

 

GRAVIDITET:

När fick ni reda på att du var gravid? Precis när Andreas kommit hem från Thailand.. Då var jag i vecka 5 ungefär.
Var det planerat? nej, vi visste självklart att det skulle hända, men inte så fort.
Mådde du illa under graviditeten? Mycket lite. Lite i början, och på slutet.
Hade du mycket foglossningar? Nej, ingen alls.
Hade du någon hormonrand? Ja och den är kvar än. Haha.
Fick du bristningar på magen? Ja, jag trodde jag klarat mig, men de sista 2 veckorna kom dom :(
Vad trodde du att det skulle bli för kön? Först var jag säker på att det var en kille, men mot slutet visste jag att det var en tjej.
Vad ville du att det skulle bli för kön? Det spelade INGEN roll. Allt jag ville ha var en frisk tös eller gosse.
Hade du några speciella cravings? Apelsiner & apelsinjuice
Vad gillade du för mat? sushi åt jag nästan varje dag ett tag, och kålpudding.
Någon maträtt du avskydde? nä.
Hade du halsbränna? usch ja, kändes som om det skulle spruta magsyra ur öronen.
Behövde du kissa ofta? Ja minst 4 ggr per natt..
Hur mycket gick du upp i vikt? ungefär 12 kg 
Är du nöjd över din graviditet? mycket, det var en lugn graviditet, bara slutet som var tungt!
Var du rädd för förlossniningen? Nej, men då visste jag inte vad som komma skulle, nu när jag vet hur sinnessjukt ont det gör, kommer nästa förlossning vara oroande.

FÖRLOSSNINGEN:
När startade din förlossning? svårt att säga? Jag började få väkar 22 november ungefär 19.00.. Hon kom den 24 november 10:11
Vilken vecka var du i? v. 39
Gick du över tiden? nej
Hur startade din förlossning? som sagt, vad räknar man från att själva "förlossningen" börjat? jag gav mig fan på att få igång allting, så jag storstädade, tvättade osv.. alla sa att ingenting kan få igång förlossningen, men tydligen lyckades jag?
När åkte ni in? 23/11 22.00
Hade du någon bedövning/smärtlindring? lustgas & epiudral. Guld värt. Skitsnack att ryggbedövningen skulle vara "sämre" och stanna upp förlossningen hade jag inte haft den hade jag inte orkat fullt ut. Den hjälpte mig att samla kraft och dövade smärtan ett tag.
Hur länge hade du värkar? sammanlagt med förvärkar & krystvärkar så.. 30 timmar.
Tyckte du att värkarna gjorde ont? något helt fruktansvärt, det går inte att beskriva.
Grät du? oh ja.
Skrek du? Ja, så att det hördes ut i korridorerna
Hur länge hade du mellan värkarna i öppningsskedet? ett tag hade jag värkar utan mellanrum, det bara malde på.
Hur lång tid tog krystvärkarna? 7 timmar.
Vem var med på din förlossning? Andreas, två barnmorskor, två undersköterskor och två läkare.
Hade du ont efteråt? Ja, jag kunde knappt gå..
Är du nöjd över din förlossning? Hade önskat att jag slapp vänta på läkaren så länge.. Självklart förstår jag att det var mycket att göra, men jag hade önskat att jag slapp krysta i 7 timmar.


BEBISEN:
Mådde bebisen bra när den kom ut? Nej hennes hjärta hade nästan stannat och de fick gå iväg med henne och frottera henne.
Vad blev det för kön? världens finaste flicka.
Vad vägde han/hon? 3420 gram
Hur lång var han/hon? 52 cm
Huvudomfång? 34 cm
Ville bebisen amma på en gång? Ja, hon började suga direkt när de la henne på mitt bröst.
Hade bebisen gulsot? Nej
Mådde bebisen bra under bb-tiden? Ja, både hon och jag var dock VÄLDIGT trötta efter den långdragna förlossningen, men bra mådde vi. Sov som stockar.
Vad fick han/hon för namn?? Alice
Var ni överens om namnet och varför blev det just det namnet? Ja, självklart. Varför det blev Alice var ingen annan anledning än att det är fint :)

 

 

Likes

Comments

Åh nu börjar vi komma i form.. En lugnare mamma = en lugnare dotter. Vi lär känna våran flicka mer och mer och lär oss vad hon vill och behöver.. Och nätterna börjar bli bättre, hon sover längre perioder och vaknar inte och gråter så ofta.. Jag älskar att vara mamma, och jag älskar min man och våran dotter! :D



Likes

Comments

Igår kväll laddade jag en tillbringare med iskaffe, starkt som tusan, för att kunna hålla mig uppe hela natten med lillfisan (Andreas har börjat jobba, och jag tycker VERKLIGEN inte han ska behöva springa upp på nätterna då! Det sköter jag!) men till min förvåning sov lillan nästan hela natten, hon åt två ggr bara.. 

Så idag har vi promenerat på stan och köpt julklapp till Andreas :) och en liten klänning till Alice!

Mina älsklingar!!

Likes

Comments

Oh nu svettas jag ut all vätska jag samlat på mig under graviditeten.. INTE LITE.. är konstant helt blöt av svett.. Alice har fått magdroppar & hon sover redan mycket bättre & verkar inte alls ha lika ont i magen :) så jobbigt att se loppan ledsen!

Jag kan fortfafande inte fatta att hon äntligen är här?! så länge vi väntat och tiden krypit fram.. och nu flyger tiden fram & det är massa att göra hela tiden, och lillan växer varje dag.

åh va jag älskar min dotter!

Likes

Comments

I morse runt 7tiden låg jag och grät för jag va så trött, min lilla nattuggla har haft kramper i magen & inte kunnat sova.. så fort jag lagt ner henne på sitt lammskinn har hon skrikit, det enda som hjälpt har varit att hon fått ligga på mitt bröst, eller att jag fått gå runt med henne i lägenheten.. 

Det är MYCKET att göra som förälder.. mer än vad man kan ana.. Helt plötsligt finns ingen annan än ditt barn i fokus.. hon är allt.. Allt handlar om henne, att hon ska må bra, annars mår varken jag eller andreas bra.. Kärleken är så obeskrivlig.. underbara tös!

Nu ligger hon i soffan och har sovit ett tag.. men jag hör hur hon börjar gny så nu ska jag springa bort till tösan och ta hand om henne. Mammas älskade älskling. Mammas ALLT!!



Likes

Comments

 

ÄNTLIGEN är våran lilla dotter här, ja det blev som jag trodde en tös :) alldeles lagom stor, 52 cm lång & vägde 3320 gram!

Den 22 november började jag få värkar.. Jag kunde inte sova och värkarna var relativt regelbundna.. På dagen den 23e avtog värkarna, och jag och Andreas gick en promenad på Gallberget för att inte stanna upp förloppet.. På kvällen  igen kom värkarna tillbaka och var mer eller mindre olidliga.. Vi åkte upp till förlossningen, men jag va säker på att vi skulle få åka hem igen.. Men icke! Jag var öppen 3-4 cm och allt hade börjat.. Varje timme blev värre och värre och smärtan tilltog.. Jag fick lustgas & Andreas va självklart hos mig hela tiden, hämtade dricka och baddade min panna med kallt vatten.. Ungefär en gång i timmen kom barnmorskan in och kollade så allt va bra.

Vid 3-4 på natten hade jag så ont att jag inte kunde prata, och jag va inte kontaktbar..Jag fick epiduralbedövningen och efter 20 minuter ungefär kunde Andreas och barnmorskorna få kontakt med mig igen.. Men jag va LÅNGT ifrån smärtfri.. även runt denna tiden började mina krystvärkar.. De sa åt mig att hålla emot och inte krysta för det var för tidigt men jag kunde inte.. Det gick av sig själv.. Jag krystade konstant i 5-6 timmar, men INGENTING hände.. Alice satt fast och det var för trångt för henne att komma ut.. I flera timmar hade jag hört dem säga "jag ser huvudet" men ingenting hände.. Tillslut va jag så trött och utsliten, helt uppgiven, då kom läkaren.. som en räddning.. 

Läkaren sa direkt "nä men detta går inte" han satte in ett dropp, som gjorde krystvärkarna starkare, höjde till max.. Klippte upp mig och satte en sugklocka på Alice huvud.. Första gången han drog släppte klockan.. Han bytte klocka, drog allt va han kunde men hon satt så himla mycket i kläm att inget hände.. Han sa till mig "du måste hjälpa till att krysta oxå, det går inte annars" och jag insåg att om jag inte hjälpte till och tog i allt va jag kunde skulle de få snitta mig över magen.. vilket kändes hemskt då jag redan gått igenom så mycket timmar av smärta.. Jag tog i allt va jag kunde.. Krystade och pressade så hårt det gick.. och som en propp kom hon ut.. det var sån otrolig känsla.. De la henne på mitt bröst, men till min och Andreas förvåning va hon helt tyst.. Jag frågade om hon va död men fick inget svar.. Då tog de henne ifrån mig & gick ut.. Andreas gick med.. 

Jag va så omtumlad och smärtpåvärkad att jag inte kunde reflektera över vad som hänt.. Men efter en stund kom dom in, min familj.. Andreas med Alice i sin famn.. Hans tårar tydde på glädje och jag insåg att hon mådde bra.. Jag glömmer ALDRIG första gången hon såg på mig.. blinkade med sina små svullna ögon och låg där, alldeles tyst och underbar..

Hennes hjärta hade nästan stannat.. det var nere på 5 slag per minut.. (normalt sett låg det på 155 slag/minut) hon va lika omtumlad efter förlossningen som jag.. Men tack och lov för den underbara sjukvården vi har i sverige, så fick vi äntligen våran lilla tös.. Lyckan är total.. Och att vi skapat henne känns så ofattbart.. Den kärleken jag känner till min familj, går inte att beskriva. Och Andreas va helt underbar under förlossningen, som satt hos mig, lugnt hela tiden..

Det va den värsta, men samtidigt den BÄSTA dagen i våra liv! Den 24/11 2011 klockan 10.11 kom våran underbara tös till världen.




 

Likes

Comments