View tracker

I've had a meeting today which was kinda ok but it's still some people that I don't think wanna listen me out to things I think will really help me. But no not so easy it seems.. Stupid...
Sigh. I'm trying halfway but still hard to really reach people thinking they know best..

Move your blog to Nouw - now you can import your old blog - click here!

Likes

Comments

View tracker

Diagnos

Jag vet inte om det finns massa Folk här med en diagnos eller liknande men jag har 2. 1 dock skriven i stjärnorna.
Begärde ut sista journalen nu och då står det bla diagnos personlighetsstörning hos vuxen. Man blir så ledsen och helt knäpp. Vadå? Personlighetsstörning vad är egentligen det? En diagnos kan på ett sätt vara bra. Jag saknar en säker diagnos på min muskelsjukdom på många sätt. Det blir mindre förståelse för det och jag får jämt höra att jag bara inbillar mig men å andra sidan finns det en annan sida. En sida som man ibland får höra att folk med Asperger / autism kan bli farliga och bla bla bla. Likadant som detta växande invandrar hatet.man kan inte klassa en hel grupp efter ett visst beteende. Men massa svenskar gör det idag. Fy på er. Jag vet hur det känns att bli diskminerad och jag har tom gått i Asperger skola (med några få Tourette undantag) men det gick åt helvete. Passade inte där. Så tro inte det är så enkelt att klassa människor. Det kan förstöra en människa för livet. Det har förstört mig..
Det är inte riktigt rätt och kalla det en störning kan jag tycka. Det låter så fult iaf i mina öron.
Så jag är i mitten. Men hursom när kan man vara sig själv utan att behöva vara rädd att kallas störd. Det kanske finns vissa anledningar till att man är som man är. Det finns det alltid. Och samhället har inte rätt att förminska en människa så. Det är inte lätt att ha ett bra självförtroende och känna sig säker i en värld som tillåter detta.

Ett litet ord och hänga upp sig på kan tyckas men jag vet hur det känns och bli kränkt och visst 17 skulle man kunna använda ett annat ord än personstörning 2016? Jag har Asperger och en muskelsjukdom men jag är inte störd eller dum. Tycker inte jag iaf

Tänk på detta. Ett litet ord kan göra ont.

Likes

Comments

View tracker

Ok nu vill jag gärna ha lite idéer om vad jag ska skrivs om? Det är ganska svårt ibland. Jag ska göra den lite snyggare och så men vill ha lire mer läsare först så sprid gärna. ;) peace

Likes

Comments

There is one thing that never go wrong and I mean never. Sometimes When I meet new friends I think oh this girl would get along with that person so good. And you know. I'm never wrong, but it usually happens they forget me. Then they talk every day and forget me. That was basically what happened to the Takida gang and I've seen it with my latest gang too. Though it's really thanks to me they met I was the one who lost in the end. A few ones do stay but I have seen how close some became. Where is my thanks girls? Lol
Well guess I will sound like a jealous bitch now and I can't deny I feel a bit pushed aside but not suprised. I've been in gangs before where I know people still meet and have fun. Chat and all that. But little old me, I'm forgotten since long. Yes it hurts a bit. Guess it always make me feel like a loser and when I tell people that it will happen they swear they are different but that will take forever to prove. And none has prove it yet. I don't say maybe every day but then again if they blame their busy life and have time for others is it too much to ask to remember why you met? Lol. Well obviously. Sorry I am happy my friends have other friends but I see very well when I'm forgotten or start to be

Likes

Comments

Nu ska jag berätta lite om boendet där jag bott de sista 10 åren (blir 10 år i höst)
Jag tänker inte berätta allt för det är så mycket men vi har haft många klagomål. Bla har de snott en soffa (de och Hbg hem) och sen vägrar de lyssna många gånger också. Allting ska vara på deras sätt. Jag har många gånger kommit med olika alternativ. Alla kanske inte vet vilka svårigheter jag har tex att komma ur sängen eller rullstolen där jag sitter om jag måste men jag är svagast kring magen så har jag inte tillräckligt höjd kommer jag inte upp. Jag har en sjukhussäng som går att höja men jag kan inte komma upp ur den själv till sittande ställning (delvis pga svaghet omkring magen och en dålig axel söm jag har ont i efter ett fall förra året). Jag har tom svårt att vända mig om i sängen och jag kommer aldrig helt rakt igen. Svårt att förklara. Jag har också problem att resa mig upp och får så fruktansvärt ont för jag måste hela tiden belasta mig fel för att inte ramla varje gång jag reser mig eller går. Gör jag ett enda fel kan mina ben och fötter bara vika sig och lita på mig det gör ont. Jag sa det idag och att jag sliter ut mig och C och m bara skrattade åt mig och nä vi vill inte höra. Detta är ett lss boende. Lite mer respekt tack. De saknar respekt på detta ställe. Det finns ett säkert sätt för mig att komma upp på och det gör mamma, håller om mig och kramar upp mig och hon jobbar inte på ett hem.
Jag kan heller inte sitta så länge för får ont i nacke, rygg och höfter framför allt så ligga i sängen är skönast och ofta tjatar de på mig att komma upp en stund. Men hur fan ska jag det när de inte får upp mig. För de FÅR inte lyfta mig på det sättet. Jag har sagt att ioch med att jag har lift då får de väl använda den. Nu vill de dessutom ta den då jag som tur är inte ramlat nåt mer för ramlar jag på golvet kan ni glömma att jag kommer upp trots hjälp utan att jag ska få så ont så ja liften finns där och den skulle vara användbar tex att komma upp ur rullstolen eller dusch stolen. Som läget är nu har jag fått en stång och hålla mig i stående. Men det folk inte fattar är nr 1 det krävs inte mycket, kanske bara att jag halkar till lite för att jag ska ramla. Sitter jag är jag mycket säkrare. Då har vi ytterligare problem, den dusch stolen kommer jag såklart inte upp ur heller och nr 2 att ta sig tillbaka in i sängen är också problematiskt. Är jag bara lite blöt under foten har jag lätt och glida. Så där skulle jag också känna mig något säkrare om jag hade haft liften. Jag har berättat detta men nä. Jag försöker komma med alternativ men jag har ingen röst längre.
Hela tiden får man höra *men du kunde det förr* tack så mycket. Jag mår inte tillräckligt dåligt av att tänka på saker jag kunde då och nu. Det är en stor anledning att jag mer eller mindre har självmordstankar. Att tänka på saker man förlorat gör ont. Behöver inte tänka på det mer.
Jag ger upp snart och flyttar. Det finns mycket jag behöver hjälp med men finns också mycket jag klarar själv om man lyssnat på mig men här på södernätet har man ingen egen röst. Ingen önskan att lyssna. Ingen respekt. Jag trivs med att de inte är här hela tiden och det hade jag inte klarat av heller men känns som ingen lyssnar. Inte doktorn, inte de här. Vem ska man gå till? Och grr är så trött på allt detta. Man ska orka för samhället och jag har inte den styrkan snart
Nä jag kommer snart flytta. Jag vill bara inte. Jag orkar inte och tycker inte det är rätt heller men finns knappt mer att göra. Man blir trött på att jämt höra nä vi vill inte höra eller du kunde förr.

Likes

Comments